Beroende eller normalt? Datorspelande sambo.
Hej!
Jag och min sambo har varit ihop i ca 7 år, jag jobbar heltid och han studerar heltid. Vi har inga barn, min sambo vill vi båda har en högskoleutbildning med tillsvidareanställning först samt köpt hus innan vi planerar barn och giftemål. Något som gnager i ögat på mig då vi båda är runt 30 år. Men men, det är inte problemet som jag ska ta upp idag utan följande:
I början av vårt förhållande umgicks vi dag som natt, vi promenerade, samtalade sent in på morgonen om livet, körde runt och bodde på hotell, käkade ute, gick på bio ja allt sånt. Såklart är det ju extra mysigt i början men jag anser inte att man behöver dra ner på allt det roliga enbart för att åren gått.
Problemet är dock att min sambo införskaffade sig en dator för 3-4 år sedan, och har sedan dess återupptagit gamla spel som han tidigare spelat i ungdomen. Detta spelandet började med någon timme i veckan och även jag kunde sitta ner och spela ihop med honom, som en kul grej ihop. Allteftersom avtog mitt intresse (efter 8-10mån) och jag sysslade med mina intressen och hans datorspelande eskalerade. han började spela mer och mer seriöst, gick med i olika grupper där 20+ personer pratade samtidigt med varandra.
Det övergick successivt till att jag började ta mer ansvar i hemmet, dammsugning och tvättning, matlagning, handling ja det mesta, då han ej ex kunde spontant dammsuga. (Kan tillägga att min sambo var pedant när vi träffades och kunde stå och diska mitt i natten medans jag lämnade disk tills morgonen).
Vi flyttade till en större lägenhet för en tid sen och spelande har aldrig varit så illa som det är nu. På helgerna startar han datorn det första han gör, jag ordnar frukost och får tjata att han ska komma och äta. Sen sätter han sig igen vid datorn. Jag börjar då plocka lite och sköta om hemmet. Behöver vi handla på helgen så får jag tjata att han ska följa med, han vill veta vad vi ska handla och till vilken affär, just för att räkna ut tiden han behöver vara hemifrån. Han spelar då i bilen på mobilen. Vad vi än åker på, något spontant så vill han Veta i förväg så han kan planera med sina spel vänner. Åker vi och grillar ex så spelar han i bilen på mobilen på väg dit och hem, även medans vi grillar. Jag sitter då tyst i bilen... inte jätte kul.
På vardagarna (han studerar och jag jobbar heltid) så är datorn på när jag kommer hem från jobbet, (han studerar ju från datorn också) men jag får gå in i sovrummet där datorn står och ge han en puss. Han frågar hur dagen varit och vad vi ska äta. Jag lagar sedan mat, dukar och tjatar att han ska ordna film. (Vi äter framför tv:n) Sen brukar maten kallna medans jag väntar på att han är redo. Vi äter och ser sällan klart en film, utan när vi ätit så ligger vi på varsin ände av soffan i 10-15 min senare säger han ?ska vi duka undan?? vilket vi gör. ?vi kan väl se klart filmen imorgon?? Då dukar jag undan, diskar och ordnar matlådor etc, han sätter sig direkt och fortsätter spelar. (Skulle vi någon gång se klart en film, så spelar han från mobilen samtidigt.) oftast hjälper han till att duka undan och ställa in i kylen, ibland diskar han men han går och tittar till datorn var 3-5min.
Han kan även pausa filmen när vi äter och ?ska bara kolla till datorn?. Efter jag ordnat allt i köket och han satt sig framför datorn så brukar jag städa, ringa familjen/vänner, gå kvällspromenad (han vill sällan följa med) så brukar möta upp någon kompis istället etc. Sen slutar det oftast med att jag slö tittar på tv, dricker kaffe och varvar ner.
Sovrummet går inte att vara för han pratar högt och skriker, pratar alltid med någon i lurarna och skulle jag avbryta så höjer han pekfingret som att han ej kan prata utan jag får vänta. Vid 22 har jag sagt det ska vara tyst och datorn ska vara avstängd då jag vill komma till ro med någon bok i sängen innan jag ska sova då jag stiger upp tidigt.
Hans argument är då att jag på helgerna ändå somnar förr eller senare trots hans spelande, så då borde samma gälla på vardagarna. (På helgerna somnar jag ju ändå då han spelar tills 01-02) ?är du riktigt trött så somnar du oavsett? brukar han säga. Vilket har ibland slutat i att jag i ren trötthet och frustration vid 23 - tiden har brustit ut i gråt för att jag måste få sova. (1-2 gånge per månad kanske) stiger upp 04.
Men såhär ser våra vardagskvällar och helger ut. Oftast när jag kommer hem från jobbet är varken disken gjord eller soporna tömda. Han kan ibland ringa när jag är på jobbet och fråga vad jag vill ha till kvällsmat, men jag vet att när jag kommer hem så spelar han och jag får laga maten.
Är detta ok? Såklart får min sambo spela när det är hans intresse, men ska jag verkligen godta ett spelande som förhindrar ett hälsosamt förhållande för mig/oss? Då jag personligen ej anser att detta är så givande för ett bra och hälsosamt förhållande. Jag har pratat med honom om detta såååå många gånger. Jag har hotat med att lämna, men då kan han säga ?ja du vet vart dörren är?? Eller ?jaha och hur ska du klara dig utan mig?? Vet inte om han är seriös eller inte, men är det något som stör mig får jag lämna honom helt enkelt. Vilket gör mig ledsen att han hellre ser mig gå en att kompromissa.
Ibland kan han säga ?ja men jag spelar ju för jag tjänar pengar till oss? men han får spela flera hundra timmar för att ?tjäna? några kronor. Han har även sagt att spelandet är hans sett att koppla av...
Vill tillägga att i hans mening är han inte beroende då han sköter sina studier, sitt jobb och sin hygien etc. Vilket han gör. Men det är tiden utöver allt det där som enbart läggs på datorn. Han prioriterar ej tid med mig, för enligt honom umgås vi så länge vi är under samma tak. Innan kunde vi se flera filmer på rak, duscha ihop långa stunder, ligga och mysa i soffan som slutade med flera timmars sex, långa kvällspromenader, kramar och omfamningar... men det är senaste året (1 1/2) som det ändrats, (det var inte fasen som nykära, då var det ännu mer såklart)
Sex nu har vi 1-4 gånger per månad och det är tills han kommit, jag känner stress och kan ej slappna av, så då varar det i 5-10 min. Sen duschar vi (eller ja han duschar 2-4 min och går ut medans jag står kvar) och han sätter sig vid datorn.
Jag kan göra listan lång men jag vet inte om detta grundar sig i datorspelet eller bara att han kanske är bekväm med mig och egentligen ej har lika starka känslor längre? Det förnekar han alltid, han älskar mig mer för varje dag säger han...
Någon annan som har liknande erfarenhet? Jag vill ju umgås med min sambo, jag lever utefter att aldrig ta livet föregivet, utan att ta vara på varje dag. Skapa minnen, uppleva och vara närvarande i nuet, i det verkliga. Ta vara på nära och köra. Sånt är viktigt för mig. Vad ska man annars tänka tillbaka på och glädjas åt som gammal sittandes i stolen på ålderdomshemmet? Livet har så mycket att ge och såvitt vi vet, har vi bara ett liv och en chans till att leva. Varför sitta framför en skärm i en låtsas värld när det verkliga står bakom ryggen? Ja.... skenade iväg lite kanske men hopps någon annan kan ge lite perspektiv.
Tog även upp det igen nu ikväll att hans spelande är ett problem för mig och enligt mig inte hälsosamt varpå han undrar vad som är hälsosamt och hur det påverkar mig negativt, jag sa att jag ville umgås mer, ?och göra vad?? Undrade han. Han menar på att ingen bestämmer över honom, vad han vill göra sin lediga tid, han har inga barn och behöver därmed ej lägga ner tid på sånt. Att jag vill umgås mer menar han är mitt bekymmer och att han måste få göra det han vill. Jag bad han stänga av datorn helt så vi kunde umgås resterande tid av kvällen (1 timme) men då sa han ?det kan du glömma, aldrig att du bestämmer när min dator ska stängas av? sen gick han in och satte sig och tårarna på mig kom.... sa till honom att jag kommer skriva och försöka få andras perspektiv varpå han menar att människor på flshabck/familjeliv?s åsikter inte går att ta på allvar.. och att de svar jag eventuellt får tar han ej på allvar.
Vad ska jag göra?? Överdriver jag?
