• Anonym (MJ)

    Hur fort får man gå vidare?!

    Som rubriken lyder. Efter 22 års äktenskap har jag fått veta mitt riktiga värde då maken hade den goda smaken att gå bakom ryggen på mig under en grabbresa med en betydligt yngre kvinna.

    Detta berättade han för mig först efter par månader (!) senare efter att vi varit på semester tillsammans och precis kommit hem. Vi har tillsammans en tonåring. Jag tog ut skilsmässa direkt och han fick flytta ut på direkten från vårt gemensamma hus.

    Tre år har gått och jag är fortfarande lika besviken på honom för hur han har betett sig. I början provade vi att äta middagar tillsammans men bitterheten hos mig över sättet han splittrade familjen med allt vad det innebär tar över. Jag kan inte förstå hur han valt bort hela vårt gemensamma liv eller förstå hur han kunde svika mig så.

    Vi pratade om att försöka igen men han fortsatte att åka till den andra kvinnan hela tiden som bor långt bort. Hon har dessutom små barn och var också gift vid tidpunkten. Jag har svårt att se hur en äldre man kan vilja börja om med små barn tillsammans med en så mycket yngre kvinna. Jag och kvinnan hamnade i ett gräl på Facebook en gång. Han tog mitt parti i det hela. Trots detta fortsatte han att träffa henne. De har haft det lite upp och ner som jag förstår via vårt barn. Barnet har inte velat träffa henne heller som tur är och har lyckats undvika detta, liksom min fd svärmor som starkt ogillar hela den här situationen och inte skräder orden kring det.

    Nu kommer det värsta; knappt tre år efter detta stora svek har han varit smart nog att göra henne med barn. Jag kan inte se på honom utan att känna avsmak och äckel.

    Vår konflikt kring detta går ut över vår son då vi inte kan prata med varandra överhuvudtaget. I vår kontakt har han aldrig bett om förlåtelse och undviker ämnet helt. Jag vet inte hur vi ska kunna gå vidare. Är det okej att gå vidare så fort?

  • Svar på tråden Hur fort får man gå vidare?!
  • Guldnovan

    Citat "

    Du ska veta att otrohet inte handlar om att en relation är dålig. Otrohet är en illojal handling av en/eller bägge parter. Det är en EGENSKAP en person har. slut citat"

    Kvalificerad bs måste jag säga och jag har också erfarenhet.

    Otrohet handlar väldigt ofta om att en relation är dålig/saknar något/kallnat osv.

    Det är ingen egenskap man har!

    Det finns de som inte är otrogna men skulle vilja, de som är otrogna pga dålig relation och de som är det ändå. Bara för att de kan. På fyllan en gång i livet kanske. Eller varje gång de är full...

    Du sitter verkligen inte inne med sanningen om otrohet!

    Mannen i tråden var otrogen och det är helt fel. Kvinnan står efter det för sina egna fel och har passerat många gränser nu för vad som är ok.

  • molly50
    Anonym (MJ) skrev 2021-06-15 05:24:03 följande:
    Han ville inte ha fler barn var han tydlig med när det gått ett antal år utan att lyckas med ett andra barn. Jag började använda skydd och använde dessa till punkt och pricka. Det har aldrig varit några som helst problem för mig. Jag har väldigt svårt att tro att man blir gravid med skydd. Att där ifrån sexan välja att behålla barnet mot den andres vilja. Att han träffar en sådan kvinna gör att jag vill hålla min son långt borta från henne.
    Glömde svara på det här sista.
    Jag tycker det är så fel av dig att vilja hålla din son borta från sin pappa eller sitt kommande syskon.
    Varför kan du inte låta honom få bestämma det själv?
  • molly50
    Anonym (MJ) skrev 2021-06-15 05:52:23 följande:
    Jag skyddade mig mha p-piller i 10 år utan problem och även innan barnet. Det där är bara en trivial ursäkt från hennes sida för att slippa ta ansvar för sitt handlade som är helt uppåt väggarna och påverkar flera personer i omgivningen på ett minst sagt negativt sätt.
    Men bara för att du inte blivit gravid för att du skyddat dig så innebär inte det att det är samma sak för alla andra.
    Det är dessutom inte bara kvinnans ansvar att skydda sig. Man är två om att ha sex.
  • Guldnovan
    molly50 skrev 2021-06-15 12:36:01 följande:

    Men varför vill du att han ska kämpa för er? Varför vill du ha honom tillbaka när han har visat så tydligt vilket svin han är?

    Han har uppenbarligen inte sådana känslor kvar för dig. Det måste du acceptera.

    Så varför vill du leva med någon som inte älskar dig?

    Tycker du inte att du förtjänar bättre än så?


    +1
  • Anonym (jösses)
    Anonym (Lie) skrev 2021-06-15 10:47:03 följande:
    Du låter otroligt naiv märker jag, och gör ofantliga slutsatser och påståenden av saker som inte är bekräftade eller ens sagda (som t.ex. din kommentar mot mig som var rent hittepå av dig). 

    Du ska veta att otrohet inte handlar om att en relation är dålig. Otrohet är en illojal handling av en/eller bägge parter. Det är en EGENSKAP en person har. Är en relation dålig så gör de flesta slut till slut. Och sedan finns de dessa som besitter den här egenskapen som istället väljer att vara otrogna. 

    Du låter väldigt ung och oerfaren dessvärre. Ta dig detta till dig innan du börjar göra business i finansvärlden, för där ser du också klart svart på vitt hur de som är otrogna är de du ska hålla dig undan från att signera avtal med. De har egenskapen till den här illojala handlingen och kan inte hålla sig lojala till det de ska. De bryter inte avtalet på ett OK sätt, utan kör över. 

    Du läser mina inlägg som fan läser bibeln. Jag har aldrig försvarat otroheten, men däremot påpekat att ts inte nödvändigtvis varit någon perfekt partner bara för att hon blivit bedragen. 


    Ditt påhopp på mig i sista stycket är så lågt att jag inte ens borde kommentera det, men jag kan säga att jag är varken ung eller oerfaren, vare sig det gäller förhållanden eller andra delar av livet.

  • Anonym (Mia)

    Din och svärmors relation känns inte helt sund. Du ältar och hon ältar. Vill du gå vidare och bli lycklig eller vill du vara en människa som slickar dina sår och är ömklig och troligtvis olycklig? Det bestämmer du. Efter tre år är det liksom dags att ta sig i kragen. Kom ihåg att den enda person du har makt att förändra är dig själv.

  • molly50
    Anonym (Lie) skrev 2021-06-15 10:35:37 följande:
    Det är klart att han har det största ansvaret mot ts, absolut, det håller jag med om. Det var han som var gift med ts. 

    Det jag reagerade på var mot de som moraltryckte mot ts om den nya kvinnan. Liksom likt den nya kvinnan aktivt betedde sig omoraliskt i sin handling att aktivt försöka få en man som är i relation (fortfarande HANS fel mot ts, men samtidigt kan man inte sticka under stolen att uppmuntrande av omoralisk handling också är omoraliskt) - så är det oerhört provocerande att höra att man förväntar sig att TS plötsligt bara ska ha överseende med det gällande den nya. Det är otroligt naivt av den nya att förvänta sig mer moral av ts än vad hon själv kan leverera. Och de som menar det, tycker jag är grymt naiva och fräcka.
    Jag förstår vad du menar.
    Och jag kan till viss del hålla med. Det är omoraliskt även av henne.
    Men ansvaret gentemot TS är till syvende och sist hans.
    Och det har gått 3 år sedan skilsmässan och TS borde ha gått vidare med sitt liv.
    men hon sitter fortfarande och ältar.
    Och drar in sin son i det hela. Och sin fd svärmor.
    Dessutom var det ju TS själv som kastade ut sin man efter att hon fått reda på otroheten.
    Ändå så förväntar hon sig att han ska komma krypandes tillbaka när han har "insett vad han har förlorat".
    Är det inte dags att TS går vidare med sitt liv,tycker du?
    Om inte annat så för sin sons skull.
  • Guldnovan
    Guldnovan skrev 2021-06-15 12:39:24 följande:

    Citat "

    Du ska veta att otrohet inte handlar om att en relation är dålig. Otrohet är en illojal handling av en/eller bägge parter. Det är en EGENSKAP en person har. slut citat"

    Kvalificerad bs måste jag säga och jag har också erfarenhet.

    Otrohet handlar väldigt ofta om att en relation är dålig/saknar något/kallnat osv.

    Det är ingen egenskap man har!

    Det finns de som inte är otrogna men skulle vilja, de som är otrogna pga dålig relation och de som är det ändå. Bara för att de kan. På fyllan en gång i livet kanske. Eller varje gång de är full...

    Du sitter verkligen inte inne med sanningen om otrohet!

    Mannen i tråden var otrogen och det är helt fel. Kvinnan står efter det för sina egna fel och har passerat många gränser nu för vad som är ok.


    Mitt svar avser nicket Lie!
  • Anonym (Lie)
    molly50 skrev 2021-06-15 12:58:38 följande:
    Jag förstår vad du menar.
    Och jag kan till viss del hålla med. Det är omoraliskt även av henne.
    Men ansvaret gentemot TS är till syvende och sist hans.
    Och det har gått 3 år sedan skilsmässan och TS borde ha gått vidare med sitt liv.
    men hon sitter fortfarande och ältar.
    Och drar in sin son i det hela. Och sin fd svärmor.
    Dessutom var det ju TS själv som kastade ut sin man efter att hon fått reda på otroheten.
    Ändå så förväntar hon sig att han ska komma krypandes tillbaka när han har "insett vad han har förlorat".
    Är det inte dags att TS går vidare med sitt liv,tycker du?
    Om inte annat så för sin sons skull.
    Jo, håller helt med. För hennes egen skull är det viktigt att gå vidare. Han är ju inget att ha bevisligen, även om hon vill ha ett ordentligt förlåt av honom är det ju sant som citatet att, "När man är på rätt plats, behöver man inte ens det förlåtet," mer.  
  • molly50
    Anonym (Lie) skrev 2021-06-15 13:30:36 följande:
    Jo, håller helt med. För hennes egen skull är det viktigt att gå vidare. Han är ju inget att ha bevisligen, även om hon vill ha ett ordentligt förlåt av honom är det ju sant som citatet att, "När man är på rätt plats, behöver man inte ens det förlåtet," mer.  
    Ja,och det är vad TS borde fokusera på nu.
    Klarar hon inte att gå vidare på egen hand så får hon väl ta hjälp.
Svar på tråden Hur fort får man gå vidare?!