• Anonym (Mimmi)

    När bör man få träffa pojkvännens barn?

    Vi har varit  ett par i 8 månader. Han prioriterar alltid att träffa mig de barnfria veckornamen de veckorna (varannan) som han har sitt barn börjar kännas rätt ensamma, även om han är bra på att höra av sig varje dag.

    Han har ett barn som är 4.5 år men ännu inte tagit intiativ till att ses med hen. Han säger att han förbereder sig "mentalt" för det då det är ett stort steg. 

    Bara dejtat en man med barn en gång innan och träffade hans barnefter ca 6 månader. Den relationen höll inte pga att jag flyttade utomlands pga kom in på en utbildning jag inte trodde jag skulle komma in på, drtta var för många år sedan dock.

    Hur gör folk oftast? Vad menar han med att han förbereder sig mentalt, är det ett dåligt tecken för vår relation? Betyder det nödvändigtvis att han är osäker på en framtid ihop, trots att han säger att han älskar mig ich vill ha rn frantid?

  • Svar på tråden När bör man få träffa pojkvännens barn?
  • Tukt
    Anonym (Mimmi) skrev 2024-10-09 16:04:01 följande:
    Käanns bara konstigt att du skulle anta att barnet skulle ignoreras i vår relation bara för att du sett det ske i andra trådar. Bara för att den här tråden inte lyfter hans barns behov betyder det inte att jag inte ägnst dem några tankar eller att jag och min partner inte diskturat det -det har vi.
    Jag bara utgår från det jag ser dig skriva. Och det är idel perspektiv från din sida.
    Men jag ska inte tjata på dig mer. Hoppas det löser sig för er alla.
  • Anonym (Mimmi)
    Tukt skrev 2024-10-09 16:26:12 följande:
    Jag bara utgår från det jag ser dig skriva. Och det är idel perspektiv från din sida.
    Men jag ska inte tjata på dig mer. Hoppas det löser sig för er alla.
    Tack ;) 
  • Anonym (Tolkar)
    Anonym (Mimmi) skrev 2024-10-09 15:08:12 följande:
    Riktigt så är det ju inte heller. När vi blev ihop tog han faktiskt upp det först. Han intitierade "snacket"  om "vad vi är" och då går det ju inte att även ta upp elefanten i rummet som är framtiden. Jag sa inte mycket få och lät honom prata.Han sa att han ville avvakta att involvera sonen men att han ser det hända inom en överskådlig framtid. Jag satt på det han sa ett tag och bara umgicks med honom och försökte fokusera på nuet.

    För några veckor sedan  som var ca 3.5 mån efter "snacket" frågade jag honom var han känslomässigt är gällande att ta nästa steg och var tydlig med jag alla dagar i veckan  föredrar att det  blir bra hellre än att det går fort.
    Jo jo, men det var ju när ni blev ihop. Sedan dess är det DU.
  • Anonym (Mimmi)
    Anonym (Tolkar) skrev 2024-10-09 17:56:43 följande:
    Jo jo, men det var ju när ni blev ihop. Sedan dess är det DU.
    Jag har tagit upp det en gång och han en gång. Kändes som du tolkat det som att han undviker ämnet och är ointresserad av en introduktion i framtiden och att jag drivit på en massa samtal. Han tog upp det FÖRST. Vi gär ju det här tillsammans så det är väl inget konstigt att någon gång kolla av den andres känslor?
    Jag funderar absolut mycket på det här men tjatar såklart inte på honom (i forumtrådar är en annan historia ;)
  • Anonym (Särbo)

    Träffade min särbo för 10 år sedan då min son var runt 9 år. Jag väntade typ 4-5 månader innan jag pratade med honom om henne. Det tog totalt 6 månader innan de träffades.
    Det berodde helt enkelt på (från min sida) att jag ville att förhållandet skulle vara stabilt. Detta för att undvika korta förhållanden med nya bonusmorsor varannan månad.
    I mitt fall har det funkat otroligt bra, hon ser sig verkligen som "extra-morsa" och de har klickat från början.
    Har säkert inte enbart med tiden att göra utan person-kemi.
    Men det kändes rätt för mig gentemot mitt barn.

  • Anonym (Mimmi)
    Anonym (Särbo) skrev 2024-10-09 19:08:55 följande:

    Träffade min särbo för 10 år sedan då min son var runt 9 år. Jag väntade typ 4-5 månader innan jag pratade med honom om henne. Det tog totalt 6 månader innan de träffades.
    Det berodde helt enkelt på (från min sida) att jag ville att förhållandet skulle vara stabilt. Detta för att undvika korta förhållanden med nya bonusmorsor varannan månad.
    I mitt fall har det funkat otroligt bra, hon ser sig verkligen som "extra-morsa" och de har klickat från början.
    Har säkert inte enbart med tiden att göra utan person-kemi.
    Men det kändes rätt för mig gentemot mitt barn.


    Ok intressant att höra :) verkar som att de flesta väntar minst ett halvår. 6 månader av total tid eller 6 månader efter att ni blvit officiella?

    Vår situation är ju lite unik då vi gjort slut och återförenats så hans barn har redan haft mig i sitt liv, men är nog inte så många situationer därute att jämföra med :)
  • Anonym (Gumman)

    När är du redo själv att bli extramamma,Du längtar säkert!

  • Anonym (Stabilt kille)

    Ja han gör rätt. Man ska inte i introducerar nya vuxna i barns liv innan man vet relationen kommer hålla. Han gör helt rätt!

  • Anonym (Tolkar)
    Anonym (Mimmi) skrev 2024-10-09 18:01:25 följande:
    Jag har tagit upp det en gång och han en gång. Kändes som du tolkat det som att han undviker ämnet och är ointresserad av en introduktion i framtiden och att jag drivit på en massa samtal. Han tog upp det FÖRST. Vi gär ju det här tillsammans så det är väl inget konstigt att någon gång kolla av den andres känslor?
    Jag funderar absolut mycket på det här men tjatar såklart inte på honom (i forumtrådar är en annan historia ;)
    Men snälla, du startar tråd efter tråd här om din oro, men när folk har en åsikt, så är allt HUR bra som helst. Va fint då. Allt är 50/50 mellan er. Finns inget att diskutera då.
  • Anonym (Mimmi)
    Anonym (Tolkar) skrev 2024-10-09 19:38:37 följande:
    Men snälla, du startar tråd efter tråd här om din oro, men när folk har en åsikt, så är allt HUR bra som helst. Va fint då. Allt är 50/50 mellan er. Finns inget att diskutera då.
    Trådarna handlar om min oro kring det som ännu inte hänt. Jag är orolig FÖR att det inte hänt ännu. Jag har katastroftankar ibland och det lugnar mig att höra mer om hur folk gjort. Men att han har tagit upp det först är ett faktum varför skulle det vara motsägelsefullt?

    Jag oroar mig för att han är den som har kontroll över om relationen går framåt pga faktumet att han har barn, jag har ju inga barn att introducera eller inte introducera.
Svar på tråden När bör man få träffa pojkvännens barn?