• Anonym (Mamman)

    Nyfödd och separation

    Hej!
    Jag har precis blivit mamma till en underbar liten tös. Detta är mitt och sambons första barn. Nu är det snart dags att ?erkänna faderskapet? osv. Och det är här mitt problem grundar sig.
    Eftersom vi inte är gifta så har jag förstått det som att det är jag som mamma som bestämmer om vi ska ha gemensam vårdnad eller om jag ska ha enskild. Vi är riktigt nära en separation som det är just nu och jag vill verkligen inte riskera att stå utan föräldradagar om 8 månader om sambon känner för att jävlas. Kan jag välja enskild vårdnad pga detta? För visst är det det som påverkar vem som får föräldradagar från FK?
    Tack på förhand!

  • Svar på tråden Nyfödd och separation
  • Anonym (Mamman)
    Anonym (Kvinnan) skrev 2022-07-16 12:23:18 följande:

    Om du tycker det blir snålt med pengar så om ihåg att du har rätt till bostadsbidrag. Det gjorde att min ekonomi gick runt. Sen har du rätt till underhåll, minst va 1500kr per månad och hela barnbidraget på 1250kr om barnet bor heltid hos dig. Du kommer inte leva fett men du kommer ha råd och ibland också unna dig nånting För dig själv.

    jag tog ut 4 föräldradagar tills min dotter var 1 år (levde som ensamstående 8 månader innan hon fyllt ett år), sedan 5 dagar varav en dag var lågdag. 


    nu jobbar jag 90% och skyddar inte min sgi. Började på 75% men ökade timmarna då jag ville tjäna mer pengar. Jobbar 7 eller 8-15 veckorna jag har dottern och heltid veckan hon är hos pappan. Funkar jättebra! 


    Tack för tips och pepp, jag tar till mig av detta!
  • Anonym (Kvinnan)
    Tow2Mater skrev 2022-07-16 12:35:20 följande:
    Det är lagstadgat att han inte kan bli nekad foräldraledigt.

    Som jag sa tidigare, lagen skulle lätt kunnna ändras till att addressera just dessa specifika situationer som i ditt fall, men det gors inte for man vill av någon outgrundlig anledning att maktbalansen ska ligga hos just kvinnan. Varfor?
    Det hade likagärna kunnat vara en man som plötsligt blivit lämnad och står själv kvar med barn att ta hand om. Det finns sånna också. 

    men vi kan ju ställa oss frågan varför det är flest kvinnor som hamnar i den här situation? 
  • Anonym (Kvinnan)
    Anonym (Mamman) skrev 2022-07-16 12:48:01 följande:
    Tack för tips och pepp, jag tar till mig av detta!
    Du kan gå in på försäkringskassans hemsida på kassakollen, där kan du på ett ungefär se vad du skulle få i bostadsbidrag. Kolla vad du skulle få om du tog ut tex 3 dagar i veckan eller 5. 
  • Anonym (Kvinnan)
    Tow2Mater skrev 2022-07-16 12:35:20 följande:
    Det är lagstadgat att han inte kan bli nekad foräldraledigt.

    Som jag sa tidigare, lagen skulle lätt kunnna ändras till att addressera just dessa specifika situationer som i ditt fall, men det gors inte for man vill av någon outgrundlig anledning att maktbalansen ska ligga hos just kvinnan. Varfor?
    Visst kan det vara bra vissa gånger att lagen säger så.

    men som i mitt fall tex..

    pappan ger mig alla dagar han kan. Behåller sina 90 dagar som är reserverade.

    jag vill ha ett underhåll (som det är lag på). han tar tillbaks alla dagar jag fått. pg a att han inte vill betala underhåll.. 

    det Är också maktmissbruk.
  • Anonvm
    Anonym (Kvinnan) skrev 2022-07-16 13:13:15 följande:
    pappan ger mig alla dagar han kan. Behåller sina 90 dagar som är reserverade.

    jag vill ha ett underhåll (som det är lag på). han tar tillbaks alla dagar jag fått. pg a att han inte vill betala underhåll.. 

    det Är också maktmissbruk.
    Det hade varit så mycket enklare för mig att stötta dig och sympatisera med dig om du istället för att slåss och kämpa för att få FL-dagar och underhåll hade jobbat för, och bett om råd, om hur du skulle tvinga fadern att ta sitt praktiska ansvar för barnet.

    Visst är det lite märkligt att man ständigt läser och hör om alla dessa ändringar och funktioner hos myndigheter och socialförsäkringssystem som ämnar underlätta för alla de stackars kvinnor som tvingas försörja barn som ensamstående? 
    Ogifta kvinnor får själva bestämma om de vill dela med sig av vårdnaden.
    FK hjälper så gärna till att se till att kvinnan får hela barnbidraget och med att driva in underhåll, osv osv...

    Vart är alla funktioner och hjälpmedel i samhället för de kvinnor som vill tvinga barnets far att dela föräldraskapet på ett likvärdigt sätt?

    Kan det vara på så vis att de tjänster och funktioner som nu finns är de som efterfrågas?
    Den krassa sanningen är att inte många kvinnor strävar efter att dela föräldraskapet på ett likvärdigt sätt, de vill vara den primära föräldern, de vill ha barnet boende hos sig på heltid.
    Det de vill ha hjälp med av samhället är att tvinga barnets far fortsätta stötta ekonomiskt..... O det är därför som juridiken kring föräldraskapet fortfarande ser ut som den gör.

    Det är för övrigt just detta som även är den största orsaken till de skillnader vi fortfarande ser på gruppnivå mellan kvinnor och män när det kommer till arbetslivet och privatekonomi t.ex, men det är nog rätt OT just här...
  • Anonym (XXX)
    Anonvm skrev 2022-07-16 09:38:32 följande:
    If there is a will, there is way.... Som dom säger...

    Pappan i ditt exempel prioriterar sitt arbete över sitt barn, det är inte svårare än så. Han offrar sin relation till sitt barn för att vara sin arbetsgivare till lags.

    Han har all rätt i världen att vara föräldraledig, det är bara att informera (inte be om) föräldraledighet 2 månader i förväg. Det är inte en anstälds personliga ansvar att se till att företaget kan bedriva verksamheten, det är arbetsgivarens huvudvärk. De får se till att fortbilda sin personal så att fler har den kompetens som behövs.

    När det parats om "kan inte", "har inte råd", "får inte", "går inte" o liknande så betyder det egentligen "är inte villig att göra de uppoffringar som krävs", eller "jag är inte villig att offra min goda relation med min arbetsgivare".
    Fast nu är det ju en väldigt ny idé, att pappan ska vara föräldraledig överhuvudtaget. I större delen av världen skrattar man fortfarande åt pappor som drar barnvagn och sköter bebis. Det är inte DET som avgör om en pappa blir en bra pappa eller inte. Om det var så, skulle ju samtliga pappor även i Sverige, ha varit dåliga pappor under alla tider fram till 1980-talet, då detta började bli mer vanligt. Och så var det knappast, eller hur? I stället är det ju så, att fler unga idag lider av psykisk ohälsa, könsdysfori och liknande än någonsin tidigare, trots vårt materiella välstånd. 

    Det som är bäst för en familj - och därmed även barnen i familjen - kan vara olika. Om pappan får göra karriär och mamman vara hemma, kan det göra att just den familjen blir lycklig - om det är så de vill ha det. Och dessutom kommer de att ha en högre materiell nivå, kunna ha sina barn i en bättre skola, bo i ett bättre område, hjälpa barnen om de skulle visa sig ha någon talang som kostar pengar att utveckla o.s.v.. Än om pappan ska göra sig omöjlig på arbetsplatsen p.g.a. sitt tjat om pappaledigt, och kanske bli arbetslös eller få ta en lägre tjänst någonstans. Högre tjänster kräver ju - hur märkligt det än må låta i dina öron - att man är på arbetet...
  • Anonym (XXX)
    Anonvm skrev 2022-07-16 09:47:48 följande:
    Skitsnack! All nutida forskning på ämnet visar att även de allra minsta barnen har fördelar av att knyta an likvärdigt till båda sina föräldrar.

    Det man behöver ta hänsyn till när det gäller yngre barn är att det måste vara relativt tätt mellan byten.
    1vecka i sträck hos vardera förälder är på inget sätt lämpligt för ett barn under 1-2år, men det finns andra sätt att dela boendet på, 2-2-3 som nämndes tidigare är ett vanligt sätt.
    ...och ett par föräldrar som precis separerat - förmodligen av en anleding, för det är inget man gör annars när man har en spädis eller precis ska få - kommer naturligtvis gladeligen och utan problem att kunna träffa varandra så här mycket, som krävs med den modellen? Naiv, much?
  • Anonym (XXX)
    exandthecity skrev 2022-07-16 10:12:40 följande:

    Bra kommentar. När det snackas om diskriminering i arbetslivet så är det välkänt att det förekommer gentemot kvinnor i fertil ålder. Men vääääldigt många vill inte heller ha ansvarstagande pappor och jobbar aktivt för att motarbeta detta. Detta pratas det inte om lika mycket. Jag har tex upplevt det starkt i svenska ägarledda företag och i större utlandsägda företag. Krävs civilkurage att stå emot. Är glad att jag hade det när barnen var små.


    Fast du kan inte heller begära, att samtliga mammor och pappor ska tvingas in i en modell som de inte vill ha (delad föräldraledighet), och som inte passar deras livsstil, för att det ska gynna ett litet antal karriärkvinnor. 
  • Anonym (XXX)
    Anonym (snus) skrev 2022-07-16 10:58:35 följande:
    Se till att hushålla med dina dagar istället för att utgå ifrån att de endast kommer räcka i 9 månader.
    De flesta tar inte ut 7 dagar i veckan det första året. 
    Utgå ifrån att du ska få dina dagar att räcka i ett år istället. 
    Ta ut så få dagar som möjligt innan ni separerat - kanske 2-3 dagar i veckan(?) istället och utgå ifrån att du kanske kommer behöva jobba några procent (helger eller kortdagar?) och att pappan kommer ta hand om barnet då.
    Om du planerar  utifrån dina egna dagar så har inte mannen möjlighet att "sabotera". Ta ifrån honom möjligheten.
    Fast VARFÖR ställa till det så för sig och sitt barn (som också blir lidande), om hon bara kan strunta i att skriva på för gemensam vårdnad, och på så sätt få alla dagar för sig själv, och kunna ha en rejäl mammaledighet i lugn och ro med sitt barn, utan andra bekymmer? Varför ger kvinnor dåliga råd till andra kvinnor? Du vet att det finns en särskild plats i Helvetet för de kvinnor som gör så, va..?
  • Anonym (XXX)
    Anonym (.....) skrev 2022-07-16 11:50:17 följande:
    Det här gör mig så jäkla arg. HUR kan det vara okej att pappan väljer att varken ge bort dagarna eller utnyttja dom själv "bara för att han har rätt att göra så"? Att leva som ensamstående på 2-3 dagar/vecka är ju helt omöjligt ekonomiskt och man kan inte utgå från att folk har personer runt sig som kan avstå jobb för att vara ledig och passa mitt barn för att jag ska kunna jobba deltid när barnet är under året. I slutändan så blir det barnet som blir lidande av det här systemet och det är förjävligt. 

    Ska inte pappan ta ut dagarna så tycker jag fan inte han har rätt att neka partnern dom heller om man är separerade. 
    Precis. Men jag antar att "vissa" här tycker att det är så viktigt med jämställdhet på papper, för att det in a roundabout way ska gynna de rabiata karriärkvinnorna, att det är bättre om TS lämnar sin bebis utan tillsyn i hemmet och ger sig ut och jobbar, än att hon behåller alla föräldradagarna nu...

    Dessutom är man väldigt trött under spädbarnsåret. Man behöver sova när barnet sover. Och det kan vara olika när barnet sover - ibland får man inte en blund på hela natten. Då går det inte att ha ett arbetspass inbokat, ens om man har en mamma eller mormor som tar hand om barnet... man orkar inte det. För att inte tala om amningen. Amningen är ju OERHÖRT viktig. Man ska amma ett halvår på heltid och ytterligare ett halvår på deltid. Det går inte att bara borta från barnet då.

    Vissa här är inte kloka...
Svar på tråden Nyfödd och separation