• Anonym (Ts)

    Vem bestämmer?

    Pappan till min 24-åringa dotter har gått bort. Min dotter vill gärna att jag följer med på begravningen, men det vill inte hennes pappas fru. Båda anser att de får bestämma då de är närmast släkting. Jag skulle gärna vilja ha lite råd hur jag ska hantera situationen.

    Lite bakgrund. Jag och pappan skiljde oss när dottern var 13 år. Det var ingen dramatik, inget bråk, vi hade bara vuxit ifrån varandra. Vi flyttade isär men bodde ganska nära varandra, dottern var hos pappan varannan helg på grund av att han reste mycket i jobbet, men om det fanns veckor han var hemma mer kunde hon vara lite mer hos honom. Vi har alltid haft ett gott samarbete, hjälpt varandra, ställt upp om den ena blivit sjuk och liknande.

    När dotter flyttade hemifrån minskade vår kontakt i och med att vi inte hade samma naturliga kontaktyta eller vad man ska säga. När dottern var 18 träffade pappan sin nya fru, och de gifte sig när dottern var 20 år. Jag har inte haft mycket kontakt alls med frun, men hälsar alltid när jag ser henne, vi har småpratat nån gång när vi ses i samband med dottern, tex när hon tog studenten och någon födelsedag. Har aldrig haft något otalt, även om jag tror att hon inte har varit så glad över att pappan och jag haft sporadisk kontakt.

    Nu vill dottern ha med mig på begravningen, hon är förtvivlad. Jag för min del vill gärna gå dit framför allt som stöd, men också för att säga farväl för egen del till en fin man som jag delat många år och många fina stunder med, en bra människa, och en bra pappa. Sen del delen hade jag väl kunnat avstå ifrån om det gör hans fru obekväm, men mitt hjärta brister för min dotter. Jag vill inte skapa konflikt i och med min närvaro, men min dotter mår väldigt dåligt.
    Kan lägga till att det inte har med mängden folk på begravningen att göra då frun erbjudit dottern att ha med någon annan, men dottern vill inte det, hennes närmsta vän bor långt bort. Nu i och med denna konflikt är dottern än mer angelägen att ha med mig som stöd då hon också känner sig obekväm och inte helt accepterad.

    Ska jag kanske ringa till frun? Eller hur ska jag förhålla mig?

  • Svar på tråden Vem bestämmer?
  • Anonym (M)

    Kyrkan är öppen för alla som vill vara där, faktiskt även på begravning och bröllop. Vem som vill kan vara med! Men, det gäller givetvis inte en mottagning efteråt, den är helt privat.
    Du har alltså tre val; 1. Gå på begravningen med änkans medgivande 2. Inte gå alls, eller 3. Gå på begravningen ändå. (och kanske sätta dig lite diskret i bakre delen)

  • Anonym (eee)

    Hur är det nu i coronatider? Är det max 8 st som får komma? I så fall tycker inte jag att du kan bara gå  dit oanmäld. Det kanske blir 9 då och gissa vilket drama om någon måste be dig avlägsna dig. 
    Tycker i så fall att din vuxna dotter får stå på sig gentemot nya frun och säga att du SKA med - men säga det någon dag innan så det inte blir bråk vid kistan. 

    Jag försöker tänka mig in i om min man skulle dö (jag är den nya frun). Jag skulle faktiskt inte vilja att hans exfru kom (men hon har allvarlig psykisk sjukdom och kan nog lätt skapa något konstigt i situationen). Jag skulle däremot samplanera med hans barn - inte bara bestämma själv. Vet inte hur det är nu, men jag får liksom vibbarna av att det är frun som ordnar allt? Kanske inte så konstigt om inte dotter längre bor hemma, men handlar detta också om det - hur relation dem emellan är? 

  • Anonym (Ts)
    Anonym (eee) skrev 2021-01-21 14:09:32 följande:

    Hur är det nu i coronatider? Är det max 8 st som får komma? I så fall tycker inte jag att du kan bara gå  dit oanmäld. Det kanske blir 9 då och gissa vilket drama om någon måste be dig avlägsna dig. 

    Tycker i så fall att din vuxna dotter får stå på sig gentemot nya frun och säga att du SKA med - men säga det någon dag innan så det inte blir bråk vid kistan. 

    Jag försöker tänka mig in i om min man skulle dö (jag är den nya frun). Jag skulle faktiskt inte vilja att hans exfru kom (men hon har allvarlig psykisk sjukdom och kan nog lätt skapa något konstigt i situationen). Jag skulle däremot samplanera med hans barn - inte bara bestämma själv. Vet inte hur det är nu, men jag får liksom vibbarna av att det är frun som ordnar allt? Kanske inte så konstigt om inte dotter längre bor hemma, men handlar detta också om det - hur relation dem emellan är? 


    Tror det fortfarande är 20? Och dottern får ta med sig någon, bara inte mig.

    Jag har uppfattningen om att de har en ok relation, de har aldrig bott tillsammans, men dottern har aldrig sagt något illa om henne. Sen tror jag inte de är så nära varandra, mer artig relation.

    Dottern vill vara med och planera så mycket som möjligt, men det verkar vara änkan som bestämmer det mesta.

    Ceremonin ska vara utomhus, ingen fika efteråt.
  • Pope Joan II

    Jag skulle helt bortse från änkans irrationella och själviska behov och stötta dottern i det hon vill och hennes sorg. Jag skulle vara helt lyhörd för och följsam för dotterns behov och inte ta några som helst hänsyn till änkan. Det finns ju ingen anledning för dig att upprätthålla någon god relation till henne med tanke på din dotters ålder - du och änkan behöver ju inte ha något mer med varandra att göra efter det här. 

    Beklagar sorgen!

  • Anonym (Svar på tal)

    Dottern ÄR den närmaste anhöriga. De är släkt. Jag tycker att hennes behov går först.

  • sextiotalist
    Anonym (Svar på tal) skrev 2021-01-21 15:31:55 följande:

    Dottern ÄR den närmaste anhöriga. De är släkt. Jag tycker att hennes behov går först.


    Rent juridiskt så är det änkan som bestämmer (eftersom de var gifta). Även om jag anser att ts absolut ska följa med sin dotter.
  • FuckGoggleAskMe
    sextiotalist skrev 2021-01-21 15:38:36 följande:
    Rent juridiskt så är det änkan som bestämmer (eftersom de var gifta). Även om jag anser att ts absolut ska följa med sin dotter.
    Nja det brukar oftast tolkas så att en änka bestämmer mer än vuxna barn om det blir tvist, men det är inte juridiskt glasklart. 

    TS, gör som din dotter vill! Ta större hänsyn till henne, det är henne du borde prioritera nu!
    Sen är det ju trevligt om dottern meddelar änkan innan om att du går dit, för att hon vill, så inte tanten svimmar vid begravningen.  
  • Anonym (Svar på tal)
    sextiotalist skrev 2021-01-21 15:38:36 följande:
    Rent juridiskt så är det änkan som bestämmer (eftersom de var gifta). Även om jag anser att ts absolut ska följa med sin dotter.
    I så fall är änkan välkommen att ringa polis till platsen eller göra en anmälan i efterhand. Det är ju inte alla vuxna som klarar av att bete sig normalt på en begravning och bita ihop en timme så att de som vill sörja en avliden kan göra det på sitt sätt. Det finns ju de som alltid sätter sina egna känslor först. Som någon påpekade så behöver ju inte ts ha med änkan att göra någonsin mer i framtiden :)
  • sextiotalist
    Anonym (Svar på tal) skrev 2021-01-21 15:59:45 följande:
    I så fall är änkan välkommen att ringa polis till platsen eller göra en anmälan i efterhand. Det är ju inte alla vuxna som klarar av att bete sig normalt på en begravning och bita ihop en timme så att de som vill sörja en avliden kan göra det på sitt sätt. Det finns ju de som alltid sätter sina egna känslor först. Som någon påpekade så behöver ju inte ts ha med änkan att göra någonsin mer i framtiden :)
    Tycker jag också. För mig är det självklart att dottern ska ha sin mamma med sig vid detta tillfälle och håller med dig, låt änkan göra bort sig om hon inte är vuxen att hantera detta
  • Mrs Moneybags

    I min värld är det ju varken änkan eller dottern som bestämmer.

    En begravning är en gudstjänst och till en sådan är normalt sett alla välkomna. På grund av corona är det färre som får komma just nu, men jag ser det som att det är pastorn som avgör vilka som är välkomna i samråd med de anhöriga. 

    Jag tycker att änkan får lugna sig lite. Det är faktiskt inte hennes dag, det är inte henne det handlar om. Det handlar om den avlidne. 

Svar på tråden Vem bestämmer?