Anonym (Förvirrad)

Mon 15 Sep 23:18

106 svar

Mannen anklagar mig för otrohet

Jag är fortfarande i chock, bara måste få skriva av mig och bolla detta. Snälla läs gärna allt och hjälp mig i detta.

Jag och sambon sexade och hade en trevlig stund tillsammans igårkväll, när vi är "färdiga" går sambon på toaletten, jag lägger mig på soffan, när han kommer ut från toaletten slänger han ur sig "vem är det du ligger med?" Och hans blick var som helt förbytt jämfört med för 10 minuter sedan då vi njöt av varandra, jag fattade verkligen ingenting, blev så chockad. När jag tillslut inser att han tamefan menar allvar, Kan jag säga att jag blev så otroligt arg och upprörd över att bli anklagad på de viset. Nu till vad han baserar sina misstankar om att jag är otrogen på, (jag frågade om han hade dom misstankarna under sexstunden för 10 min och nej de hade han inte), men när han gick på på toaletten för att torka av sig, så menar han att han fick känslan av kondom på k*ken, det är tydligen en speciell känsla/doft som han upplever dom gånger vi använt kondom, han menar alltså att han då började misstänka att jag legat med någon, varpå han kollar i vårt kondompaket, där det ligger 9 kondomer (en frp som haft 10 stycken) varpå han är helt övertygad om att vi måste ha använt mer än bara 1, åtminstone 2 eller 3 enligt honom, till saken hör är att vi inte använt kondom på länge, å dessa går bara att beställa på nätet, han inutierar då att jag skulle ha nyttjat våra kondomer och varit otrogen med dom å sen köpt ny frp eller något, självklart har jag inte varit otrogen, har aldrig någonsin varit det, och helt ärligt, jag har ingen aning om vi använt 1/2/3 ur just denna frp, snälla vad säger ni? Jag tycker ju allt är så sjukt och surrealistiskt, är de rätt att han får dessa misstankar? Jag menar, kan ni förstå honom? Som bakgrundsinformation, vi ör 30 plus, levt tsm i snart 17 år, har tre barn, hus, (som totalrenoverats precis), jag har aldrig någonsin vare sig i denna relation eller tidigare varit otrogen, de finns inte på min karta att jag skulle kunna vara det, å framförallt inte vara de å sen ljuga eller dölja det. Jag litar på sambon, han var otrogen när vi var riktigt unga, en gång, på krogen i fyllan (hånglade), de var bland de värsta jag varit med om, han kom då hem och berättade å var ångerfull. Ändå litar jag på honom idag till 100%, men de gör så ont, att han inte litar på mig?

Ytterligare tillägg, han har anklagat mig för otrohet för några år sedan också, då kom de fram att han tidigare i förhållandet under längre tid misstänkt att jag varit otrogen men inte sagt något då utan han sa de senare efter något år, men han berättade att orsaken till hans misstankar då var dels att jag vid sex red honom hade börjat gör på något annorlunda sätt, sen hade jag gjort något nytt vid oralsex enligt honom. Vill tillägga att han är inte svartsjuk av sig annars bortsett från dessa anklagelser. Är de jag som är dum å borde förstå hur han känner? Känns så hopplöst att vi hamnar i detta igen, där han inte tror mig, samtidigt som jag inte vet om jag blir blind för situationen å om de är han som överdriver/har rätt? (Inte för att de spelar någon roll när jag själv vet att jag inte har något att dölja, men ändå? )

Anonym (Förvirrad) Trådstartaren

Tue 16 Sep 11:03

#31

Anonym (M) skrev 2025-09-16 10:36:51 följande:

Det handlar inte om du varit otrogen eller inte. Det handlar om han osäkerhet, hans brist på tillit, brist på respekt.

Och med tanke på vad han gjort själv tidigare, så skulle inte jag lita på honom nu. Kan mkt väl vara så att han vill rikta blicken mot dig och att du försvarar dig och samtidigt berättar hur mkt du litar på honom. Detta gör att fokus inte riktas mot honom.

Okej tack då förstår jag hur du menar, är lite de här jag också själv blir så förvirrad av så skönt att få bekräftat av utomstående att de visar på osäkerhet och bristande tillit hos honom, även om de är sjukt ledsamt att han känner så.. men man blir tillslut osäker på sig själv och ifrågasätter om de är en själv som gör för/tänker fel

Fjäril kär

Tue 16 Sep 11:07

#32

Jag skulle säga att du är naiv om du inte tror stt han kan vara otrogen igen. Självklart kan han det . Att du litar på honom har ingenting med saken att göra alls.

Jo han är svartsjuk och dessutom kontrollerande och det är förmodligen något han varit länge eller rent av hela ett förhållande men du har normaliserat det och ursäktar honom istället för att se vad det verkligen är.

Genom alla dina svar går du i nån slags ursäktande försvar istället för att reflektera över det helt felstiga i hans beteende. Om du inte varit otrogen varför då skriva försvarstal i alla svar? Är du fri från skuld så vila i det då och rikta fokus mot det som troligen är sanningen - att han är otrogen.

Finns det en elefant I rummet i ert förhållande? Finsn det saker ni aldrig löst och inte heller pratar om så kan detta vara ett symptom på att det finns saker som håller på att krascha mellan er. Hans anklagelser kan ju vara ett sätt att få dig att vakna upp och lyssna på att han inte mår bra, att ni har större problem än du tror eller liknande.

Har ni definierat vad som ÄR otrohet mellan er? Kan det finnas händelser ni inte är överens om? Flörtiga sms till kollegor , manliga kompisar, porrsurfa , gamla ex eller liknande där kontakten kan vara över gränsen för den ena av er men den andra försvarar sig? Otrohet kan ju lika mycket vara ett flirtig sms till en vän.

Anonym (Bg)

Tue 16 Sep 11:13

#33

Ikaros12 skrev 2025-09-16 09:27:02 följande:

Nu kanske du är ironisk, men jag har aldrig hört talas om en relation som blir bättre genom att man börjar kontrollera varandra. Man kommer snabbt in i en ond spiral som är svår att vända. Den som kontrollerar blir bara mer och mer orolig. Det finns massor av saker att undersöka och skapa oro kring. Vilket i sin tur skapar sanningar, som är fullständigt förvridna. Är man i en relation med någon man inte känner att man kan lita på längre eller förminskar sin oro när man vill prata om den, är det därför bättre att lämna innan det går för långt. Även om man forfarande älskar personen.

Nu är det mannen som har börjat kontrollera i det här fallet, det är inte TS. Hon har inte varit misstänksam.

Anonym (Patricia)

Tue 16 Sep 11:23

#34

Som jag ser det så..

Antingen är han otrogen och du är naiv nog att inte fatta det.

Eller så ÄR du otrogen men vill inte inse det . För otrohet måste inte vara fysisk. Det kan vara lika mycket otrohet att texta lite lagom gränslöst med en kollega eller sitta på Snapchat och byta bilder. Och därav din mans ilska och anklagelser.

Anonym (Förvirrad) Trådstartaren

Tue 16 Sep 11:37

#35

Fjäril kär skrev 2025-09-16 11:07:18 följande:

Jag skulle säga att du är naiv om du inte tror stt han kan vara otrogen igen. Självklart kan han det . Att du litar på honom har ingenting med saken att göra alls.

Jo han är svartsjuk och dessutom kontrollerande och det är förmodligen något han varit länge eller rent av hela ett förhållande men du har normaliserat det och ursäktar honom istället för att se vad det verkligen är.

Genom alla dina svar går du i nån slags ursäktande försvar istället för att reflektera över det helt felstiga i hans beteende. Om du inte varit otrogen varför då skriva försvarstal i alla svar? Är du fri från skuld så vila i det då och rikta fokus mot det som troligen är sanningen - att han är otrogen.

Finns det en elefant I rummet i ert förhållande? Finsn det saker ni aldrig löst och inte heller pratar om så kan detta vara ett symptom på att det finns saker som håller på att krascha mellan er. Hans anklagelser kan ju vara ett sätt att få dig att vakna upp och lyssna på att han inte mår bra, att ni har större problem än du tror eller liknande.

Har ni definierat vad som ÄR otrohet mellan er? Kan det finnas händelser ni inte är överens om? Flörtiga sms till kollegor , manliga kompisar, porrsurfa , gamla ex eller liknande där kontakten kan vara över gränsen för den ena av er men den andra försvarar sig? Otrohet kan ju lika mycket vara ett flirtig sms till en vän.

Jag förstår absolut hur du tänker, klart han kan vara otrogen, men jag väljer att tro att han inte är det, tills något annat visar på motsatsen, jag har ställt frågan rakt ut nu i och med denna "uppståndelse " varpå han förnekar, jag väljer att tro honom. Blir ju knäpp om jag ska misstänka och tro, vore annat om det fanns uppenbara skäl att tro han vore otrogen.

Jag har aldrig upplevt han som svartsjuk eller kontrollerande helt ärligt, jag får göra vad jag vill hänga med vänner osv, de är inget han ifrågasätter. Känns liksom inte som sånt man kan läsa om där män är kontrollerande, aldrig upplevt han så, vi har levt hela vårat vuxna liv tillsammans å tycker jag borde känna han tillräckligt för att ha märkt det.

Ok du tycker att jag går i ursäktande försvar, orkar inte lägga energi och tid på att behöva förklara mig på familjeliv helt ärligt, söker råd, tips osv för den situation ja befinner mig i, hoppas då att om man läser här helt enkelt kan utgå ifrån att jag inte far med osanning vad skulle då detta ge mig. Vill kunna bolla med någon utomstående då de är kaos i mitt egna huvud,försöker bara beskriva så genuint och ärligt som det går.

Vi har väl inte varit superbra på kommunikation och behövt jobba på det ganska mkt, sambon är av den typen att han håller de inom sig osv tills de bubblar över, men vi har inte haft några större svårigheter i relationen om man bortser från hans snedsteg vid 19 års ålder dvs länge tillbaks, sen har vi haft lite upp och nedgångar i relationen förstås där man hamnar i en vardag med småbarnsåren och allt vad de innebär men även de tagit oss igenom det, vi älskar varandra och de är ömsesidigt

Gällande otrohet, vi har nog inte rakt ut sagt vad som är otrohet, jag tar dock för givet att allt som har med att visa intresse för någon annan/flörta osv är något man helt enkelt inte gör när man är i en relation, är helt säker på att vi har samma syn där.

Anonym (Förvirrad) Trådstartaren

Tue 16 Sep 11:50

#36

Anonym (Patricia) skrev 2025-09-16 11:23:32 följande:

Som jag ser det så..

Antingen är han otrogen och du är naiv nog att inte fatta det.

Eller så ÄR du otrogen men vill inte inse det . För otrohet måste inte vara fysisk. Det kan vara lika mycket otrohet att texta lite lagom gränslöst med en kollega eller sitta på Snapchat och byta bilder. Och därav din mans ilska och anklagelser.

Så trist att anta att någon av oss måste vara otrogen.

För att vara tydlig, med tanke på vad du skriver. För mig är det en självklarhet att man överhuvudtaget inte beter sig så I en relation, skulle aldrig falla mig in, jag har överhuvudtaget inte kontakt med andra män mer än genom våra gemensamma bekanta och släktingar, de finns 2 män på jobbet resten är kvinnor å de är många, jag jobbar mest på distans så enda gången jag kommunicerar med dessa män de är på jobbet gällande jobb helt enkelt, absolut inte på något snap/privat nr.

Jag vill verkligen försöka vara tydlig, jag vet att många är otrogna, men i min värld "finns inte" det, inte ens bland mina vänner (eller jo faktiskt, våra vänner, ett par, som vi umgicks med, där var mannen otrogen men de kom fram efter skilsmässan och är inget han själv bekräftt men något man kan räkna ut), ingen av mina nära vänner har varit de (så vitt jag vet) och kan inte tänka mig att dom skulle vara det, de är lika otänkbart att jag själv skulle titta åt något annat håll, jag förstår inte varför jag skulle de när jag lever med min man? Skulle de bli så illa att jag behöver fundera på andra män då hade jag valt skilsmässa. Sen hade jag aldrig stått ut med att ha på mitt samvete att gå bakom min mans rygg på något som helst sätt oavsett om mina käsnlor tog slut eller att jag var less/uttråkad, så nej, det finns absolut inga otrohetsbeteenden från min sida. Finns så många tankar hos mig när de kommer till detta med otrohet, bortsett från att man helt enkelt inte gör så, de är utanför min planet, så kan jag inte låta bli att undra hur tusan man kan få till sånt i smyg bakom någons rygg, hur man vare sig har tid ork eller lust för den delen heller när man lever ett stressigt familjeliv med små och större barn som ständigt har sina aktivitet osv, hela livet är ett enda livspussel, vars tusan hinner och får folk plats för otrohet? Nu drog mina reflektioner iväg men så känner jag...

Anonym (Bg)

Tue 16 Sep 12:51

#37

Otrogenhet är inte så ovanligt som du tror, kolla statistiken.

Nu säger inte detta att din man är otrogen, han kan ju bara vara en orolig person på det sättet.

Men att du inte kan tänka dig att vara otrogen, betyder inte att andra inte kan vara det.

Anonym (Förvirrad) Trådstartaren

Tue 16 Sep 13:27

#38

Anonym (Bg) skrev 2025-09-16 12:51:34 följande:

Otrogenhet är inte så ovanligt som du tror, kolla statistiken.

Nu säger inte detta att din man är otrogen, han kan ju bara vara en orolig person på det sättet.

Men att du inte kan tänka dig att vara otrogen, betyder inte att andra inte kan vara det.

Nä jag vet absolut att statistiken är sådan, vilket ändå är helt sjukt för mig och dessutom att man inte "ser" mer sånt runt omkring sig, med tanke på att de ska vara så vanligt? Men självklart är det mkt man inte känner till, men kan tänka på det ibland att de är så sjukt hur vanligt de är men att man samtidigt inte känner någon alls som man vet något sånt om.

Jo förstår att andra kan tänka sig att vara otrogna, och jag vet absolut att de inte är en omöjlighet att mannen skulle vara det så att säga men har bara svårt att tro de, å skulle han vara de tror jag inte han skulle kunna gå omkring och bara dölja det.

Anonym (X)

Tue 16 Sep 14:20

#39

Är paketet i jobbväskan oöppnat?

Anonym (Förvirrad) Trådstartaren

Tue 16 Sep 17:04

#40

Anonym (X) skrev 2025-09-16 14:20:25 följande:

Är paketet i jobbväskan oöppnat?

Nej, det är öppnat och vi har använt av det vid något tillfälle också men de är länge sen alltså typ drygt ett halvår, är säkert 1 år sedan de öppnades, de är dock "vanliga" som finns att köpa på mataffären.

Mannen anklagar mig för otrohet

INNEHÅLL