Oetiskt med äggdonation

Ofta kommer dessa tankar när donatorn får sina egna barn. Då fattar de att det inte bara är några celler de har gett bort - utan sitt egna barn, som skulle ha varit ett halvsyskon till de barn som han eller hon fått nu inom äktenskapet. 

Håller med. Med det resonemanget, bör man ju även förlåta de barnlösa kvinnor som stjäl bebisar? Det är ju så synd om dem. Kanske till och med de barnlösa kvinnor som mördar en höggravid kvinna och skär ut hennes foster och stjäl det? Hormonerna svallar; de kan inte rå för att de måste ta till sådana åtgärder!

Håller med om att det är lite "frankensteins monster" över att skapa barn så här konstgjort men jag är kritisk överlag till att manipulera naturliga biologiska processer. Allt för många ser barn som en rättighet och kan tydligen gå hur långt som helst för att stilla sitt begär och längtan och någonstans på vägen tappas det så hett efterlängtande barnets rättigheter och välmående bort. 

De som använder "men annars skulle barnet inte finnas alls" som argument, tycker ni att människor svårt sjuka i missbruk t.ex som får barn att det ändå är rätt att skaffa för annars skulle barnet inte finnas?

Att inte veta sitt genetiska ursprung kan vara livslångt lidande. Eller inget lidande alls. Istället för att manipulera reproduktionen borde fler människor få hjälp att acceptera ett barnfritt liv och att det inte är självklart att få barn för alla. Och detta av många anledningar.

Verkligen. Blir det inte barn så blir det inte - det går att hitta andra meningar med livet. Full förståelse för sorgen det skapar hos infertila par, men jag tycker inte att det självklara svaret är att skapa andras barn. Bättre att bli familjehem eller starta hundkennel eller ägna livet åt att jobba på kvinnojourer eller vad som helst i så fall.

Har du barn själv? Har du det kan du inte ha full förståelse.

Håller med om att det är lite "frankensteins monster" över att skapa barn så här konstgjort men jag är kritisk överlag till att manipulera naturliga biologiska processer. Allt för många ser barn som en rättighet och kan tydligen gå hur långt som helst för att stilla sitt begär och längtan och någonstans på vägen tappas det så hett efterlängtande barnets rättigheter och välmående bort. 

De som använder "men annars skulle barnet inte finnas alls" som argument, tycker ni att människor svårt sjuka i missbruk t.ex som får barn att det ändå är rätt att skaffa för annars skulle barnet inte finnas?

Att inte veta sitt genetiska ursprung kan vara livslångt lidande. Eller inget lidande alls. Istället för att manipulera reproduktionen borde fler människor få hjälp att acceptera ett barnfritt liv och att det inte är självklart att få barn för alla. Och detta av många anledningar.

Personer som har donatorbarn har skaffat någon annans barn, det vänder jag mig emot, i synnerhet EFTER att MINA barn fötts. Innan dess kändes det inte riktigt lika sjukt och oetiskt i mina ögon.