• Torngatan4

    Betyg E i Engelska årskurs 6

    MIn son har alltid haft enkelt för Engelska. Han har varit och är intresserad av gaming, youtube och filmer. Han ser bara på  Amerikanska gamers och youtube kanaler. När han nu skulle få betyg på höst terminen fick han ett E.
    Jag ifrågasätter detta till läraren och hon säger att han inte varit tillsträckligt delaktig i resonemang, samtaler osv på lektionerna.
    Jag har vid flertal tillfällen frågat läraren om återkoppling hur han fungerar på lektionerna. Har fått  återkopplingar som 


    "Jag tycker att han jobbar på bra och gör bra val gällande hans arbete". 


     


    "xxxx jobbade på bättre i skolarbetet än jag har sett tidigare, mer förberedd vilket gör det lättare att svara på frågor och vara delaktig". Han fick i feb 21 återkoppling om att vara mera delaktig på lektionerna. Efter detta har jag inte hört något, bara det som är citerat ovan(med andra ord positivt)  Hade utvecklings samtal i sep ingenting nämndes om att han inte varit delaktig på lektionerna. 
    Vad göra ordna privat lärare?. Har hört om att få möte med läraren.
    Känner att jag inte har något förtroende för henne, med tanke på att hon återkopplar 28/12 att han inte varit delaktig på lektionerna.
    Har inte hört något om detta på 10 månader. På glosförhören har han presterat bra. De har inte haft några prov i Engelska.
    Känner mig helt förtvivlad. I Biologi fick han ett C, han har aldrig haft prov in 


     i detta ämne. Kan inte tänka mig att han varit delaktig i klass rummet i sex och samlevnad. När jag frågade min som om ämnet Biologi, då frågade han vilket ämne det var(står i schemat NO).

  • Svar på tråden Betyg E i Engelska årskurs 6
  • Anonym (Nn)
    Anonym (Också) skrev 2021-12-30 10:40:35 följande:

    Vem har sagt något om perfekt på alla plan? Dock är det en förutsättning för högsta betyg att man kan visa sina kunskaper och förmågor på olika sätt.

    Det är möjligt att man när vi var yngre (jag gick i högstadiet på 90-talet) kunde ducka muntliga svar så gott det gick i klassrummet och hålla minsta möjliga antal redovisningar för att sen briljera på skriftliga prov och inlämningar. Och därigenom få en femma i betyg. Men så funkar det inte idag.

    Du måste liksom hålla nivån rakt igenom. 

    A idag är klart svårare att få än det var att få betyg 5 då. Är min uppfattning.


    Undrar lite över det där. För jag tycker det är så konstigt. På senare år har jag hört väldigt många bekanta och kollegor som stolt berättar att deras barn fått högsta betyg i alla ämnen. När jag gick i skola på 8. -och 90-talet var det extremt ovanligt. Min kompis var t ex de enda på hela skolan som fick det i slutbetyg. Det har ju också varit så att det varit många fler på senare år som inte kommer in på t ex läkarutbildningen fast de har högst betyg i allt för att det är så många som har det. Förstår inte riktigt hur det hänger ihop. Tänker man annorlunda när manväl sätter slutbetyg?

    Tycker också det låter som mycket höga krav på åk 6 barn, att prestera på alla plan på det viset. De blyga men ambitiösa kommer få svårare i alla ämnen.
  • Anonym (Också)
    Anonym (Betygskriterier) skrev 2021-12-30 10:56:25 följande:
    Nu går dottern visserligen i 8:an, men ja, det är höga krav och på ett helt annat sätt på barnen idag. Barnen behöver både ha driv och initiativförmåga och kunna utrycka sig väl både muntligt och skriftligt för att få bra betyg.

    En uppgift i till exempel svenska kan innebära att själv helt fritt välja ämne, själv söka upp och sammanställa information, redovisa muntligt och redovisa skriftligt. Inklusive källhänvisningar. De börjar alltså från ett helt blankt papper så att säga.

    Vägledning för uppgiften finns, till exempel att de gått igenom vad en sakprosatext eller en debattartikel är.
    Tack för att du beskriver processen så bra. Många vill få det till att barnen sällan får vägledning men det får man såklart. Det är en del av lärandet, att få så mycket information att man har det man behöver för att klara uppgiften. Men inte så pass att eleverna känner att det inte är lönt att lägga manken till för att det upplevs för lätt. Det är en balansgång.
    Att kunna analysera och diskutera kräver förkunskaper och det måste eleverna också få till sig. Annars är det svårt. Det går inte att diskutera politik eller nutidsorientering om man inte vet vad sakfrågan är eller vad olika ståndpunkter innebär. 
    (Vi hade för övrigt en diskussion om elbilar i min ena klass för en tid sedan. De flesta var för.  Inte så tydligt underbyggt alltid men FÖR var man. Men få visste hur en elbil fungerar, vad som är negativt med bilar som går på fossilbränsle, hur de påverkar miljön etc. Ett fåtal hade kortfattat beskrivit detta och även varit framåtriktade i sin analys. Var ska vi få all el ifrån osv. Det, för mig, tyder på att man tagit sig tiden att läsa på lite om förutsättningarna, funderat på vad det betyder och dragit slutsatser utifrån det.)
  • Anonym (Skrämd)
    Anonym (Också) skrev 2021-12-30 10:40:35 följande:

    Vem har sagt något om perfekt på alla plan? Dock är det en förutsättning för högsta betyg att man kan visa sina kunskaper och förmågor på olika sätt.

    Det är möjligt att man när vi var yngre (jag gick i högstadiet på 90-talet) kunde ducka muntliga svar så gott det gick i klassrummet och hålla minsta möjliga antal redovisningar för att sen briljera på skriftliga prov och inlämningar. Och därigenom få en femma i betyg. Men så funkar det inte idag.

    Du måste liksom hålla nivån rakt igenom. 

    A idag är klart svårare att få än det var att få betyg 5 då. Är min uppfattning.


    Fast det innebär ju att man måste vara perfekt på alla plan för att få ett beryg i den övre skalan. Svårt för den med dyslexi eller scenskräck.
  • Anonym (Skrämd)
    Anonym (Nn) skrev 2021-12-30 11:02:56 följande:

    Tycker också det låter som mycket höga krav på åk 6 barn, att prestera på alla plan på det viset. De blyga men ambitiösa kommer få svårare i alla ämnen.


    Ja, det hade knäckt mig helt. Ambitiös, prestationskrav skyhöga på mig själv, älskade att lära mig. Men blyg och utfryst av de flesta i klassen. Min självkänsla satt i att jag iaf var duktig på att lära mig saker, även om jag inte var bra nog att ?bli accepterad av de coola barnen? - jag minns hur jag verkligen kände så. Vågade inte prata inför alla, för jag var ju ocool nog som det var.
  • Anonym (Becca)
    Anonym (Betygskriterier) skrev 2021-12-30 10:56:25 följande:

    Nu går dottern visserligen i 8:an, men ja, det är höga krav och på ett helt annat sätt på barnen idag. Barnen behöver både ha driv och initiativförmåga och kunna utrycka sig väl både muntligt och skriftligt för att få bra betyg.

    En uppgift i till exempel svenska kan innebära att själv helt fritt välja ämne, själv söka upp och sammanställa information, redovisa muntligt och redovisa skriftligt. Inklusive källhänvisningar. De börjar alltså från ett helt blankt papper så att säga.

    Vägledning för uppgiften finns, till exempel att de gått igenom vad en sakprosatext eller en debattartikel är.


    Jag håller med om att det verkar vara generellt högre krav idag. Men uppgifterna du beskriver, sånt gjorde vi på 80- och 90-talet också. Första uppgifterna av det slaget hade jag på mellanstadiet. Vi lärde oss skriva med inledning, sammanfattning, källhänvisning osv.

    Och sen på högstadiet och gymnasiet hade man massa såna uppgifter. Med muntlig redovisning inför klassen.
  • Anonym (60-talisten)
    Anonym (Becca) skrev 2021-12-30 11:12:46 följande:
    Jag håller med om att det verkar vara generellt högre krav idag. Men uppgifterna du beskriver, sånt gjorde vi på 80- och 90-talet också. Första uppgifterna av det slaget hade jag på mellanstadiet. Vi lärde oss skriva med inledning, sammanfattning, källhänvisning osv.

    Och sen på högstadiet och gymnasiet hade man massa såna uppgifter. Med muntlig redovisning inför klassen.
    Ordet källhänvisning tror jag inte ens nämndes när jag gick i skolan. Har verkligen inget minne av att vi skulle hänvisa till källor.

    Fast det var den "gamla" skolan och vi hade betyg 1 till 5 och läraren hade bara ett visst antal av varje att dela ut. Ett riktigt skitsystem. De som smilade lite extra fick lön för mödan.

    Slutade nian 1979.
  • Anonym (Också)
    Anonym (Skrämd) skrev 2021-12-30 11:05:22 följande:
    Fast det innebär ju att man måste vara perfekt på alla plan för att få ett beryg i den övre skalan. Svårt för den med dyslexi eller scenskräck.
    Har man dyslexi så har man rätt till stöd för det. Dyslexin i sig ska inte begränsa ett barn som annars har kunskapen och förmågorna. Om barnet med stöd kan tillgodogöra sig undervisningen med anpassningar och extra tid till exempel så finns alla möjligheter. Men när det gäller scenskräck eller vad du nu menar med det -så nej då kanske man inte kan få till alla moment såsom bedömningarna görs idag. För du behöver kunna uttrycka dina åsikter, lägga fram argument och liknande och inte bara i skrift. Bra lärare kan ordna så bra möjligheter som det går även inom dessa moment. Att redovisa i väldigt små grupper. Berätta två och två. Spela in en film där man håller sitt anförande, oavsett om det handlar om 1 min eller 10 min.

    Det viktigaste där känner jag är att lärare behöver kompetens och kunskap i hur man övar detta. Och börja tidigt. Läs tre rader om ekorrar och berätta för bordsgrannen. Berätta sittande i ring om vad dina föräldrar heter. Berätta en sak för din bordsgranne som hen ska berätta för nästa kompis vid bordet bredvid. Det kan vi bli mycket bättre på i Sverige, använda alla möjliga forum för att öva på att uttrycka oss. Jag vet att många vuxna också tycker det är jobbigt men det mesta blir faktiskt lättare med träning (om det inte handlar om rena fobier). Hjärnan är funtad så, man kan lära sig att en situation inte är farlig om man upplever den ofarlig tillräckligt många gånger, det är ju så KBT funkar till viss del och det är ett beprövat koncept.
  • Anonym (Betygskriterier)
    Anonym (Becca) skrev 2021-12-30 11:12:46 följande:

    Jag håller med om att det verkar vara generellt högre krav idag. Men uppgifterna du beskriver, sånt gjorde vi på 80- och 90-talet också. Första uppgifterna av det slaget hade jag på mellanstadiet. Vi lärde oss skriva med inledning, sammanfattning, källhänvisning osv.

    Och sen på högstadiet och gymnasiet hade man massa såna uppgifter. Med muntlig redovisning inför klassen.


    Gissar att jag dels är äldre än dig, dels att olika skolor /lärare gett ut uppgifter på olika sätt. Jag gick ut 9:an -84 och har aldrig haft något liknande.
  • Anonym (Lärare)
    Anonym (Skrämd) skrev 2021-12-30 10:34:46 följande:
    Herregud, är detta kraven på barnen idag? Jag som var utfryst lite på högstadiet och inte vågade ta för mig muntligt pga rädsla att bli retad skulle alltså tappa i betyg. Trots att jag läste avancerade texter och hade väldigt hög grammatisk förståelse för engelska och svenska, och pluggade järnet för alla prov för att prestera och lära mig allt. Betygen var mitt sätt att visa att jag kunde något, men de skulle jag alltså tappa idag för att jag inte vågade prata i klassrummet pga andra barn. I små grupper kunde det funka men aldrig inför alla.

    Undra på att barn blir stressade och mår dåligt om man måste vara perfekt på alla plan för att få ett bra betyg. Jag hade gått under i dagens skola. I den jag gick kunde jag iaf känna att mitt slit gav ett betyg.
    Att ungarna ska behöva öppna munnen och visa sina kunskaper menar du...? Ja herregud vilka krav. Prov och skriftliga inlämningar räcker inte i språk, så är det bara och har väl alltid varit såvitt jag kan se.

    Det du verkar ha missat av dagens skola är att det inte är Caligula som står där framme och tvingar stackars nervösa barn till att skämma ut sig inför klassen. Vet man om att man har en elev med talångest så arbetar man i mindre grupper med just dem, både med samtal och muntliga presentationer. Antar att det är lätt att förfasa sig när man inte har en aning om vad som pågår i skolorna.
  • AndreaBD
    Anonym (Skrämd) skrev 2021-12-30 11:05:22 följande:
    Fast det innebär ju att man måste vara perfekt på alla plan för att få ett beryg i den övre skalan. Svårt för den med dyslexi eller scenskräck.
    Jag är också lärare i engelska och jag tycker ändå att det inte har varit ett problem. Om jag ser att en elev är duktig på allt men blyg, har scenskräck eller liknande, så tar jag förstås den eleven enskilt för att kolla av det muntliga. I 6:an har man ju också nationella prov, även muntliga, som man gör i par. 

    Man känner ju oftast eleverna tillräckligt bra så att man kan hitta lösningar, när det finns speciella problem som skulle kunna vara ett hinder. Jag brukar inte ge mig tills eleverna har visat sitt bästa muntligt. 
Svar på tråden Betyg E i Engelska årskurs 6