Barnaboken

Jag var på ett välkänt företag som säljer barnprodukter (finns i hela Sverige) idag för att kolla på bilbarnstolar när jag fick se att de säljer AW's Barnaboken + SHN där! Snacka om att jag blev förvånad. Jag förklarade för en i personalen att jag blev både förvånad och faktiskt mycket upprörd över att de sålde dessa böcker. Jag frågade om de var medvetna om att Svenska Barnläkarföreningen anmält henne till BO, men det visste de inte. Men de skulle ta upp detta med sin chef. Jag tror jag ska ringa och kolla det till veckan.

Jag var på ett välkänt företag som säljer barnprodukter (finns i hela Sverige) idag för att kolla på bilbarnstolar när jag fick se att de säljer AW's Barnaboken + SHN där! Snacka om att jag blev förvånad. Jag förklarade för en i personalen att jag blev både förvånad och faktiskt mycket upprörd över att de sålde dessa böcker. Jag frågade om de var medvetna om att Svenska Barnläkarföreningen anmält henne till BO, men det visste de inte. Men de skulle ta upp detta med sin chef. Jag tror jag ska ringa och kolla det till veckan.

Känner att jag vill skriva några ord till TS också, är du kvar i tråden? Hur ser du på AW nu? Har du börjat läsa somna utan gråt som jag såg att du hade hemma? Börjar du se AW och SM med lite andra ögon?

Jag tyckte inte heller SM verkade så konstig i början, men ju mer man djupdyker desto mer ser man att något är allvarligt fel. Och det vidrigaste av allt är att när det går snett så uppmanas föräldrarna att fortsätta, istället för att bryta och inse att det inte passar för just det här barnet. Nästan alla nyfödda behöver äta på natten även efter 4 veckors ålder. Det vet man. Det finns studier på mycket, även på bebisars ät- och sovmönster. Och man vet att barn utvecklar olika ätmönster beroende på massor av saker, personlighet, storlek, förbränning, mjölkens sammansättning, lagringsmöjlighet i brösten osv osv. Det är därför man rent vetenskapligt har kommit fram till att fri amning är det bästa för barnet, det stimulerar produktionen bäst att låta barnet amma fritt vid behov, inte efter schema. Så småningom sätter de flesta barn ändå sitt eget schema (men inte alla) och då utgår man helt enkelt från det.

Att medvetet låta dem skrika av hunger för att en kvinna helt utan kompetens har skrivit ett schema där mat på natten inte längre ingår, det frångår varenda en av principerna inom AP. Respekt och lyhördhet kan man ha på många sätt, men inte genom att så tydligt gå emot barnets yttersta behov. Hunger är trots allt det grundläggande behov som är mest självklart hos alla föräldrar, till skillnad från närhet som de flesta som hyllar AW inte alls anser är ett behov över huvudtaget utan något tillgjort hos bebisar som de ska vänjas av med. Så länge hennes metoder resulterar i att bebisar tvingas skrika av hunger, av brist på närhet, av brist på respekt och lyhördhet och att detta enligt henne är precis som det ska, så länge kommer jag att fortsätta kritisera hennes mallar och scheman.

Angående social delaktighet så är ju det åtminstone enligt mig något som sker helt naturligt i ett hushåll. AW må ha satt namn på det som var självklart i vartenda hushåll på 80-talet. Idag ser samhället lite annorlunda ut dock, med stress och tidsbrist på alla vis. Tiden med barn och familj måste kanske i många fall struktureras upp bättre, för att barnets behov inte ska hamna i skymundan. Men även detta finns det också andra författare som berör, som överlag har vettigare åsikter och därför känns det som sagt fel att plocka russin om man kan få hela kakan någon annanstans (Juul tex). Inom aktivt föräldraskap och nära föräldraskap (som jag personligen ser en stark koppling mellan på många sätt) så är det fullkomligt självklart med delaktighet. Så det är absolut ingenting hon är ensam om. Men där går man ett steg längre och talar om delaktighet även i kommunikationen! Att man kommunicerar med barnet på en ömsesidig och respektfull nivå där barnet är delaktigt i dialogen och känner sig bekräftad och hörd. Detta är dock en punkt som AW har missat.

CIO är förövrigt en förkortning av skrikmetoder (Cry it out). Sömnträning som resulterar i att bebisen lämnas att skrika ensam. Det är tyvärr just vad AW uppmanar till.

Detta är faktiskt min svaga punkt och det jag tycker är absolut värst med Anna Wahlgren. Detta sjuka påhitt att bebisar blir rädda för att man plockar upp dem, att de då lär sig att platsen är farlig. Tyvärr är det hennes egen mycket svåra uppväxt som förmodligen har bidragit till att hon skrivit sådana här sagor och kallar det för teori och agerar som om det vore verklighet. Det finns inget vetenskapligt stöd för detta och det strider då i allra högsta grad mot allt sunt förnuft över huvudtaget.

Det som däremot händer inom barnet är att barnet upplever trygghet, utvecklar tillit och lär sig att både plats, tillvaro och mammas famn är trygg och ofarlig. Jag menar, ingen av våra barn är rädda för sina sängar eller för golvet eller andra platser. Och inga andra barn till AP-föräldrar heller antagligen. Så hur förklarar du egentligen det? Vi har faktiskt inte ens försökt trösta en nyfödd bebis som skriker utan att ta upp, det har kommit sig helt naturligt att fortast möjligt ta upp den ledsna bebisen. I bästa fall så snabbt att bebisen inte ens hunnit bli särskilt ledsen.

Alltså shit, jag läste innehållet i den där länken nu. Lille pojken D dunkar huvudet i väggen, ensam på sitt rum, under flera veckor, någon natt så hårt att han får blåmärken och sängen flyttas ut en halvmeter från vägen (!!!!). Vad gör föräldrarna? Står utanför och "påminnelseramsar"! Och vad gör "experterna" på AW:s forum? HEJAR PÅ!! "Kanon, ge inte upp, kom ihåg att ni gör det bästa för er lille son, åh så duktiga ni är, bara vaddera sängen lite extra bara om han får mycket blåmärken!".

Fy fan jag mår illa.

Och hur kan föräldrarna vara så totalt osäkra på sig själva att de måste be om råd vid minsta detalj ("Kanske skulle jag ha solfjädrat en extra gång istället för att börja ramsa direkt?" eller vad sjutton de nu kallar det). Och dessutom lita blint på några "experter" som inte backas upp av någon som helst vetenskaplig erfarenhet.

Dessutom verkar det ju vara totalförbjudet att säga "Nej stopp och belägg, om det går så långt att han gör sig själv illa får ni backa lite", nej "schemat" ska följas stenhårt och främsta devisen är att peppa föräldrarna att de ska ha sista ordet, inte låta barnet bestämma!

Illamående, som sagt. Jag har visserligen varit kritisk till AW, men inte förstått hur illa hennes metoder kan vara.

Uppdatering ang. företaget som säljer barnprodukter och även AW's böcker: Har talat med butikschefen på den lokala butiken som sa att h*n inte hade kännedom om AW eller anmälan. Böckerna var dock bortplockade nu (efter att jag påtalat det), och de planerade inte att göra nya inköp. De visste inte hur det såg ut på de andra butikerna i landet. Så ni kan ju vara lite uppmärksamma. Ni vet säkert vilken butikskedja jag menar.

Uppdatering ang. företaget som säljer barnprodukter och även AW's böcker: Har talat med butikschefen på den lokala butiken som sa att h*n inte hade kännedom om AW eller anmälan. Böckerna var dock bortplockade nu (efter att jag påtalat det), och de planerade inte att göra nya inköp. De visste inte hur det såg ut på de andra butikerna i landet. Så ni kan ju vara lite uppmärksamma. Ni vet säkert vilken butikskedja jag menar.