• Anonym (Yg)

    Du inser att gräset var inte grönare...

    Det finns många som, när förhållandet hemma inte alls varit bra, har sökt sig till nån annan för sex, bekräftelse m.m. Det vet vi, sen kan man döma och tycka det är förkastligt eller vad som...så är det tyvärr.

    Ibland uppstår också känslor mellan dom parterna.

    Man klickar mentalt och sexuellt på ett sätt man inte gjort med sin partner på väldigt väldigt länge och plötsligt så känner man det där ruset som varit borta så länge.

    En del beslutar sig t.o.m för att lämna sin partner för sin nya "kärlek."

    Finns det någon som varit i den situationen och sen, efter separationen, insåg att dom begått ett misstag?

    Ruset har lagt sig, man får lite av en vardag och plötsligt inser man att man inte passade så bra ihop...Det mentala klickade inte så bra som du först trodde/kände och det sexuella var nog mest bra för att du just då var inne i en "kris" med din partner.

    Du undrar vad fan du gjort, önskar att du kunde gå tillbaka i tiden...

    Någon som varit där?

  • Svar på tråden Du inser att gräset var inte grönare...
  • Oerhörd
    molly50 skrev 2020-01-31 10:57:08 följande:

    Jag tycker det är värt att påpeka att man inte ska vara så tvärsäker på saker och ting här i livet.

    Och fundera på om det verkligen är värt det att t ex riskera att få ha sina barn på halvtid eller förlora det man har för ett snedknull.


    Är det inte begripligt med det resonemanget att välja det där sidoknullet med en risk att bli påkommen istället för att genast välja att förlora det man har och sina barn på halvtid genom att berätta/lämna först och knulla sen så som du förespråkar? I mitt fall väldigt hypotetiskt eftersom vi har ett öppet förhållande, men jag förstår precis varför folk hellre väljer den lilla risken att bli påkommen än att vara duktiga och förlora allt bara för att inte varje smula av alla känslor är perfekta i relationen.
  • molly50
    Oerhörd skrev 2020-02-03 10:36:29 följande:
    Är det inte begripligt med det resonemanget att välja det där sidoknullet med en risk att bli påkommen istället för att genast välja att förlora det man har och sina barn på halvtid genom att berätta/lämna först och knulla sen så som du förespråkar? I mitt fall väldigt hypotetiskt eftersom vi har ett öppet förhållande, men jag förstår precis varför folk hellre väljer den lilla risken att bli påkommen än att vara duktiga och förlora allt bara för att inte varje smula av alla känslor är perfekta i relationen.
    Vad är det som säger att man kommer att förlora allt bara för att man pratar om det man upplever som ett problem i förhållandet istället för att vara otrogen?
    En bra kommunikation är väl ändå A och O för att förhållandet ska fungera?
  • Oerhörd
    molly50 skrev 2020-02-03 10:46:17 följande:

    Vad är det som säger att man kommer att förlora allt bara för att man pratar om det man upplever som ett problem i förhållandet istället för att vara otrogen?

    En bra kommunikation är väl ändå A och O för att förhållandet ska fungera?


    Du. Folk som du brukar ge rådet att berätta så att partnern kan välja själv att lämna. Den bra kommunikation du pratar om fungerar bara så länge din partner tycker och känner som du, det gäller i väldigt många relationer. Det är fortfarande mindre risk att bli påkommen med otrohet än att bli ratad eller iallafall skada förtroendet genom att självmant berätta om sina avvikande känslor. Precis som du vill påpeka att det finns en liten risk att bli påkommen med otrohet vill jag gärna påpeka att den lilla risken är mindre än risken någon tar genom att berätta först. När min man var så där duktig och öppen som du vill att folk ska vara och berättade tyckte ALLA, inklusive parterapeuten att han var ett svin och jag borde lämna honom. Det är hur folk reagerar på att man berättar att man vill ligga med andra, och det vet nog du också.
  • molly50
    Oerhörd skrev 2020-02-03 11:04:00 följande:
    Du. Folk som du brukar ge rådet att berätta så att partnern kan välja själv att lämna. Den bra kommunikation du pratar om fungerar bara så länge din partner tycker och känner som du, det gäller i väldigt många relationer. Det är fortfarande mindre risk att bli påkommen med otrohet än att bli ratad eller iallafall skada förtroendet genom att självmant berätta om sina avvikande känslor. Precis som du vill påpeka att det finns en liten risk att bli påkommen med otrohet vill jag gärna påpeka att den lilla risken är mindre än risken någon tar genom att berätta först. När min man var så där duktig och öppen som du vill att folk ska vara och berättade tyckte ALLA, inklusive parterapeuten att han var ett svin och jag borde lämna honom. Det är hur folk reagerar på att man berättar att man vill ligga med andra, och det vet nog du också.
    Det jag menar med att prata med varandra är inte att säga att man vill ligga med andra.
    Det jag menar är att man ska försöka lösa problemen. Om det inte fungerar så är det kanske bättre att gå skilda vägar än att fortsätta hålla ihop i ett förhållande man mår dåligt av?
    Otrohet är inte lösningen på alla problem.
  • Oerhörd
    molly50 skrev 2020-02-03 11:30:21 följande:

    Det jag menar med att prata med varandra är inte att säga att man vill ligga med andra.

    Det jag menar är att man ska försöka lösa problemen. Om det inte fungerar så är det kanske bättre att gå skilda vägar än att fortsätta hålla ihop i ett förhållande man mår dåligt av?

    Otrohet är inte lösningen på alla problem.


    Du fattar verkligen inte va? För de flesta finns inget problem, annat än problemet med monogami. Hela problemet är verkligen enbart en vilja att träffa andra också, det finns inga andra problem att diskutera.

    Med tanke på hur många som är otrogna så delar verkligen inte alla din uppfattning att det är bättre att gå skilda vägar, är det svårt för dig att ta in? När en person inte VILL separera, relationen är bra, de älskar sin partner och de vill inte ha sina barn bara varannan vecka; då är det ett bättre, säkrare val att vara otrogen än att berätta. För risken är rätt liten att det avslöjas, men stor att sanningen inte accepteras.

    Sista meningen är sann! Den som försöker tex bota cancer med otrohet är ute och cyklar! Relationsproblem däremot har ofta lösts med lite otrohet.
  • Anonym (man)
    Oerhörd skrev 2020-02-03 11:04:00 följande:
    Du. Folk som du brukar ge rådet att berätta så att partnern kan välja själv att lämna. Den bra kommunikation du pratar om fungerar bara så länge din partner tycker och känner som du, det gäller i väldigt många relationer. Det är fortfarande mindre risk att bli påkommen med otrohet än att bli ratad eller iallafall skada förtroendet genom att självmant berätta om sina avvikande känslor. Precis som du vill påpeka att det finns en liten risk att bli påkommen med otrohet vill jag gärna påpeka att den lilla risken är mindre än risken någon tar genom att berätta först. När min man var så där duktig och öppen som du vill att folk ska vara och berättade tyckte ALLA, inklusive parterapeuten att han var ett svin och jag borde lämna honom. Det är hur folk reagerar på att man berättar att man vill ligga med andra, och det vet nog du också.
    Jaha, så din lösning när två personer vill olika saker är att skita i att prata, göra som man vill i smyg och räkna med att inte bli påkommen?

    Resonerar du så i alla sammanhang eller gäller det bara förhållanden?
  • Anonym (man)
    Oerhörd skrev 2020-02-03 12:05:59 följande:
    Du fattar verkligen inte va? För de flesta finns inget problem, annat än problemet med monogami. Hela problemet är verkligen enbart en vilja att träffa andra också, det finns inga andra problem att diskutera.

    Med tanke på hur många som är otrogna så delar verkligen inte alla din uppfattning att det är bättre att gå skilda vägar, är det svårt för dig att ta in? När en person inte VILL separera, relationen är bra, de älskar sin partner och de vill inte ha sina barn bara varannan vecka; då är det ett bättre, säkrare val att vara otrogen än att berätta. För risken är rätt liten att det avslöjas, men stor att sanningen inte accepteras.

    Sista meningen är sann! Den som försöker tex bota cancer med otrohet är ute och cyklar! Relationsproblem däremot har ofta lösts med lite otrohet.
    Det är snarare du som inte fattar. Problemet är inte och har aldrig varit monogami vs pollyamori, för det det finns väl ingen som tvingar folk att gå in i ett monogamt förhållande. Om man själv valt ett monogamt förhållande så kan man ju sen inte lägga skulden på monogami för att man själv inte klarar av att leva som man själv valt. Om man inte är monogam, varför väljer man ett monogamt förhållande?

    Inga relationsproblem har någonsin löst med otrohet, för en lösning i ett förhållande är något som BÅDA är överens om. Du verkar ha en väldigt narcissistisk syn på förhållanden och tror att alla handlar om dig och vad du vill och då är det ju självklart att du har rätt att se till att få det du vill på vilket sätt som helst. 
  • Anonym (man)
    Oerhörd skrev 2020-02-03 10:36:29 följande:
    Är det inte begripligt med det resonemanget att välja det där sidoknullet med en risk att bli påkommen istället för att genast välja att förlora det man har och sina barn på halvtid genom att berätta/lämna först och knulla sen så som du förespråkar? I mitt fall väldigt hypotetiskt eftersom vi har ett öppet förhållande, men jag förstår precis varför folk hellre väljer den lilla risken att bli påkommen än att vara duktiga och förlora allt bara för att inte varje smula av alla känslor är perfekta i relationen.
    Jo egoism är absolut begripligt, de finns en logik i det mesta svinigt beteende. Jag menar... varför jobba när man kan sno andras pengar? logiskt... Varför vara kåt när man kan våldta.... logiskt. Varför vara ärlig och riskera att inte få som man vill när man kan ljuga och få som man vill?... logiskt.

    Men sen har vi ju det där med moral och empati, visst är man moraliskt handikappad och saknar empati så är det säkert jättelogiskt, är man inte det så fattar man ju snabbt det sjuka i ett sånt resonemang.
  • molly50
    Oerhörd skrev 2020-02-03 12:05:59 följande:
    Du fattar verkligen inte va? För de flesta finns inget problem, annat än problemet med monogami. Hela problemet är verkligen enbart en vilja att träffa andra också, det finns inga andra problem att diskutera.

    Med tanke på hur många som är otrogna så delar verkligen inte alla din uppfattning att det är bättre att gå skilda vägar, är det svårt för dig att ta in? När en person inte VILL separera, relationen är bra, de älskar sin partner och de vill inte ha sina barn bara varannan vecka; då är det ett bättre, säkrare val att vara otrogen än att berätta. För risken är rätt liten att det avslöjas, men stor att sanningen inte accepteras.

    Sista meningen är sann! Den som försöker tex bota cancer med otrohet är ute och cyklar! Relationsproblem däremot har ofta lösts med lite otrohet.
    Det är du som inte förstår vad jag menar.
    Om man har problem så pratar man om det och försöker hitta en lösning.
    Vill man enbart ligga med andra så tycker jag man ska vara ärlig om det också.
    Är man polygam så kan man inte tvinga andra att leva så mot sin vilja.
    Men är man polygam så är det en sak jag tycker man ska vara ärlig om redan från början så att ens partner får ta ställning till om h*n är ok med det eller inte.
    Det är inte bara den som vill ligga med andra som har rätt att bestämma hur man ska leva eller hur förhållandet ska se ut.
  • Oerhörd
    Anonym (man) skrev 2020-02-03 12:17:57 följande:

    Det är snarare du som inte fattar. Problemet är inte och har aldrig varit monogami vs pollyamori, för det det finns väl ingen som tvingar folk att gå in i ett monogamt förhållande. Om man själv valt ett monogamt förhållande så kan man ju sen inte lägga skulden på monogami för att man själv inte klarar av att leva som man själv valt. Om man inte är monogam, varför väljer man ett monogamt förhållande?

    Inga relationsproblem har någonsin löst med otrohet, för en lösning i ett förhållande är något som BÅDA är överens om. Du verkar ha en väldigt narcissistisk syn på förhållanden och tror att alla handlar om dig och vad du vill och då är det ju självklart att du har rätt att se till att få det du vill på vilket sätt som helst. 


    Jag kan inte påstå att vi valde ett monogamt förhållande, det blev som det blev på grund av allmänna förväntningar. Det tog väldigt lång tid att inse att att ingen av oss trivdes med det förväntade. Jag tror att de flesta liksom vi inte reflekterar över vad de är, de bara vet att de känner fel, och det är ingen fantastiskt rolig känsla.

    Alla de otroheter som aldrig blivit påkomna är per definition lösningar. Att du inte tycker att det är moraliskt riktiga lösningar är en helt annan fråga som inte alls påverkar det faktum att otrohet kan lösa relationsproblem.

    Naturligtvis handlar mitt liv om mig och vad jag vill. Att jag förstår varför folk väljer att vara otrogna, och ser att det är en lågrisklösning, betyder inte att jag är eller någonsin har varit otrogen, eller att jag applåderar otrohet heller för den delen, (jag råkar tycka att det är fegt och ruttet), men jag förstår varför folk väljer att vara otrogna, och jag dömer inte ut dem som ruttna personer.
Svar på tråden Du inser att gräset var inte grönare...