• Anonym (TS)

    Klassfråga att ha barn

    Har det inte blivit en klassfråga idag att få barn? 


    Maten har blivit dyrare, boenden har blivit dyrare och hur enkelt är det då att i en rimlig ålder bli gravid? 


    Pratar vi storstäder så är det ju svårt att ens få en 2a i ett hyfsat område för under 3 miljoner. 

    Köper man ett boende i ett mer socialt utsatt område så kan priset vara lägre. Men ofta har dessa bostadsområden högre månadsavgift. 

    Påverkar detta människors val till att ha barn? 

  • Svar på tråden Klassfråga att ha barn
  • Anonym (Kvinna)
    Anonym (de) skrev 2025-07-01 14:06:11 följande:
    Ja? Är det en nyhet för dig att systemen för både skolan och psykvården för barn är underfinansierad och felinriktad? Läser du inte tidigare och tar del av nyheter inom dessa frågor? 

    Livet kan vara kaosartat. Men skolan ör en tvingande del av vardagen under nästan hela barnens uppväxt. Utan möjlighet att välja bort eller välja annat. I livet kan man välja jobb, man kan välja tillvaro i mycket högre grad än ett skolbarn kan. 

    Alla som idag får diagnosen NPF har inte NPF, utan är offer för en skola i fritt fall. Och istället för att lösa skolan så försöker man medicinera bort individernas reaktioner. Det är där problemet egentligen ligger. 
    bof=npf
  • Anonym (de)
    Anonym (Kvinna) skrev 2025-07-01 14:15:12 följande:

    Jag tycker att vården använder resurserna på ett dåligt sätt. Primärvården borde i högre utsträckning hjälpa personer som väntar på utredning eller har lindrigare symtom. I Sverige har vi ett system där folk dör i vårdkön innan de får en vård i världsklass. 


    Om de har npf eller inte är en definitionsfråga. Jag har redan svarat utförligt hur jag ser på saken. Tycker att det är positivt att bof-diagnoserna har breddats. 


    Och jag tycker att det är främst skolan som behöver omstruktureras och finansieras på ett sätt som gynnar alla barn utan att skapa NPF diagnoser för att klara av eleverna. 

    Hur du ser på NPF diagnoser är ju intressant på ett sätt, men mer intressant är ju hur samhället ser på dem. Och i dagsläget börjar fler och fler reagera på diagnosinflationen och det orimliga i att medicinera friska barn för att få dem att fungera i ett ohållbart skolsystem. 

    Istället för att minska luftföroreningar så ger vi fler astmadiagnos och mediciner?
  • Anonym (de)
    Anonym (J) skrev 2025-07-01 14:04:22 följande:
    Men varför får folk så många barn i Afrika då? Är skolorna bättre där? 
    Afrika är ju inte jämförbart på särskilt många punkter. Inte minst den allmänna synen eller tillgängligheten till barnbegränsning i form av preventivmedel, abort eller kontroll över sitt sexliv. 

    I Sverige är många människor/kvinnor upplysta och styr sina egna liv. Samt att synen på barn är att det är en lyx eller ett en arbetsinsats som man kan unna sig eller välja bort. 
  • Anonym (Kvinna)
    Anonym (de) skrev 2025-07-01 14:39:54 följande:
    Och jag tycker att det är främst skolan som behöver omstruktureras och finansieras på ett sätt som gynnar alla barn utan att skapa NPF diagnoser för att klara av eleverna. 

    Hur du ser på NPF diagnoser är ju intressant på ett sätt, men mer intressant är ju hur samhället ser på dem. Och i dagsläget börjar fler och fler reagera på diagnosinflationen och det orimliga i att medicinera friska barn för att få dem att fungera i ett ohållbart skolsystem. 

    Istället för att minska luftföroreningar så ger vi fler astmadiagnos och mediciner?
    Jag tycker också att skolan ska omstruktureras, som sagt.

    Är ju bra att ta astmamedicin om livet är fullt av luftföroreningar. Men vid lindrig npf bör man i högre utsträckning erbjuda annan behandling som finns som är effektiv. Då har vi en chans att förebygga brottslighet, missbruk mm. 
  • Anonym (de)
    Anonym (Kvinna) skrev 2025-07-01 14:47:05 följande:
    Jag tycker också att skolan ska omstruktureras, som sagt.

    Är ju bra att ta astmamedicin om livet är fullt av luftföroreningar. Men vid lindrig npf bör man i högre utsträckning erbjuda annan behandling som finns som är effektiv. Då har vi en chans att förebygga brottslighet, missbruk mm. 
    Kan ju vara bra att minska luftföroreningar istället för att medvetet förstöra luften. 

    Lindrig NPF kanske inte ens finns om skolan blir en rimlig plats att tillbringa sin uppväxt. Äkta NPF ska självklart behandlas på alla sätt som gynnar personen. 
  • TvillingmammaVästgöte
    Anonym (de) skrev 2025-07-01 10:33:30 följande:
    Du upprepar bara summan, den är irrelevant om det man använder pengarna till är fel saker.

    Om du läser mitt inlägg så skriver jag där vad som brister i skolan. 

    Barnen blir stökiga för att skolan brister. 

    Skolan brister i styrning både vad gäller klasstorlek och innehåll i läroplanen. Skolan brister i att lärare har en låg utbildning och låga krav för att få utbilda sig till lärare.
    Skolan brister i att man inte lär ut läsning på ett effektivt och korrekt sätt, så att barn går ut lågstadiet utan att kunna läsa och skriva.
    Skolan brister i att man inte undervisar om fakta, men sen kräver att barnen ska kunna analysera när de inte är mogna för det, samt inte har någon fakta att analysera.
    Skolan brister i att man fokuserar på att testa av kunskaper genom prov, istället för at fokusera på att undervisa och se till att barnen tillägnar sig kunskaperna. 
    Skolan brister i att man ersatt böcker, papper och pennor med digitala lösningar.

    På 90-talet, strax efter kommunaliseringen av skolan så var det populärt att sätta barn med extra behov i särskola. Man gav dem lättvindligt en IF-diagnos så att man skulle bli av med barnen istället för att lägga mer resurser på att lära dem läsa och räkna. Nu är det istället NPF-diagnoser man ger ungarna för att få lösa problemen i klassrummen. Man sjukförklarar barnen istället för att se att det är systemet det är fel på. 

    Man kan också fråga sig om varje barn verkligen ska ha samma skolpeng. Vissa barn kanske har större behov och behöver en större skolpeng? Eller vissa skolor, som har ett mer krävande elevunderlag ska kanske ha mer pengar än en annan skola med mindre krävande elever. 
    Så är det redan idag. Skolor med extra krävande elevunderlag får extra pengar av kommunen. 
  • Anonym (123hjj)
    Anonym (Kvinna) skrev 2025-07-01 12:25:24 följande:
    Enligt mig är grunden att man försöker bota (svår) npf genom blandade klasser ihop med lågaffektivt bemötande och lärarnas bristande auktoritet. Delar man upp får färre symtom eftersom stöket i huvudklassen minskar. Tror alltså inte att man behöver jättesmå klasser för alla för att uppnå det, det är en onödigt dyr väg.
    Instämmer absolut.

    Mitt barn går i specialskola för barn med autism där det är runt 8 elever per klass. 

    Han stör ingen annan men är väldigt lättstörd. Som det är idag så är det omöjligt för honom att gå i en vanlig klass då hela pedagogiken med grupparbeten och "hjälpa varandra" som leder till prat stör för mycket (det spelar ju ingen roll om klasskamraterna pratar om ett mattetal eller om helgens fotbollsmatch, det stör lika mycket). 

    Och den där pedagogiken som skapar mycket ljud stör ju också de med "vanlig" utåtagerande adhd så att de triggas igång och stör alla klasskamrater, inte bara de som mitt barn som är extra känsligt. 

    Inkluderingen med att alla ska gå tillsammans och ingen ska bli utpekad i kombination med samarbetsfokuset i skolan har skapat värsta tänkbara miljö för barn med diagnoser vilket i sin tur skapar värsta tänkbara miljö för alla som går i samma klass som barn med diagnoser. 
  • Anonym (Kvinna)
    Anonym (de) skrev 2025-07-01 14:50:42 följande:
    Kan ju vara bra att minska luftföroreningar istället för att medvetet förstöra luften. 

    Lindrig NPF kanske inte ens finns om skolan blir en rimlig plats att tillbringa sin uppväxt. Äkta NPF ska självklart behandlas på alla sätt som gynnar personen. 
    Nu går diskussionen runt runt. Vi får nog enas om att vi tycker olika.
  • TvillingmammaVästgöte
    Anonym (Fanta) skrev 2025-07-01 13:37:54 följande:
    Jag tycker inte att man ska skylla allt på lärarna. Läste en artikel från "Vi lärare" och de upplever oerhört mycket stress på grund av det kaos som det nu kan vara i klassrummen. Inte är det som på 60-70 talet, och tidigare, då eleverna satt stilla i sina bänkar och räckte upp handen om de ville fråga något. De har inte särskilt mycket respekt för sina lärare, och det är allmänt stökigt. Många blir sjukskrivna, och de tvingas att sätta in lärare som inte är utbildade. Och nu vill S att barn och tonåringar från utsatta områden ska börja i skolor i lugna områden. Så problemet ligger nog inte hos lärarna. 
    Allt ansvar läggs hela tiden på skolan och lärarna . Inte konstigt att så få vill bli lärare, att lärare slutar och att lärare sjukskrivs. 
  • Anonym (123hjj)
    TvillingmammaVästgöte skrev 2025-07-01 14:51:09 följande:
    Så är det redan idag. Skolor med extra krävande elevunderlag får extra pengar av kommunen. 

    Sanning med modifikation skulle jag säga. Skolorna förväntas att ge väldigt mycket stöd inom befintlig budget och behöver bevisa hur mycket "extra" som behövs för de enskilda eleverna för att få något tillskott. 

    Det är i alla fall vad jag fick höra från kommunen när jag ringde dit för att fråga vilka möjligheter sonens skola hade att få extra pengar för att hantera hans hemmasittande i den vanliga skolan. 


    Svaret var att det finns inga extra pengar för det. Om han är så utåtagerande att han behöver en egen resurs på heltid så skulle skolan kunna få det efter de uttömt alla andra möjligheter, men extrapengar för att få möjlighet att lägga extra tid på en elev som inte klarar av att gå i skolan men är lugn och skötsam de få gånger han ändå lyckas ta sig dit finns inte. 

Svar på tråden Klassfråga att ha barn