Flerbarnstillägg - argument för och emot.

Riksrevisionen pekar på två alternativa modeller med ändrade regler för flerbarnstillägg och med ett riktat tillägg till till ensamstående föräldrar såsom i Finland. Riksrevisionen nämner och möjligheten till behovsprövade flerbarnstillägg och att andra politikområden måste samspela med den målbild som finns för barnbidraget.

För djupare analyser behöver ett samlat grepp tas enligt Riksrevisionen.

"5.3 Det är viktigt med ett samlat grepp om åtgärder för att förbättra barnfamiljers ekonomiska levnadsstandard

I den här granskningen har vi fokuserat på hur en åtgärd inom den ekonomiska familjepolitiken, i det här fallet flerbarnstillägget i barnbidraget, bidrar till målsättningarna om att utjämna inkomstskillnader i befolkningen och förbättra den ekonomiska levnadsstandarden hos barnfamiljer. Riksrevisionen har i en tidigare granskning gjort en liknande analys av bostadsbidraget.128 Men det är inte bara den ekonomiska familjepolitiken som bidrar till dessa målsättningar. Även andra politikområden såsom skatte-, arbetsmarknads-, integrations- och jämställdhetspolitiken har givetvis också betydelse. För att förbättra barnfamiljers ekonomiska levnadsstandard och samtidigt undvika målkonflikter med andra politikområden behövs ett samlat grepp. Risk för målkonflikter mellan olika politikområden Det är viktigt att se den ekonomiska familjepolitiken i ett större sammanhang, där olika politikområden tillsammans ger möjligheter att förbättra barnfamiljernas ekonomiska välfärd. En eventuell förändring av den ekonomiska familjepolitiken, för att uppnå högre måluppfyllelse inom det området, skulle potentiellt kunna få negativa konsekvenser för mål om exempelvis snabbare etablering på arbetsmarknaden för nyanlända och en mer jämställd arbetsmarknad. Det är faktorer som i förlängningen också kan ha betydelse för barnfamiljers ekonomiska levnadsstandard. Vid utformningen av socialförsäkringsförmåner är det därför viktigt att både uppnå det fördelningspolitiska syftet och värna om ekonomiska incitament till arbete. Den här granskningen visar att högre måluppfyllelse i förhållande till riksdagens mål med den ekonomiska familjepolitiken skulle kunna uppnås genom en större omfördelning inom nuvarande budgetram för barnbidraget till barnhushåll med många barn. I ett sådant system skulle flerbarnstillägget i högre utsträckning än med nuvarande system ges till barnfamiljer med kort vistelsetid i Sverige och personer med försörjningsstöd från kommunerna och arbetslöshetsersättning som främsta inkomstkälla. Det är med andra ord, grupper som har svag arbetsmarknadsanknytning och som är målgrupp för särskilda insatser inom arbetsmarknads- och integrationspolitiken. Insatser inom dessa politikområden, för att uppnå en mer väl fungerande arbetsmarknad och snabbare etablering för nyanlända, skulle också kunna vara ett sätt att uppnå en god ekonomisk levnadsstandard bland barnfamiljer. Några sådana analyser har inte ingått i den här granskningen

Även en större omfördelning till ensamstående föräldrar inom ramen för barnbidragets konstruktion bör ses i ett större sammanhang. Som framgår av redovisningen i kapitel 3 är ensamstående föräldrar, framför allt kvinnor, överrepresenterade bland ekonomiskt utsatta barnfamiljer. Vår analys visar att även denna grupp kännetecknas av svag arbetsmarknadsanknytning, bland annat på grund av nedsatt arbetsförmåga vid sjukdom. Satsningar inom övriga socialförsäkringsförmåner såsom sjukförsäkringen och bostadsförmåner som är riktade till personer med sjukersättning skulle också kunna ge resultat i form av förbättrad ekonomisk levnadsstandard inom gruppen. Den ekonomiska familjepolitikens fördel i det här sammanhanget är att den särskilt riktas till barnfamiljer. Givet utgångspunkten att bidra till en god ekonomisk levnadsstandard bland alla barnfamiljer fyller den ekonomiska familjepolitiken en viktig funktion. Regeringen ska se till att riksdagens mål för den ekonomiska familjepolitiken nås i så stor utsträckning som möjligt inom ramen för tillgängliga resurser. Men åtgärder som syftar till ökad måluppfyllelse behöver alltid vägas mot de konsekvenser som kan uppstå i kringliggande system."

Jag kan inte se att de analyserat och jämfört med en modell med avskaffat flerbarnstillägg och höjt barnbidrag eller en inkomstprövad modell.Understruket bekräftar vad som saknas och som jag anser är mycket relevant i frågan om flerbarnstilläggets vara eller icke vara. 

Fast det är föräldrarna som skaffat barnen. De knallade inte in i lägenheten av sig själva. Där har du skillnaden. Sen vilka trakter du bor ? Hur är det relevant för var alla våra skattepengar ska ta vägen? Allt det där du beskriver är beslut som den enskilde tar och får stå för. 

Det föds för få barn i landet och det gör att arbetskraften i framtiden inte kommer klara av att finansiera kostnaden för pensionssystemet då återstår att öka pensionsavsättningar i arbetsgivaravgiften (ökad skatt) eller att öka befolkningen på annat sätt än genom barnafödande (invandring). Vad föredrar du?

Själv tycker jag att det är bra att de flesta barn i Sverige slipper växa upp i fattigdom och flerbarnstillägget är en av anledningarna till att det är så.

Jag tycker man ska ta bort det inte behovspröva eller kalla det något annat. Socialbidrag och bostadsbidrag är inte samma sak som barnbidrag. Jag vill att man omfördelar pengarna så dessa bidrag höjs. Jag är EMOT behovsprövat barnbidrag men det lär knappast kosta mer än att ge det till alla, givetvis behovsprövas vara de som ansöker om bidraget, de som ligger över inkomsttaket lär inte ens ansöka. Återigen jag är EMOT behovsprövat bidrag jag SVARAR BARA  på det du skrev.  

Jag tror knappast att någon avstår från att skaffa barn för att de får barnbidrag. De flesta länder har det inte och det fungerar bra för dem. 

I så fall föredrar jag att de som kanske tänkt stanna vid ett barn skaffar ett till. Eller att den som har två möjligen skaffar ett till. Inte att vissa väljer att fortsätta föda barn 7-8-9 och befäster den inlåsningseffekt SÄRSKILT för kvinnor som gör att det inte längre blir lönt eller någon ide för den kvinnan att gå ut i förvärvsarbete. Har man så många barn så blir det förmodligen mycket vab. Så även om man hade ett jobb skulle man bli frånvarande rätt mycket. Varför ens göra det då - när man har ett antal barnbidrag + flerbarnstillägg + föräldradagar att lägga ut? Incitamentet till att ta sig ur den sitsen är ju praktiskt taget noll. Sen gnäller man över kvinnans låga pension....
Samtidigt växer barnen och behovet av stöd och engagemang med dem. Du kan inte bara tänka att småbarn är gulliga och vi kör på bara. "Jag älskar bebisar" liksom. Utan alla kommer bli äldre, de ska ha stöd med skolarbete etc. Hur ska du hinna med det om du har 5st småsyskon i dagisåldern att ta hand om. Nä men just det du jobbade ju inte.
Nu raljerar jag. Men de som skriver här till flerbarnstilläggets försvar har själva angett att "på vår ort" och att vi andra skattebetalare ska ta hänsyn till deras val (eller icke-val) av hemort och vilka arbetsmöjligheter som finns (eller inte finns) där.
Samtidigt som vi kräver att människor som är arbetslösa ska vara beredda att flytta. 

5 stycken syskon i dagisåldern?   5 barn som är 5 år och yngre?

De invandrarfamiljer som får många barn ger inte heller sina barn en bra start i livet. Mamman har kanske knappt skolgång själv och kan knappt svenska, hon kan inte hjälpa barnen med skolarbetet och har inte heller den ambitionen. Hennes uppgift är att laga mat och städa hemmet och möjligen lära döttrarna hemarbete, medan främst pojkarna far runt vind för våg i förorten och hamnar i gäng omgivna av kriminalitet och droger - såklart, de har ju ingen framtid. Fattiga, trångbodda, utan stöd hemifrån klarar de knappt skolan och hamnar i bidragsberoende och kriminalitet.

De välbärgade och välutbildade familjer som väljer att skaffa många barn gör det ändå, oavsett om de får flerbarnstillägg eller ej. För att de gör det valet och vill ha många barn.

De familjer som är beroende av flerbarnstillägget för att klara ekonomin - handen på hjärtat, är det just de föräldrarna man vill ska yngla av sig??

Se där - lite förakt för fattiga så här en onsdag kväll 

Det är vetenskapligt belagt att föräldrarnas utbildningsbakgrund har stor inverkan på hur väl barn lyckas i skolan. 

En del av det som genetiken och hemmiljön ger i sämre förutsättningar, går att kompensera med tid. Dvs att barnen lär sig studieteknik, får hjälp att förbättra sitt arbetsminne och förstås också lägger mer tid på skolarbetet och sina läxor. Men det funkar inte heller så bra om du bor 2 vuxna och 6 barn i 3 rok. Det är ett känt problem att barnen inte har någonstans att gå undan och göra läxor.

Se där - lite förakt för fattiga så här en onsdag kväll