Maymom skrev 2023-03-23 07:07:04 följande:
Hej!
beklagar ditt ma. Jag blev inlagd ett dygn med mitt senaste ma, fick blod och tabletter för att få ut det sista, plus att de plockade ut lite med tång också. Fick också reda på det v11 då, det hade avstannat i v7.
Jag har bf 21/11. ☺️
jag förstår dig helt, jag har typ förnekat att jag är gravid för att inte bli besviken om det inte blir nåt nu heller.
när har du ditt Vul?
jag har blivit lovad att få ett tidigt denna gången också iom mina två ma. Men har inte ringt och bokat ännu.
Är det andra försöket för dig då eller har du testat insemination innan också? Är så fantastiskt att den möjligheten finns när man är självstående. Ibland undrar jag om inte det hade varit lättare att ha barn själv än att dessutom ha en partner och ta hand om.😅
(jag stod själv i kö till insemination innan jag träffade min sambo)
Så tungt det måste vara med två ma bakom sig... Hoppas verkligen att det går vägen den här gången! :)
Jag har varit på gång att skaffa barn med två partners men tack och lov blev det inget. Och nu är jag snart 40 så att stressa in i en relation och skaffa barn innan man känner varandra ordentligt känns som en dålig idé. 😁
Jag gjorde en insemination men jag kände själv att den var alldeles för sen, jag känner nämligen när jag har ägglossning. Sen hade jag nån ett par avbrutna cykler där ägglossning uteblev och det var inte konstigt för jag var väldigt stressad över tajmingen för insemination. Upptinade spermier lever inte lika länge som färska tyvärr så det blir inte bra om det blir mer än ett dygn innan ägglossning heller. Så då gick jag över på ivf. Blev gravid på första insättningen, som blev ma då ju. Andra insättningen tog sig inte och insättning nummer tre ligger förhoppningsvis kvar och gottar sig därinne nu. :) Jag förstod det som att du har relativt lätt att bli gravid?
Jag förstår dig, det finns nackdelar och fördelar med allt. Jag saknar definitivt en partner men så ibland tittar jag på folk i relationer och inser att de kämpar mycket med relationen också, utöver det här att ha barn. Och kompisar som gått isär har det väldigt kämpigt emellanåt så det är en tröst att jag aldrig behöver ta konflikter med ett ex och en ny partner i alla fall. Men som sagt, jag hade gärna haft en partner men de jag blivit förälskad i var helt enkelt inte lämpliga i slutänden 😄
Eftersom jag gör på klinik får man alltid tidigt VUL. Förra gången hade jag i v 7+2 och då såg allt bra ut. Den här gången har jag bokat in i v 8+1. Men jag tycker tyvärr att det inte hjälper jättemycket eftersom allt såg optimalt ut sist också och det ändå gick dåligt sen. Kommer att vara helt panikslagen när jag går in på ultraljudet, orkar liksom inte höra sådana där besked igen. Hur gör du för att orka?
Hur mår du annars med symtom och så? :)