Oetiskt med äggdonation

Vad otroligt ädelt av dig. Du hjälper årets egon utan att ha en minsta tanke på vad det får för konsekvenser för barnet som faktiskt är till hälften genetiskt ditt. Djupt oetiskt och egoistiskt på alla plan.

Nej jag har inget emot att barnet får reda på att det skett en donation. Jag tycker det är bra. Släktskap är korrekt uppfattat något som jag anser är ganska irrelevant. Det finns många många andra saker som gör relationer och familjer viktigare än just vilka gener folk delar. Jag tycker å andra sidan att din syn på just det genetiska släktskapet är väldigt överdrivet. Känner du ens några människor som kommit till via donation?

Det är irrelevant huruvida hon har barn eller ej. Barn är ingen rättighet, inga leksaker, framförallt inga statusprylar för människor att fylla deras egon med. Att gå så långt att ta någon annans DNA för att på så sätt tvinga sig till en graviditet in i det längsta är djupt djupt oetiskt mot barnet som alltid kommer att undra över sina rötter.

Det får finnas gränser.

Biologiskt släktskap är viktigare för vissa än för andra, men förr eller senare brukar adopterade/donationsbarn börja grubbla över detta. Finns massor av berättelser på nätet, om du googlar lite. Ungdomar som berättar att de alltid känt sig "halva". Att de inte förstått varför de har den här stora näsan, eller den här konstiga allergin, eller den här psykiska känsligheten, eller den starka längtan att utöva musik när ingen annan i familjen eller släkten (som de känner den) har den - och därför inte heller kan förstå. De kan inte "spegla sig i" någon.

Det finns även berättelser om donatorer som har börjat grubbla, börjat oroa sig för om de har barn därute, och hur dessa barn har det. Att inte kunna hjälpa, om det är så att de blir illa behandlade. Ofta kommer dessa tankar när donatorn får sina egna barn. Då fattar de att det inte bara är några celler de har gett bort - utan sitt egna barn, som skulle ha varit ett halvsyskon till de barn som han eller hon fått nu inom äktenskapet. 

Du säger samma sak om och om igen och vägrar ta in fakta. Du tycker en sak. Personer som har en annan genetisk bakgrund kommer alltid att undra över den och det spelar således ingen roll vad du tycker och inte tycker. Du verkar ha mycket svårt att sätta dig in i dessa individers lidande. Jag känner absolut ingen sådan vad jag vet, skulle ta avstånd från sådana föräldrar. Jag känner väldigt väl flera utomlandsifrån adopterade däremot.

För de flesta är genetik väldigt viktigt och står för så mycket mer än bara lite celler som du försöker få det till. Känns ignorant att förringa detta lidande genom att påstå att familj är mycket mer än genetik. Ja absolut, men det gör inte det oviktigt. Och vid äd saknar barn rättigheter.

Det är genetiskt "avkomman" av moroten som fröna kom ifrån. Att människor sedan äter dem är en annan femma. Tänkte du att det är samma sak som när man skapar andras barn åt sig själv?

Det är så sant. Och känns så sjukt att deras rättigheter i följs i detta. Och den totala okänsligheten kring detta som råder.

Hej FL. Jag skulle vilja starta den allmän debatt om det här med äggdonation.

Det är väldigt många som har svårt att få barn på egen hand och tar till ivf bland annat.

När det kommer till spermie-och/eller äggdonation får det mig att må väldigt dåligt. Som jag har förstått det har inte barnet ifråga alltid rätten på sin sida att få reda på sitt ursprung, alltså vem som är donator.

Känt är ju att adopterade barn ofta mår dåligt när de känner sig rotlösa och inte lyckas hitta sina rötter, även om de ser sina adoptivföräldrar som sina föräldrar naturligtvis. Det har gjort att de löper större risk för psykisk ohälsa.

Inte heller är det etiskt rätt att köpa njurar av folk, och jag förstår inte varför det skulle vara okej att köpa ägg eller sperma av folk då det dessutom går ut över ett oskyldig barn. Jag kan förstå att man vill ha barn, men kan inte förstå hur man kan vara beredd att gå över lik för detta. Hade personligen aldrig klarat av att köpa ägg eller sperma av en okänd person utomlands just av den anledningen. Varför gör man det? Hur kan man tycka att det är okej? Och vad har barnet för rättigheter i detta?

Vilka rättigheter saknar barnet? Punkta upp dem så kan vi diskutera dem ett och ett. Undvik att slira in på personangrepp eller utvikningar om din upplevda ondskefullhet hos donatorer/mottagare.