Hur berätta om otrohet?

Då tycker jag du ska läsa igen vad jag skrev.
Jag skrev att jag respekterar hennes beslut,men att jag tycker det är synd att hon valde att gå den vägen.
Det är på intet sätt skuldbeläggande bara för att du tycker det.
Det finns andra här i tråden som har varit betydligt hårdare i tonen mot TS än vad jag har varit,så varför ger du dig på just mig?
Kan du svara på det?
Är det något personligt?
I så fall är du välkommen att ta det i PM med mig istället.
För du har inte tillfört tråden speciellt mycket själv då du bara ägnat dig åt att spy galla över mig.
Tänker du inte ta det i PM med mig så avslutar jag diskussionen med dig här och nu då detta är OT.

Jag är helt lugn och verkligen inte hätsk. 

Jag visste inte vad som låg bakom ditt inlägg och därför inledde jag med en fråga så du skulle få chansen att förklara.

Jag ber dig om ursäkt om din tå var så himla öm?

Men du är ju helt fantastisk i dina fantasier och hur du kan inbilla dig själv så mycket som helt saknar grund.
Du har så fel. Kan du inte läsa? Klarar du inte förstå det du läser?

1.) Du har fel. Jag har aldrig påstått att TS gör sin man en tjänst.

2.) Du har fel igen. Jag har aldrig påstått att berätta sanningen förstör ett förhållande.
Jag har aldrig i denna tråden nämnt cancer eller död.

3.) Du har fel igen och igen. Jag har inte påstått att det generellt är ett bra beslut. Men i rådande situation tror jag att det "säkerligen" är det bästa beslutet och framförallt att TS bättre än du har information och kunskap för att själv avgöra det bättre än du. Att TS har bättre info än du är absolut sakligt.
Att leva i en lögn har jag inte skrivit något om. Vare sig jag eller du vet vilka löften TS och hennes man har givit varandra och därför är det omöjligt att på sakligt sätt prata om att leva i en lögn eller inte. "kommer sanningen fram senare" saknar all saklighet, det är inget jag har sagt något om utan det är bara dina egna spekulationer och känslor, och saknar därför grund.

4.) Du har fel. Jag har hela tiden sedan mitt allra första inlägg varit tydlig med att det är TS eget ansvar att hon valde att begå handlingen att vara otrogen. Att du försöker insinuera annat är ren lögn. Har du läst mitt nick??? Jag har inte påstått att stå för sina misstag är detsamma som att berätta. Det är ditt eget påstående.
Jag har sagt att generellt väljer många att berätta för att de vill dela ansvaret eller skjuta över hela eller delar av det på sin partner, eller andra liknande orsaker. Nu har TS valt att inte berätta så det är en ickefråga.
Om man läser det som TS har skrivit så har du fel. TS bedömer att hon tagit ansvar för att hålla ihop familjen genom att inte berätta.

Du har fel. Jag har inte argumenterat för vad jag tycker.

Sådärja och då börjar den vanliga karusellen där du kläcker ur dig skitsnack för att snabbt förneka att du någonsin påstått något, spela dum och låtsas inte förstå liknelser... hela det här inlägget är ju en enda stort förnekande av saker du faktiskt skrivit.. 

Vi har gjort den här dansen många ggr och jag tänker inte slösa bort tid på att citera saker du skrivit det finns ju redan där för allmän beskådan och likaså mina kommentarer till det.

Om du inte kan stå för vad du skriver så föreslår jag att du tänker efter lite mer innan du kläcker ur dig såna "alster" för de är väldigt genomskinliga och enkla att bemöta.

Som sagt, ditt sätt att argumentera är lika falska som dina argument.

Som alltid lovar jag att korrigera mig om du sakligt kan visa att några av de saker jag tagit upp är direkt felaktiga. Jag lovar att korrigera mig eller att förtydliga så det blir korrekt.

Om du på något sakligt sätt kan visa att det i något enda fall finns anledning så ska jag försöka förklara mig bättre om jag varit otydlig så att något har kunnat förväxlats med mina känslor och åsikter.

Att det här upprepar sig beror ju uteslutande och direkt på att du ljuger om vad jag faktiskt skulle ha skrivit.

Citera gärna och gör åtminstone ett försök att förklara på sakligt sätt exakt vad som är direkt felaktigt.

Annars har du diskvalificerat dig själv från fortsatt samtal.

Äh, otrogna människor och otrohetförespråkare försöker alltid framställa skuldbeläggande och dömande som fel. Men faktum är att det inte är fel att skuldbelägga eller fördöma omoraliska handlingar utan snarare rätt.

Skuldbelägga: Ja det är väl klart att det är korrekt att lägga skulden där den hör hemma, dvs hos dem som agerar omoraliskt. Skuld finns det ju, den uppstod i samband med handlingen. Och självklart ska den läggas hos den som agerar omoraliskt

Fördöma: Om människor inte fördömer omoraliska handlingar hur ska folk då fatta att det är oacceptabelt? Att fördöma är ju ett sätt att visa att det är oacceptabelt att bete sig så. 

Att diskutera "saklighet" med en person som inte förstår eller låtsas inte förstå vad saklighet är är ju lika meningslöst som att diskutera färgskalor med någon som är blind. 

Jag har redan påpekat bristerna i dina argument, att du sen inte kan stå för vad du skriver är snarare ditt problem.

Nejdå, att vägra delta i bisarra cirkelresonemang kring självklarheter är inte att diskvalificera sig själv, dina påstående finns ju redan där för allmän beskådan. Du däremot diskvalificerat dig själv samma sekund du började förneka det du skrivit. För en person som skriver saker för att i nästa sekund förneka vad han skrivit går ju inte att ta på allvar, än mindre föra en saklig diskussion med.

Vill du föra en vettig och saklig diskussion är det nog bäst att du först lär dig vad saklighet betyder och stå för vad du skriver.

Visst är det så.
Men det jag reagerar mest på är att personen ifråga hoppar på mig,och enbart mig,trots att jag inte är den enda som har försökt råda TS att berätta.
Nästan som att det är något personligt agg emot mig,

Som alltid lovar jag att korrigera mig om du sakligt kan visa att några av de saker jag tagit upp är direkt felaktiga. Jag lovar att korrigera mig eller att förtydliga så det blir korrekt.

Hittills har du inte en enda gång lyckats visa det. Du har fått många chanser och du tycker att du har försökt, men alltid genom att du hittat på och ljugit om att jag skulle ha skrivit saker som jag faktiskt inte har gjort.

Det enda du sysslar med och det enda du vill är att försöka tysta mig och förbjuda mig (och andra) att ha en annan åsikt än du själv.
Det blir särskilt pinsamt för dig när jag och alla andra accepterar att du har en annan åsikt.

Du har inte lyckats en enda gång med vare sig det ena eller det andra.

Visst är det så.

Men det jag reagerar mest på är att personen ifråga hoppar på mig,och enbart mig,trots att jag inte är den enda som har försökt råda TS att berätta.

Nästan som att det är något personligt agg emot mig,