Är man tjock om man väger 70 kg ?

Nu gillar jag inte själv jättesmala kvinnor även om jag föredrar det framför en tjockis. Dock är det ändå så att idealet är smala kvinnor. Så vet inte vad som är sjukt i det. Det är precis lika sjukt som att kvinnor gillar långa män. 

Personligen tycker jag det är mer sjukt med smalhetsideal: Lite mulliga tonårstjejer har svårt att känna sej bekväma. Många av dem tillbringar en avsevärd tid på sjukhus för ätstörningar istället för att delta i den obligatoriska skolundervisningen och DET är inte alls okej. 

Sen har vi trots allt en fetmapandemi i Sverige. Men kvinnor som jag som tränar på gym 5 dagar i veckan är långt borta från den trots ett BMI som indikerar övervikt. Även mulliga tonårstjejer med fullt pådrag av kvinnliga hormoner är också normala och behöver få veta det.

Även smala tjejer med ett bmi som indikerar lätt undervikt är också normala och behöver få veta det.   

Tycker det är sjukt hur folk menar att jag är gay eller vill ligga med skelett för att jag tycker tjejer är attraktivast med bmi 18.   Hade kunnat förstå Om jag pratat om bmi 15 eller lägre.

Jag tycker helt ärligt det är svårt att få nåt vidare driv när det är halkigt och kallt ute även med dubbar. På vintern brukar jag variera men ha utepassen mest för att få distans och mängd och så springer jag 1-2 pass i veckan med intervaller på löpband. 

Kombinationen snö och kallt gör att man blir klumpig med mycket kläder också, då tycker jag det är skönare att bara ha som mål att tuffa runt och så kan man leka med mer fart en annan dag på löpbandet. Men smaken är ju som baken.

Jag är 166 cm och jag hade definitivt varit överviktig vid 70 kg.

Väger just nu 59 och då har jag på inget sätt mager. Både muskulös och lite reserver.

Jag är en person som har lätt att lägga fett på magen så jag ska inte väga mer än så här. Är jag otränad ska jag helst väga typ 3 kg mindre. Då trivs min kropp bäst.

Fött fyra barn och då varit uppe i 66-68 kg och då känns det för mig helt orimligt att jag skulle få väga så mycket enligt BMI och fortfarande vara normalviktig. Jag upplever BMI-skalen som otroligt generös för min kroppstyp. 

Bmi är ingen exakt vetenskap då den inte tar hänsyn till fettprocent.  Hälften av alla kvinnor med normalt bmi har för hög fettprocent.  Ska man gå efter bmi borde de flesta kvinnor ligga under bmi 22.

Faktum är att andelen överviktiga och feta skolbarn har ökat kraftigt sedan 90-talet. Det är inte hälsosamt. Man kan inte skylla på hormoner när problemet är ens föräldrar och vad man stoppar i munnen (som ett resultat av ens dåliga föräldrar).

Visst får man ett annat BMI av gymträning. Jag gillar personligen mer de som tränar på gym och har BMI kring 25 men ändå inte så mycket kroppsfett. Dock verkar undersökningarna visa att män föredrar smalare kvinnor än så.

www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/mat-fysisk-aktivitet-overvikt-och-fetma/overvikt-och-fetma/statistik-om-overvikt-och-fetma/overvikt-och-fetma-hos-barn-11-15-ar/

Nja, när pollennivåerna är som högst måste jag springa på löpband. Annars går jag runt med en känsla av att andas genom ett sugrör resten av dagen.

Det blir sällan bra med generaliseringar...

Kvinnor föredrar smalare män

borde för att?

jag har pendlat i vikt genom livet och kommit fram till att jag mår som bäst när jag ligger på ett bmi på 25-26. Min kropp fungerar faktisk bäst då (inkl hormoner) och jag har som mest ork. det är viktigare för mig att jag mår bra i kropp och knopp och balans, inte vad ytliga män tycker. Min kropp är till för mycket mer än att mätta mäns ögon eller sexuella begär.

sett hur mina barn tidigt brottas med kroppsfixeringar fast de aldrig varit överviktiga och väldigt aktiva i sin vardag. Ser hur det påverkar deras psyken negativt och hur kvinnliga vänner runt mig konstant stressar över att de inte passar in i dagens kroppsideal. Det finns inget sunt över att pressa sin kropp ner på en nivå där den inte mår bra och konstant ha samvete när man unnar sig mat eller annat och pressen att träna så mycket som möjligt i en stressig vardag med familj, karriär och sociala relationer.
Nä, lagom är alltid bäst.

Gällande partner så attraheras jag mest av män som är lite överviktiga eller större och bekväma med det, så de som ligger runt 25-30 med normala proportioner (dvs ingen markant mage). 

Alla är vi olika.

Handlade nog mer om att få tillräckligt med energi för att inte gå ner i vikt under sjukdomsperioden. 

Själv har jag tänkt om lite om det här med vilka vanor jag har. Har varit aktiv hela livet men när jag nu närmar mig 50 så lägger jag på mig på ett nytt sätt, då har jag omvärderat vad som är rätt mat för mig till vardags och helg. En liten sorg till en början att inte längre kunna äta som jag gjort men vill inte lägga på mig onyttigt bukfett, då har jag fått ändra vanorna. Efter en tid så har jag vant mig vid det nya, som i mitt fall är att inte äta så mkt socker/kolhydrater i olika former, vilket jag inte gjort så mycket ändå. Det är ett val man gör och inte nån extremdiet resten av livet.

Träna så mycket som möjligt är inget att sträva efter säger jag. Vad det är ens beror på vem man är, jag är helst på gymmet 5 dagar/vecka när jag hinner och annan rörelse som cykling och promenader. Inte alltid köra bil t ex. Det ska vara ett nöje som gör mig gladare och mer motståndskraftig mot stress.

Det är klart att de finns otroligt muskulösa kvinnor där bmi kan puttas upp mot och över 25 p g a muskler men det måste ändå vara relativt ovanligt för den breda massan.

Jag kör rätt hård styrketräning, oftast 4 ggr i veckan och baserat på hur min kropp är helt otränad (har provat det också förr om åren) och nu skulle jag säga att muskelmassan är typ 2-3 kg. Är jag supersmal otränad väger jag 54-55. Är jag supersmal vältränad är det typ 57. Har jag lite mer hull så är väl 57 resp 59-60 ungefär vad jag brukar väga.

Så är man inte väldigt seriös på gymet som tjej så råkar man ju liksom inte lägga på sig den muskelmassan på ett gym att det är det som gör några gigantiska utslag på vikten.

Jag har aldrig varit med om att någon vältränad gnäller över BMI. De vet att de är vältränade och behöver inte den bekräftelsen. De ser det snarare som en styrka att de väger mycket.

Däremot vet jag mängder av feta som hävdar att de egentligen är normalviktiga för att de har så mycket muskler.