Distansförhållande

Jo ska försöka prata med honom och se om vi kan planera in en träff snart 🥰

Eftersom killen ursprungligen är från staden där du bor kanske chansen finns att ha mn om några år flyttar hem igen. Han flyttade ju för jobbets skull.

Men för att ett distansförhållande ska fungera behöver båda vara mycket engagerade i förhållandet, så att det är värt uppoffringen.

Ja vi får se han har bott där nere ett år nu. Ja det förstår jag.

Jag frågade idag när vi skrev när han skulle komma till Uppsala igen han visste inte riktigt men han säger iaf att han vill träffa mig och jag längtar efter att träffa honom också 🥰 förstår dock att han har jättemycket att göra på jobbet just nu men för åka ner och överraska honom nån dag kanske ☺️ men kan ju inte direkt boka bord på hans restaurang och sätta mig där och äta då stör jag väl honom när han jobbar får försöka stå ut ett tag till antar jag 

Krångla inte till det så mycket. Om du nu vill träffa honom. Erbjud dig att åka ner några dagar och fråga när det passar

Du ska nog inte åka ner och överraska, det kan bli jättefel?

Nä kanske inte men han kanske blir jätteglad att jag hälsar på honom ? Men det är nog bäst att planera först 😅

Ja framförallt första gången är det nog dumt att köra så. Han kanske uppskattar det efter ni väl börjar med något. Men om jag förstört rätt så har ni inte haft er dejt än. 

Och dessutom om du skulle åka ner så, så behöver du ju boka hotell el liknade eftersom du inte kan veta i förväg varken om det passar för honom att du sover över, eller om du själv kommer känna dig bekväm med det. 

Minns du var inne på att han ju i alla fall kunde sova hos sina föräldrar om han åker ?hem?. 

Sen vill jag inte burst your bubble, men när man håller på att skriva så så finns det alltid en risk att man bygger luftslott. Jag hoppas såklart att det inte är så för er och att allt bara känns bra, men det tåls att nämna. 
Jag har själv haft någon som jag skrivit med länge där allt kändes så jäkla bra och det klaffade både med humor, humor och Personlighet, och vad jag också trodde, personkemi. Men när vi väl träffades så fanns det verkligen noll personkemi. För det blir ju ändå att mycket är som man bygger upp romansen i sitt huvud också. Men innan man väl träffats så är det aldrig säkert att just personkemin finns där. 

Men som sagt, jag hoppas verkligen att det inte är så. Att ni får en härlig kärlekssaga 😊

Nej vi inte träffats nån gång än konstigt nog för vi har gemensamma vänner och bekanta och vi är från Uppsala båda två så vi borde ha kunnat träffats för längesen men vi har skrivit fram och tillbaka i några år men det är först nu som vi skriver mera seriöst och som vi har börjat prata om att träffas och dejta dock har vi nog alltid varit intresserade av varandra men ingen av oss som har vågat ta steget förrän nu ☺️🥰  det är nog bäst att planera innan man ses

Känner att vi funkar på liknande sätt också för han har adhd och lätt autism och jag har add och lätt autism så vi förstår varandra och det känns skönt har nog insett att det aldrig kommer funka för mig att dejta en "normal" kille  behöver träffa nån som accepterar mig och mina diagnoser som jag är och som förstår varför jag t.ex tycker det jobbigt med ögonkontakt och plötsliga förändringar och så