Hur fort får man gå vidare?!
Som rubriken lyder. Efter 22 års äktenskap har jag fått veta mitt riktiga värde då maken hade den goda smaken att gå bakom ryggen på mig under en grabbresa med en betydligt yngre kvinna.
Detta berättade han för mig först efter par månader (!) senare efter att vi varit på semester tillsammans och precis kommit hem. Vi har tillsammans en tonåring. Jag tog ut skilsmässa direkt och han fick flytta ut på direkten från vårt gemensamma hus.
Tre år har gått och jag är fortfarande lika besviken på honom för hur han har betett sig. I början provade vi att äta middagar tillsammans men bitterheten hos mig över sättet han splittrade familjen med allt vad det innebär tar över. Jag kan inte förstå hur han valt bort hela vårt gemensamma liv eller förstå hur han kunde svika mig så.
Vi pratade om att försöka igen men han fortsatte att åka till den andra kvinnan hela tiden som bor långt bort. Hon har dessutom små barn och var också gift vid tidpunkten. Jag har svårt att se hur en äldre man kan vilja börja om med små barn tillsammans med en så mycket yngre kvinna. Jag och kvinnan hamnade i ett gräl på Facebook en gång. Han tog mitt parti i det hela. Trots detta fortsatte han att träffa henne. De har haft det lite upp och ner som jag förstår via vårt barn. Barnet har inte velat träffa henne heller som tur är och har lyckats undvika detta, liksom min fd svärmor som starkt ogillar hela den här situationen och inte skräder orden kring det.
Nu kommer det värsta; knappt tre år efter detta stora svek har han varit smart nog att göra henne med barn. Jag kan inte se på honom utan att känna avsmak och äckel.
Vår konflikt kring detta går ut över vår son då vi inte kan prata med varandra överhuvudtaget. I vår kontakt har han aldrig bett om förlåtelse och undviker ämnet helt. Jag vet inte hur vi ska kunna gå vidare. Är det okej att gå vidare så fort?
