IVF hösten 2019

Åh! Nej, nej, nej! Jag lider med dig och skickar massor varma tankar din väg. Tänkt så mycket på dig efter att ha läst din blogg.. det är så sorgligt. Och så bra kämpat av dig! Har själv haft ett fruktansvärt missfall med cytotec så förstår din ångest över detta. Men som de flesta säger, blödningar betyder inte alltid slutet.. men det vet jag ju också att så känner man inte själv. Och denna gången finns det ju två chanser..så att det blöder behöver ju inte betyda att det inte gått vägen för båda, kanske bara den ena som inte klarat sig. Oavsett är det ju grymt att behöva vänta så länge. 

Själv ska jag till Helsingfors/Ovumia på måndag för första mötet inför PGTa (PGS). Känns overkligt att ha kommit dit, men, men... 

Har ni förresten gjort nåt genetiskt test med tanke på dina missfall? För att utesluta att det är ett kromosomfel?

Åh! Nej, nej, nej! Jag lider med dig och skickar massor varma tankar din väg. Tänkt så mycket på dig efter att ha läst din blogg.. det är så sorgligt. Och så bra kämpat av dig! Har själv haft ett fruktansvärt missfall med cytotec så förstår din ångest över detta. Men som de flesta säger, blödningar betyder inte alltid slutet.. men det vet jag ju också att så känner man inte själv. Och denna gången finns det ju två chanser..så att det blöder behöver ju inte betyda att det inte gått vägen för båda, kanske bara den ena som inte klarat sig. Oavsett är det ju grymt att behöva vänta så länge. 

Själv ska jag till Helsingfors/Ovumia på måndag för första mötet inför PGTa (PGS). Känns overkligt att ha kommit dit, men, men... 

Har ni förresten gjort nåt genetiskt test med tanke på dina missfall? För att utesluta att det är ett kromosomfel?

Åh! Nej, nej, nej! Jag lider med dig och skickar massor varma tankar din väg. Tänkt så mycket på dig efter att ha läst din blogg.. det är så sorgligt. Och så bra kämpat av dig! Har själv haft ett fruktansvärt missfall med cytotec så förstår din ångest över detta. Men som de flesta säger, blödningar betyder inte alltid slutet.. men det vet jag ju också att så känner man inte själv. Och denna gången finns det ju två chanser..så att det blöder behöver ju inte betyda att det inte gått vägen för båda, kanske bara den ena som inte klarat sig. Oavsett är det ju grymt att behöva vänta så länge. 

Själv ska jag till Helsingfors/Ovumia på måndag för första mötet inför PGTa (PGS). Känns overkligt att ha kommit dit, men, men... 

Har ni förresten gjort nåt genetiskt test med tanke på dina missfall? För att utesluta att det är ett kromosomfel?

Åh! Nej, nej, nej! Jag lider med dig och skickar massor varma tankar din väg. Tänkt så mycket på dig efter att ha läst din blogg.. det är så sorgligt. Och så bra kämpat av dig! Har själv haft ett fruktansvärt missfall med cytotec så förstår din ångest över detta. Men som de flesta säger, blödningar betyder inte alltid slutet.. men det vet jag ju också att så känner man inte själv. Och denna gången finns det ju två chanser..så att det blöder behöver ju inte betyda att det inte gått vägen för båda, kanske bara den ena som inte klarat sig. Oavsett är det ju grymt att behöva vänta så länge. 

Själv ska jag till Helsingfors/Ovumia på måndag för första mötet inför PGTa (PGS). Känns overkligt att ha kommit dit, men, men... 

Har ni förresten gjort nåt genetiskt test med tanke på dina missfall? För att utesluta att det är ett kromosomfel?

Tack snälla <3 Jag gjorde ett blodprov i början av vår utredning. Min kusin har fått över 20 missfall pga en kromosomavvikelse, så jag ville utesluta direkt att jag inte hade den och dom hittade inget. Men det kan ju såklart finnas andra än just den vi testade för. Blir det missfall nu är det tredje, så vi kanske får fundera på att göra missfallsutredning. Vet inte vad den kan ge dock.. just nu känner jag bara att jag vill skita i allt och försöka ställa mig in på att leva utan barn. Det är svårt att veta hur mycket man klarar av när man börjar den här resan, men jag tror min gräns börjar bli nådd.

Vad innebär det ni ska göra nu? Är det att man testar embryonas DNA innan återföring?

Det blöder lite hela tiden typ. Inte som mens men mer än vad som känns okej. Har gett upp nu och väntar bara in ultraljudet så vi kan få det bekräftat och ta bort det.

Hur såg det ut på vul? Fick ni några svar inför en ev nästa behandling?

Jag har tagit prednisolon de senaste två insättningarna. Började ta 20 mg från dagen efter återföring, sedan vill de att man ska sluta vid positivt test.

Okej, tack för svar!
När jag var till läkaren sist för att kolla hur slemhinnan såg ut tänkte jag att jag skulle kolla med honom, men det kom helt bort i mitt huvud när jag väl var där. Var så stressad över att hinna med tåget hem. Iom min operation så äter jag typ allt annat redan med immunnedsättande och trombyl mm men inte någon kortison. Dock har jag en burk med Prednisolon liggande hemma då jag behöver ha det ifall jag får någon infektion eller avstötning av livmodern, så tänkte att det kanske var värt ett försök att även sätta in den medicinen inför nästa försök. Jag smsade min läkare efter besöket och då sa han att vi kunde prata om det vid FETen men jag var rädd att det kanske var försent att börja då. Men det verkar det ju inte vara om han tänker lika som din läkare. Puh! Då kanske vi kan testa ytterligare något nytt denna gång. Gillar inte att det annars känns som att man står still och stampar på samma ställe, vilket jag upplever att det lätt känns i denna process.

Jag följer dig på bloggen och mår verkligen dåligt med dig när jag läser dessa dagar! Jag håller så tummarna för att det kan se bra ut för något av de du satte in! Jag förstår verkligen din känsla med att inte vilja göra UL tidigare när det egentligen inte säger någonting. Men jag hoppas så mycket! Livet är så orättvist!

Hej! Vill bara säga att jag blödde nästan varje dag mellan v 7-10 Å var livrädd för missfall. Men det gick bra. Hoppas det e så för dig med. Kram

Tack <3 Jag blödde i mina två tidigare graviditeter också och båda slutade i missfall, så tyvärr har jag en väldigt dålig känsla. Det är dessutom mer denna gång än tidigare så det känns hopplöst. Känns omöjligt att något skulle kunna överleva därinne.