• Anonym (Lämnad)

    Lämnad, vad gör man nu

    Fick för några dagar sedan reda på att min fru vill skiljas efter ett 16 år långt förhållande. Vi har 2 barn i skolålder, hus gemensam ekonomi och ett så sammanflätat liv som man får efter så lång tid. 
    Vet inte vad jag vill med tråden kanske bara få andras syn på det. 

    Vi är väl inte direkt osams utan det har väl vart lite upp och ner den sista tiden, kanske ett år. Men trode verkligen att vi hade en ljus framtid då barnen börjar bli stora och rätt självgående. Dvs kan lämna dom själva för att kunna ge oss lite par tid. Samt att hon snart är klar med att skola om sig till ett jobb med mer frihet och bättre ekonomiska förutsättningar.

    Men det visar sig att det från hennes sida så går det mycket längre tillbaka. Blandat stora och små saker. Vilket jag tyvärr missat, inte förstått hur viktigt det var. 

    Jag har väl på npgot sätt hela tiden jagat ett sen, men missat hör och nu.

    Hur fan gör man med allt praktiskt?  
    Jag vill att barnen ska få det så bra som möjligt. 
    Jag vill även undvika att hamna i de tyvärr väldigt vanligt förekommande negativa inställningarna till min ex fru. Hon är trots allt mina barns mamma och jag vill kunna ha en civiliserad "relation" till henne för barnens skull. 

    Känns bara skit just nu och vet inte riktigt vart jag ska ta vägen.
    Ursäkta för ostrukturerad post, men behövde nog mest skriva av mig..

  • Svar på tråden Lämnad, vad gör man nu
  • KimLinnefeldt
    Anonym (De) skrev 2025-12-01 11:17:46 följande:

    Oj, vilken situation att ni måste bo i samma bostad i 6 månader framåt. Så jobbigt! 

    När det gäller kroppkontakten så bildas bindningshormonet oxytocin när man är nära någon annan kroppsligt (vänlig beröring). Så det får du räkna med händer nu.

    Vanlig varsam massage och varma bad framkallar också oxytocin. Likaså om du kramar något av barnen, ett husdjur eller en kompis. 

    Man kan t.o.m. själv massera magen eller ryggen lite med cirklande rörelser och framkalla oxytocin. 


    Aha! Vilken insikt. Det är alltså det min fru gör när hon ligger framför teven och klappar sig själv på magen!
  • Anonym (Lämnad)
    KimLinnefeldt skrev 2025-12-01 11:10:44 följande:
    Vet inte om jag missat något från TS, men varför kan ni inte flytta isär?

    Mitt ex och jag hade också ett okej sexliv även efter att vi planerat att separera. Ser väl inget större fel i det. Efter 10-20 år har man många trådar som håller ihop en, det tar tid att avveckla ett långt förhållande. Åtminstone om det inte är otrohet och hat inblandat. 

    Men förr eller senare tror jag att man måste sätta ner foten och kapa de sista trådarna. Annars geggar man kvar i något dött, och det hindrar en från att gå vidare, hitta en ny kärlek etc.
    Nej jag har väl inte vart såntydlig med det för att inte någon ska känna igen oss så lätt. 
    Men kortfattat precis bytt jobb med provanställning och studerande fru. Så just nu kan ingen köpa ut den andra ur huset eller köpa/hyra något om vi säljer. 

    Vilket effektivt låser oss under samma tak i ca 6 mån. 

    Har full koll på de kemiska reaktionerna av beröring och närhet. Men just nu med situationen som den ser ut så ser i alla fall jag det som något som kan mildra den tiden vi har framför oss. Och jag tror hon känner samma sak.

    Sen fattar jag att i det längre perspektivet är det ohållbart och ej önskvärt. 
    Men om det kan hjälpa oss att "fly" verkligheten en stund så fpr det vara värt det. 
  • KimLinnefeldt
    Anonym (Lämnad) skrev 2025-12-01 11:40:17 följande:
    Nej jag har väl inte vart såntydlig med det för att inte någon ska känna igen oss så lätt. 
    Men kortfattat precis bytt jobb med provanställning och studerande fru. Så just nu kan ingen köpa ut den andra ur huset eller köpa/hyra något om vi säljer. 

    Vilket effektivt låser oss under samma tak i ca 6 mån. 

    Har full koll på de kemiska reaktionerna av beröring och närhet. Men just nu med situationen som den ser ut så ser i alla fall jag det som något som kan mildra den tiden vi har framför oss. Och jag tror hon känner samma sak.

    Sen fattar jag att i det längre perspektivet är det ohållbart och ej önskvärt. 
    Men om det kan hjälpa oss att "fly" verkligheten en stund så fpr det vara värt det. 
    Ja, alla sätt är bra utom de dåliga. Är man bara överens så.

    Frågan är vad som händer om ditt ex förälskar sig i någon ny.
  • Anonym (De)

    Ja, alla får hitta sitt sätt att ta sig igenom en separation! 

    Det är tur att du har barnen, de relationerna är ju livslånga. 

  • Anonym (Lämnad)
    KimLinnefeldt skrev 2025-12-01 13:42:22 följande:
    Ja, alla sätt är bra utom de dåliga. Är man bara överens så.

    Frågan är vad som händer om ditt ex förälskar sig i någon ny.
    Usch ja det jommer verkligen inte vara särskilt angenämt. Hoppas det händer efter att vi flyttat isär. 

    Jag vet att jag inte hat någon som helst lust att kasta mig in i något nytt. Framförallt inte innan det gammla är färdigt, får väl hoppas att hon känner liknande. 
  • cosinus
    Anonym (Lämnad) skrev 2025-11-30 15:01:49 följande:

    Usch vilken helg. Vissa delar har vart fantastiska, haft fina stunder som familj, och par. Samt riktiga dalar med tjafs om små skitsaker som urartat totalt. 

    Gör nog extra ont för oss båda när vi sett en liten glimt av hur bra det var en gång i tiden. Samtidigt som det verkligen inte finns där längre. 

    Hur ska man stå ut med det här upp och ner måendet i flera månader innan nån kan flytta ut?


    Det är ett elände och samtidigt så blir det vardag i det också.

    Jag är ju uppe i 5 månader nu och börjar iaf se slutet.

    Prata igenom vad ni förväntar er av varandra. Man kan ju redan nu dela upp så att man ansvarar för varannan vecka även om man bor ihop. Vi har inte gjort det men hade barnen varit mindre hade jag nog nästa varit för det.

    Diskutera igenom det där med att ni inte är ett par längre - vad innebär det. 

    Jag kan väl tycka att man av ren respekt inte behöver dra hem någon ny till ett gemensamt hus men samtidigt så har ju den andre inte att göra med vad man gör längre när man inte är hemma och ansvarar för barnen.

    Fundera kring julen, kanske ett bra tillfälle då att åka bort lite om vart annat.

    Blir det riktigt jobbigt kanske ni får turas om att försöka hålla er borta den del. Sova hos vänner eller hyra någon pytteliten skrubb någonstans där ni kan turas om att vara medans den andre har barnen.

    Men även om det är tufft så blir det rutin även på sånt här. Veckorna tycker jag gått bra, helger och ledigheter är ju värre.
  • Anonym (Lämnad)
    cosinus skrev 2025-12-01 14:08:19 följande:
    Det är ett elände och samtidigt så blir det vardag i det också.

    Jag är ju uppe i 5 månader nu och börjar iaf se slutet.

    Prata igenom vad ni förväntar er av varandra. Man kan ju redan nu dela upp så att man ansvarar för varannan vecka även om man bor ihop. Vi har inte gjort det men hade barnen varit mindre hade jag nog nästa varit för det.

    Diskutera igenom det där med att ni inte är ett par längre - vad innebär det. 

    Jag kan väl tycka att man av ren respekt inte behöver dra hem någon ny till ett gemensamt hus men samtidigt så har ju den andre inte att göra med vad man gör längre när man inte är hemma och ansvarar för barnen.

    Fundera kring julen, kanske ett bra tillfälle då att åka bort lite om vart annat.

    Blir det riktigt jobbigt kanske ni får turas om att försöka hålla er borta den del. Sova hos vänner eller hyra någon pytteliten skrubb någonstans där ni kan turas om att vara medans den andre har barnen.

    Men även om det är tufft så blir det rutin även på sånt här. Veckorna tycker jag gått bra, helger och ledigheter är ju värre.
    Ja vi behöver nog prata om hur vi ska förhålla oss med ev nya relationer. 
    Men jag håller med att av respekt för den andra så ska man inte ta hem någon till det gemensamma hemmet och sängen som vi fortfarande delar.
    Det är nog en av mina gränser som jag hade blivit fruktansvärt arg om hon gått över.

    Vill hon åka bort och träffa någon så absolut. Säger inte att det inte skulle vara jobbigt, men jag skulle överleva.  Men inte ta hem någon till sängen jag fortfarande sover i.

    Ja efter jul när vi berättat för barnen kan vi försöka hitta någon vettigare lösning än vi har nu. 
  • Anonym (Lämnad)

    Hade det jobbiga samtalet om nya partners igår. Vi är i alla fall på samma sida där, respekt för det gemensamma hemmet och ingen är intresserad av något nytt innan det här är färdigt. 

    Sen fattar jag att allt kan hända men vi är i alla fall överens just nu.

  • Anonym (Lämnad)

    Var vett jobbigt dygn, bortrest med jobbet. Var inte förberedd på hur den totala ensamheten skulle slå till på hhotellrummet.  
    En natt kvar sen får jag träffa barnen igen. 

    Fan fan fan,vill inte attt det ska kännas så här. 

    Har i alla fall fått tid med psykologen på fredag , får se om det hjälper

  • KimLinnefeldt
    Anonym (Lämnad) skrev 2025-12-03 05:55:43 följande:

    Var vett jobbigt dygn, bortrest med jobbet. Var inte förberedd på hur den totala ensamheten skulle slå till på hhotellrummet.  
    En natt kvar sen får jag träffa barnen igen. 

    Fan fan fan,vill inte attt det ska kännas så här. 

    Har i alla fall fått tid med psykologen på fredag , får se om det hjälper


    Separation och sorg går i olika faser. Det brukar börja med förnekelse, man vill inte tro att det har hänt. Sen olika intensiva krisfaser.

    Och är man något sånär frisk och klok så kommer så småningom "nyorienteringsfasen", när man bearbetat eländet såpass att man orkar blicka framåt. 

    Och är man riktigt lyckosam så väntar ett nytt liv, nya öppningar, nya självinsikter och ny kärlek.
Svar på tråden Lämnad, vad gör man nu