• Anonym (Mamman)

    Nyfödd och separation

    Hej!
    Jag har precis blivit mamma till en underbar liten tös. Detta är mitt och sambons första barn. Nu är det snart dags att ?erkänna faderskapet? osv. Och det är här mitt problem grundar sig.
    Eftersom vi inte är gifta så har jag förstått det som att det är jag som mamma som bestämmer om vi ska ha gemensam vårdnad eller om jag ska ha enskild. Vi är riktigt nära en separation som det är just nu och jag vill verkligen inte riskera att stå utan föräldradagar om 8 månader om sambon känner för att jävlas. Kan jag välja enskild vårdnad pga detta? För visst är det det som påverkar vem som får föräldradagar från FK?
    Tack på förhand!

  • Svar på tråden Nyfödd och separation
  • Anonym (Antonia)
    Anonym (koöhy) skrev 2022-07-15 21:28:15 följande:

    Vissa svarar utan att veta. 


    Du behöver inte skriva under för gemensam vårdnad alls. Vill han ha det får han stämma dig, men det kan ta tid. 


    Som ensam vårdnadshavare får du alla 480 dagarna själv. Så vitt jag vet kan du dock skriva över en del av dagarna till någon annan om du skulle vilja. 


    Umgänget har ingenting med vårdnaden att göra. Utan vårdnad har man dock inte rätt att ringa tex sjukhus för att få reda på hur ens barn mår eller få ut uppgifter från skolan utan vårdnadshavarens medgivande. 


    Ett bra umgänge kräver en hel del av båda föräldrarna när barnet är liten. Han får i början komma till dig och umgås med barnet  helst varannan dag, för att senare kunna gå iväg en sväng mellan matningarna. När barnet blir tryggt nog och stort nog att äta annat dagtid så kan han ha barnet längre tid. 


    Vid ett års åker kan en övernattning i taget ske, vid två, två övernattningar och vid tre sägs det att varannan v ska funka, men det är olika på olika barn. Personligen förespråkar jag att man kör tre dagar i stöten, sen byter man tills barnet själv uttrycker annan önskan. 


     


     


    I en tvist, till exempel där en kvinna väljer att behålla ett barn som mannen egentligen inte önskat. Eller där man avslutat relationen redan innan barnet föds. Så kanske kanske att ditt resonemang varit relevant för där kan det vara så att pappan aldrig varit intresserad av någon "papparoll". Men nu har vi två personer i samborelation som blir föräldrar. Där mamman får för sig att det är läge att skriva barnet som sitt och utelämna pappan. Vad är det för stil?
    Det borde inte ens vara ett val, det borde vara självklart att två vuxna som lever i samboliknande förhållande och blir föräldrar blir registrerade som sådana. Inte alla föräldrar är ju gifta så det borde inte ens vara relevant (dessutom är det inte heller 100% korrekt). 
  • Tow2Mater
    Anonym (koöhy) skrev 2022-07-15 21:28:15 följande:

    Vissa svarar utan att veta. 


    Du behöver inte skriva under för gemensam vårdnad alls. Vill han ha det får han stämma dig, men det kan ta tid. 


    Som ensam vårdnadshavare får du alla 480 dagarna själv. Så vitt jag vet kan du dock skriva över en del av dagarna till någon annan om du skulle vilja. 


    Umgänget har ingenting med vårdnaden att göra. Utan vårdnad har man dock inte rätt att ringa tex sjukhus för att få reda på hur ens barn mår eller få ut uppgifter från skolan utan vårdnadshavarens medgivande. 


    Ett bra umgänge kräver en hel del av båda föräldrarna när barnet är liten. Han får i början komma till dig och umgås med barnet  helst varannan dag, för att senare kunna gå iväg en sväng mellan matningarna. När barnet blir tryggt nog och stort nog att äta annat dagtid så kan han ha barnet längre tid. 


    Vid ett års åker kan en övernattning i taget ske, vid två, två övernattningar och vid tre sägs det att varannan v ska funka, men det är olika på olika barn. Personligen förespråkar jag att man kör tre dagar i stöten, sen byter man tills barnet själv uttrycker annan önskan. 


     


     


    Eller, så kan även mamman komma med barnet till pappan ibland för att kanske underlätta. Igen ett exepel på hur mammans föräldraskap medvetet eller omedvetet anses vara av högre rang än pappans.
  • Anonym (koöhy)
    Anonym (Antonia) skrev 2022-07-15 21:46:55 följande:
    I en tvist, till exempel där en kvinna väljer att behålla ett barn som mannen egentligen inte önskat. Eller där man avslutat relationen redan innan barnet föds. Så kanske kanske att ditt resonemang varit relevant för där kan det vara så att pappan aldrig varit intresserad av någon "papparoll". Men nu har vi två personer i samborelation som blir föräldrar. Där mamman får för sig att det är läge att skriva barnet som sitt och utelämna pappan. Vad är det för stil?
    Det borde inte ens vara ett val, det borde vara självklart att två vuxna som lever i samboliknande förhållande och blir föräldrar blir registrerade som sådana. Inte alla föräldrar är ju gifta så det borde inte ens vara relevant (dessutom är det inte heller 100% korrekt). 

    Huruvida pappan i det här fallet vill eller inte vill vara föräldraledig med sitt barn vet vi inte. 


    Att möjligheten finns att kunna ha ensam vårdnad är fantastiskt bra tycker jag. Det finns rövhattar som gör så som TS fruktar att hennes nuvarande ska göra, nämligen vägra vara föräldraledig när TS dagar tar slut men också vägra skriva över några dagar. 


    Barnet är då för litet för förskolan och TS kan inte gå tillbaka till jobbet och har ingen inkomst. 


    Jag som tidigare arbetat på olika förskolor har sett det hända alldeles för många gånger för att jag ska tycka att någon ska riskera det. Så länge man ser till att pappan och barnet får ett bra umgänge så är det helt ok att göra så tycker jag. Sen kan man som sagt skriva över dagar på pappan så att även han får vara ledig om han vill. 


     


     

  • Tow2Mater
    Anonym (Antonia) skrev 2022-07-15 21:46:55 följande:
    I en tvist, till exempel där en kvinna väljer att behålla ett barn som mannen egentligen inte önskat. Eller där man avslutat relationen redan innan barnet föds. Så kanske kanske att ditt resonemang varit relevant för där kan det vara så att pappan aldrig varit intresserad av någon "papparoll". Men nu har vi två personer i samborelation som blir föräldrar. Där mamman får för sig att det är läge att skriva barnet som sitt och utelämna pappan. Vad är det för stil?
    Det borde inte ens vara ett val, det borde vara självklart att två vuxna som lever i samboliknande förhållande och blir föräldrar blir registrerade som sådana. Inte alla föräldrar är ju gifta så det borde inte ens vara relevant (dessutom är det inte heller 100% korrekt). 
    Absolut! Det luktar ju lite skämt redan då TS säger nu är det snart dags att erkänna faderskapet osv. Faderskap etc borde ju vara fixat redan vid BB kan man tycka. En del fixar t o m sånt innan barnet föds.
  • Tow2Mater
    Anonym (koöhy) skrev 2022-07-15 21:55:45 följande:

    Huruvida pappan i det här fallet vill eller inte vill vara föräldraledig med sitt barn vet vi inte. 


    Att möjligheten finns att kunna ha ensam vårdnad är fantastiskt bra tycker jag. Det finns rövhattar som gör så som TS fruktar att hennes nuvarande ska göra, nämligen vägra vara föräldraledig när TS dagar tar slut men också vägra skriva över några dagar


    Barnet är då för litet för förskolan och TS kan inte gå tillbaka till jobbet och har ingen inkomst. 


    Jag som tidigare arbetat på olika förskolor har sett det hända alldeles för många gånger för att jag ska tycka att någon ska riskera det. Så länge man ser till att pappan och barnet får ett bra umgänge så är det helt ok att göra så tycker jag. Sen kan man som sagt skriva över dagar på pappan så att även han får vara ledig om han vill. 


     


    Då kan man ju undra varfor dessa situationer inte addresseras via lagen, istället att for som nu ha hela maktbalansen hos mammorna. Eller man undrar ju inte, man vet ju. Det feministiska styret har inget intresse att fixa till det, det är väl så de vill ha det.
  • Anonym (koöhy)
    Tow2Mater skrev 2022-07-15 21:52:28 följande:
    Eller, så kan även mamman komma med barnet till pappan ibland för att kanske underlätta. Igen ett exepel på hur mammans föräldraskap medvetet eller omedvetet anses vara av högre rang än pappans.

    Ja, absolut kan mamman komma till pappan också! Det tänkte jag inte på att skriva, bra påpekat. 


    Jag anser inte att mammans föräldraskap är högre i rang än pappans. Däremot anser jag att barnets väl och ve kommer först och om det finns risk att den ena föräldern hamnar i en sits där denne inte kan gå tillbaka till sitt jobb för att barnet är för litet för förskolan så kan man behöva göra så här. 


    Inget hindrar ju att mamman ger pappan dagar framöver. 


    OM nu pappan absolut vill ta föräldraledighet, sköter umgänget med mammans hjälp så är det ändå inte, tycker jag, optimalt att barnet sen hux flux ska bo med pappan på heltid. 


    Ett alternativ då är ju att pappan har barnet på dagarna och mamman på nätterna. 


    Men det är ju en senare fråga isf. 

  • Tow2Mater
    Anonym (koöhy) skrev 2022-07-15 22:03:56 följande:

    Ja, absolut kan mamman komma till pappan också! Det tänkte jag inte på att skriva, bra påpekat. 


    Jag anser inte att mammans föräldraskap är högre i rang än pappans. Däremot anser jag att barnets väl och ve kommer först och om det finns risk att den ena föräldern hamnar i en sits där denne inte kan gå tillbaka till sitt jobb för att barnet är för litet för förskolan så kan man behöva göra så här. 


    Inget hindrar ju att mamman ger pappan dagar framöver. 


    OM nu pappan absolut vill ta föräldraledighet, sköter umgänget med mammans hjälp så är det ändå inte, tycker jag, optimalt att barnet sen hux flux ska bo med pappan på heltid. 


    Ett alternativ då är ju att pappan har barnet på dagarna och mamman på nätterna. 


    Men det är ju en senare fråga isf. 


    Varfor skulle han inte vilja vara foräldraledig? Det normala är väl att tro båda forläldrarna vill vara foräldralediga med sitt barn. Om man bor ihop kanske man tillsammans planerar den ena (mamman) tar lite mer av ledigheten än den andra (pappan), men om man inte längre bor ihop måste man ju planera om vad gäller den delen, så barnet får tät kontakt med båda. Tyvärr är inte det en senare fråga, då TS kan sabotera allt detta for pappan nu bara genom ett trollslag.
  • Anonym (Mamman)

    Oj, här har det skrivits massor ser jag. Har inte riktigt möjlighet att citera alla just nu men vill tacka för alla synpunkter och åsikter även om jag inte håller med till 100% vad ni alla skrivit. Men ni vet heller inte hela situationen så jag förstår att ni tycker och tänker som ni gör, skulle nog jag också i vanliga fall. 


    Vill bland annat tacka ?famrätt? för flera bra och sakliga svar. Jag tar till mig av vad du skriver. Kanske ska jag chansa och hoppas att han delar med sig av sina dagar när det väl gäller, hoppas att han under dessa månader skärper till sig. Om det nu de facto blir en separation. Jag vill bara att vårt barn ska få de bästa förutsättningarna och jag vet inte riktigt hur jag ska få ekonomin att funka innan förskolan börjar ifall han väljer att jävlas? har inte så stort skyddsnät kring just den ekonomiska biten, om jag inte flyttar hem till mamma under FL förstås. 


    Och till er som faktiskt råkat ut för dessa typer till pappor som inte vill er väl så beklagar jag. :( 

  • Anonym (Mamman)
    Anonym (koöhy) skrev 2022-07-15 22:03:56 följande:

    Ja, absolut kan mamman komma till pappan också! Det tänkte jag inte på att skriva, bra påpekat. 


    Jag anser inte att mammans föräldraskap är högre i rang än pappans. Däremot anser jag att barnets väl och ve kommer först och om det finns risk att den ena föräldern hamnar i en sits där denne inte kan gå tillbaka till sitt jobb för att barnet är för litet för förskolan så kan man behöva göra så här. 


    Inget hindrar ju att mamman ger pappan dagar framöver. 


    OM nu pappan absolut vill ta föräldraledighet, sköter umgänget med mammans hjälp så är det ändå inte, tycker jag, optimalt att barnet sen hux flux ska bo med pappan på heltid. 


    Ett alternativ då är ju att pappan har barnet på dagarna och mamman på nätterna. 


    Men det är ju en senare fråga isf. 


    Det här är ju också en rädsla jag får dras med nu, tänkte inte ens så långt. Att han helt plötsligt ska kräva att hon ska bo hos honom under hans föräldraledighet (om han skulle få för sig att ta över efter de 9 månaderna). Usch. Nä då kanske det är bättre att som du säger, föra över dagar till honom senare?
  • Anonvm
    Tow2Mater skrev 2022-07-15 22:02:52 följande:
    Då kan man ju undra varfor dessa situationer inte addresseras via lagen, istället att for som nu ha hela maktbalansen hos mammorna. Eller man undrar ju inte, man vet ju. Det feministiska styret har inget intresse att fixa till det, det är väl så de vill ha det.
    O där blev det sagt rakt ut, det som alla egentligen vet.
    Anonym (koöhy) skrev 2022-07-15 22:03:56 följande:
    OM nu pappan absolut vill ta föräldraledighet, sköter umgänget med mammans hjälp så är det ändå inte, tycker jag, optimalt att barnet sen hux flux ska bo med pappan på heltid.
    Det bästa för barnet är att ha en likvärdig och god anknytning till och trygghet i båda sina föräldrar. Barnet bör inte "bo på heltid" eller "umgås" med någon av föräldrarna, det är precis detta som orsakar att barnet får olika bilder av, och olika anknytning till, respektive förälder.

    Det optimala ur barnets perspektiv är att föräldrarna delar föräldraskapet på ett likvärdigt sätt, det innebär att bo hos båda, ha vardag med båda, ha lediga dagar med båda, sova hos båda... Ha sitt liv på ett likvärdig sätt hos båda.

    Det pratas rätt ofta och mycket nu för tiden om osynliga "samhällsstrukturer" som formar våra liv och tvingar oss in i könsroller som inte anses likvärdiga, jämnställda eller rättvisa. Nästintill alltid är det i sammanhang med någon form av "kvinnokamp" som strävar efter "jämlikhet".... Vart är dessa kämpar när denna fråga lyfts?
    Det gapas högt och gärna om lata bekväma karlar som smiter undan, de jobbar inte deltid, de vabbar inte, de ordnar inte kalas, osv osv... För att i nästa andetag snacka om att ha ensam vårdnad för att kunna vara hemma länge och ta fullt ansvar för det nyfödda barnet...

    Det finns garanterat de män som inte är kapabla att reda ut att axla sitt föräldraansvar på ett vettigt sätt, det argumenterar jag inte emot för 5 öre.
    Men precis lika säker är jag på att de finns många män som inte tillåts vara de föräldrar de önskar vara.

    Det är absolut hög tid för männen att resa sig och på allvar ta plats i föräldraskapet. 
    Jag välkomnar att det ställs krav på män att axla sitt föräldraansvar, emotionellt, praktiskt, ekonomiskt o på alla andra sätt.
    Men för att samhället och "samhällsstrukturerna" ska kunna ställa likvärdiga krav på båda föräldrarna så behöver också båda föräldrarna gå in i föräldraskapet med likvärdiga möjligheter och makt att forma sin roll i föräldraskapet.

Svar på tråden Nyfödd och separation