Flerbarnstillägg - argument för och emot.

Om bidraget inte har för avsikt att täcka alla kostnader så kan visserligen ett argument för eller mot flerbarnstillägget bygga på om extra kostnader finns eller inte finns - men detta är inte lagstiftarens syfte.

om det du kallar glappet mellan kostnader X och barnbidrag Y för ett barn är Z kronor

så:

är det du kallar glappet mellan kostnader och barnbidrag för två barn 2 ggr Z kronor ( minus det som kan ärvas och plus det som kan ge extra kostnader) - minus flerbarnstillägget för 2 barn

är det du kallar glappet mellan kostnader och barnbidrag för tre barn 3 ggr Z kronor ( minus det som kan ärvas och plus det som kan ge extra kostnader) - minus flerbarnstillägget för 3 barn

osv osv.

Vi ser att det du kallar glappet ökar med antal barn men inte linjärt då flerbarnstillägget hjälper till att minska det du kallar glappet.

Eftersom barnbidraget och flerbarns tillägget har som syfte att minska det du kallar glappet ( av olika politiska skäl vid olika tidpunkter och av olika regeringar) så är inte flerbarnstillägget motiverat av extra kostnader per barn. Det är helt enkelt en konstruktion för att öka progressiviteten på barnbidraget och minska det du kallar glappet.

Detta är tydligt beskrivet i det material från riksrevisionen som finns länkat till tidigare i tråden.  Detta oavsett du har eller inte har fått svar på vilka extra kostnader per barn som finns eller inte finns.

Att du argumenterar mot att det är rätt att flerbarns tillägget ger vissa föräldrar (de med fler barn) ett större barnbidrag förändrar inte det faktum att det är just det som är lagstiftarens skäl till barnbidrag och flerbarnstillägg.

Alltså behöver inte den fråga du ställer besvaras, den är helt enkelt fler ställd.

Om du däremot vill resonera om kostnader för ett eller fler barn så är det en annan frågeställning som med dagens system inte är kopplad till barnbidrag och flerbarnstillägg. Men då behöver du formulera om dina frågor och de premisser du har för dem.

Det skulle inte fungera med ett generellt bostadsbidrag på en marknad där hyrorna skiljer sig så mycket åt beroende på var man bor. Det är en helt annan sak med barnbidraget där man räknar med att behoven är lika oavsett var man bor. 

Den förklaringen och det resonemanget kan jag förstå och acceptera, även om det för mig inte är starkt skäl nog i förhållande till de negativa effekterna.

Det intressanta borde vara förhållandet mellan inkomst och kostnad och inkomsten varierar ju...

Hur du bedömer effekterna har ju inte med lagstiftarens motiv för bidragens form och belopp att göra. Det är ju två helt skilda saker.

Bara för att du inte bedömer effekterna som positiva så förändrar det inte sakförhållandet i lagstiftarens motiv. OK?!

Så om vi är överens om sakförhållandena kan istället effekterna diskuteras. Tänk, materialet jag länkade till från Riksrevisionen handlar ju om effekter och träffsäkerhet med nuvarande modell och alternativa modeller för barnbidragens utformning.  Spännande läsning.

Jag tyckte at Riksrevisionens omdöme om systemet som "träffsäkert" var ganska överdrivet och rymmer väl stora tolerenser för vad som här kan kallas träffsäkert. Men visst, jag förstår deras poäng, men håller inte riktigt med om resultatet och att det är den bästa metoden för att nå önskat resultat.

Vad som är bästa metoden för att nå önskat resultat beror delvis på vad som är önskat, hur resultatet mäts och vilka konsekvenser i övrigt som är acceptabla eller önskvärda.

Utan att ha dessa premisser klargjorda i bedömningen är det svårt att argumentera för varför man håller med eller inte håller med om resultatet.

Kanske är ett mer exakt sikte för ytterligare träffsäkerhet ( till vad behöver redogöras för) mer kostsamt men av vissa ansett som mer rättvist.

Man behöver för dessa resonemang gräva i vad som anses träffsäkert och vad som anses vara rättvist och på vilka grunder man menar rättvisan är högre och vad rättvisa är och vad den kanske också syftar till. 

Om du inte håller med om riksrevisionens resultat så beror det på någonting, anser du att de inte har rätt grunder och slutsatser för sitt resultat, har ogiltiga eller felaktiga data, eller att resultatet värderas på fel sätt, att de gjort ett underåligt arbete, mäter 'fel' saker, mäter på 'fel' sätt, att de är okunnniga klåpare eller helt enkelt tycker fel saker, eller tycker fel om fel saker?  Det går ju att rada upp massa olika saker som kan avses med påståendet att du 'håller inte riktigt med om resultatet och att det är den bästa metoden för att nå önskat resultat'

Precis och där får vi ingen helhetsbild av rapporten.

Det står klart och tydligt vad lagstiftaren har som önskat resultat. 

Det står klart och tydligt vad lagstiftaren har som önskat resultat. Missade du detta?

Riksrevisionen presenterar en utredning om resultatet av nuvarande modells effektivitet i fråga om måluppfyllnad. Riksrevisionen presenterar också alternativa modeller och hur dessa modeller skulle förändra effektiviteten i fråga om måluppfyllnad.

Vad saknar du? 

Det var inte vad jag talade om, utan om helhetsbild av problemen och vilka effekter olika alternativ för lösningar kan ge.