• telgebo

    Barnaboken

    Vad har ni AP-förälder för inställning till hennes standardmodell och SHN och mat redan från 3 månader?

    Jag vet inte vad jag ska tycka, känner mig helt förskräckt och rent ut av förbannad över SHN, stackars barn.


    Gravid v.29+6 BF 23/10 Bara 71 dagar dit
  • Svar på tråden Barnaboken
  • Muslimska mamman
    vittra skrev 2011-09-17 12:34:46 följande:
    Du anser att det är fel att en 3 månaders nyfödd bebis är rädd?
    Nej det gör jag inte :) Men jag anser att vi ska lära dem i tidig ålder att det egentligen inte finns något att vara rädd för. Är mamma trygg och orädd, kan barnet lära sig tidigt att vara tryggt och orädd. Jag plockar inte upp så fort mitt barn är rädd, men jag sitter bredvid och klappar och tröstar och pratar med barnet och låter barnet somna om själv. Oftast ger mitt barn ifrån ett leende bara av att höra min röst och att jag är där, för jag lämnar aldrig mitt barn gråtande eller ensamt om det är ledset eller rädd. Men jag ser till att lära barnet att det inte alltid är så att rädslan behöver finnas alls utan att rädslan är helt obefogad.
  • MalinEddie
    Umm T skrev 2011-09-17 08:44:26 följande:
    Jag ser inga fel i att blanda. Det är det bästa för mig och mitt barn. Jag gillar attachment parenting, lika mycket som jag gillar Anna Wahlgrens bok och metoder. Jag började med hennes metoder när mitt barn var en månad gammal, och nu 3 månader gammal sover mitt barn 7-9 timmar i sträck varje natt. Men under dagtid är jag mycket mammig och överöser kärlek, upplyft, snutta och trösta över mitt barn. Något som passar sitt barn helt enkelt, eftersom inte alla barn är likadana. Men t.ex. ramsor använder jag mig inte av, tycker det är löjligt. Jag håller mig till samma godnattsånger hela tiden, och så vissa sånger jag har som tröstsånger.
    I en annan tråd säger du att du har jobbat stenhårt på att ge barnet mat var tredje timme utan att ta hänsyn till om det var vrålhungrigt innan. Det är att ignorera ett behov och inte att tillfredsställa det. AP för spädbarn handlar just om att lyssna till barnets signaler och tillfredsställa barnets behov. Några bestämda tider för kärlek och närhet existerar inte. För mig känns grundtanken i AP självklar. Jag lägger dock inte så stor vikt vid verktygen som en del (också du) verkar göra. Min son sov t.ex bäst i egen säng och hatade sjal. Att tvinga samsovning och sjal på honom skulle vara allt vad AP inte är.
  • vittra
    Umm T skrev 2011-09-17 13:01:03 följande:
    Nej det gör jag inte :) Men jag anser att vi ska lära dem i tidig ålder att det egentligen inte finns något att vara rädd för. Är mamma trygg och orädd, kan barnet lära sig tidigt att vara tryggt och orädd. Jag plockar inte upp så fort mitt barn är rädd, men jag sitter bredvid och klappar och tröstar och pratar med barnet och låter barnet somna om själv. Oftast ger mitt barn ifrån ett leende bara av att höra min röst och att jag är där, för jag lämnar aldrig mitt barn gråtande eller ensamt om det är ledset eller rädd. Men jag ser till att lära barnet att det inte alltid är så att rädslan behöver finnas alls utan att rädslan är helt obefogad.
    Hur tror du att du kan lära en nyfödd att det inte finns något att vara rädd för, genom att inte plocka upp när bebisen upplever rädsla? Det är ju här Anna Wahlgrens påhittade sagor kommer in, om att man räddar dem från vargen och därmed "planterar" en rädsla hos dem. Men det finns ju inte ens en gnutta sanningshalt i det! Det är helt enkelt rappakalja, bebisar fungerar inte så! Det här är sådana grundläggande, essentiella delar i ett förhållningssätt att de omöjligt kan kombineras. Din grundidé att du anser dig lära din nyfödda självständighet och att man inte behöver vara rädd, är fullkomligt oförenligt med ett förhållningssätt som helt och hållet grundar sig på anknytningsteorin. Vilken du automatiskt tar avstånd ifrån genom att anse att föräldern planterar rädslor hos bebisen om man bekräftar rädslan och plockar upp den nyfödda. Det strider helt och hållet mot vad anknytningsforskningen har kommit fram till!
  • vittra
    MalinEddie skrev 2011-09-17 13:32:49 följande:
    I en annan tråd säger du att du har jobbat stenhårt på att ge barnet mat var tredje timme utan att ta hänsyn till om det var vrålhungrigt innan. Det är att ignorera ett behov och inte att tillfredsställa det. AP för spädbarn handlar just om att lyssna till barnets signaler och tillfredsställa barnets behov. Några bestämda tider för kärlek och närhet existerar inte. För mig känns grundtanken i AP självklar. Jag lägger dock inte så stor vikt vid verktygen som en del (också du) verkar göra. Min son sov t.ex bäst i egen säng och hatade sjal. Att tvinga samsovning och sjal på honom skulle vara allt vad AP inte är.
    Herregud!!

    Jag blir fullkomligt vettskrämd över hur någon kan tro sig vara AP och ha mage att kalla sig AP när man medvetet och aktivt ignorerar behov av hunger på ett så brutalt sätt! Det mest grundläggande i AP över huvudtaget är ju att man tillgodoser bebisens behov, inte ignorerar dem! Att strunta i att en nyfödd spädis är hungrig bara för att bebisen inte kan klockan är fruktansvärt!!!
  • MalinEddie
    vittra skrev 2011-09-17 13:41:50 följande:
    Herregud!!

    Jag blir fullkomligt vettskrämd över hur någon kan tro sig vara AP och ha mage att kalla sig AP när man medvetet och aktivt ignorerar behov av hunger på ett så brutalt sätt! Det mest grundläggande i AP över huvudtaget är ju att man tillgodoser bebisens behov, inte ignorerar dem! Att strunta i att en nyfödd spädis är hungrig bara för att bebisen inte kan klockan är fruktansvärt!!!
    Jag tror inte att jag har missuppfattat.
    www.familjeliv.se/Forum-3-23/m61011998.html
  • Muslimska mamman
    MalinEddie skrev 2011-09-17 13:32:49 följande:
    I en annan tråd säger du att du har jobbat stenhårt på att ge barnet mat var tredje timme utan att ta hänsyn till om det var vrålhungrigt innan. Det är att ignorera ett behov och inte att tillfredsställa det. AP för spädbarn handlar just om att lyssna till barnets signaler och tillfredsställa barnets behov. Några bestämda tider för kärlek och närhet existerar inte. För mig känns grundtanken i AP självklar. Jag lägger dock inte så stor vikt vid verktygen som en del (också du) verkar göra. Min son sov t.ex bäst i egen säng och hatade sjal. Att tvinga samsovning och sjal på honom skulle vara allt vad AP inte är.
    Nej där har du missuppfattat :) Det jag skrev var att det var oavsett om barnet var vrålhungrigt eller inte dvs oavsett om barnet ville ha mat eller bara snutta lite!
  • Muslimska mamman
    vittra skrev 2011-09-17 13:35:51 följande:
    Hur tror du att du kan lära en nyfödd att det inte finns något att vara rädd för, genom att inte plocka upp när bebisen upplever rädsla? Det är ju här Anna Wahlgrens påhittade sagor kommer in, om att man räddar dem från vargen och därmed "planterar" en rädsla hos dem. Men det finns ju inte ens en gnutta sanningshalt i det! Det är helt enkelt rappakalja, bebisar fungerar inte så! Det här är sådana grundläggande, essentiella delar i ett förhållningssätt att de omöjligt kan kombineras. Din grundidé att du anser dig lära din nyfödda självständighet och att man inte behöver vara rädd, är fullkomligt oförenligt med ett förhållningssätt som helt och hållet grundar sig på anknytningsteorin. Vilken du automatiskt tar avstånd ifrån genom att anse att föräldern planterar rädslor hos bebisen om man bekräftar rädslan och plockar upp den nyfödda. Det strider helt och hållet mot vad anknytningsforskningen har kommit fram till!
    För att man inte behöver plocka upp för att ge barnet trygghet. Krama, smeka och prata kan man göra även om barnet ligger ner själv :)
  • Muslimska mamman
    vittra skrev 2011-09-17 13:41:50 följande:
    Herregud!!

    Jag blir fullkomligt vettskrämd över hur någon kan tro sig vara AP och ha mage att kalla sig AP när man medvetet och aktivt ignorerar behov av hunger på ett så brutalt sätt! Det mest grundläggande i AP över huvudtaget är ju att man tillgodoser bebisens behov, inte ignorerar dem! Att strunta i att en nyfödd spädis är hungrig bara för att bebisen inte kan klockan är fruktansvärt!!!
    Jag har inte kallat mig själv för att följa Attachment Parenting utan berättar hur jag blandar de två metoderna med Anna Wahlgren och Attachment Parenting för att få det bästa för mig och mitt barn. För som ni säger är alla barn inte likadana :)
  • Patricia84
    vittra skrev 2011-09-17 13:41:50 följande:
    Herregud!!

    Jag blir fullkomligt vettskrämd över hur någon kan tro sig vara AP och ha mage att kalla sig AP när man medvetet och aktivt ignorerar behov av hunger på ett så brutalt sätt! Det mest grundläggande i AP över huvudtaget är ju att man tillgodoser bebisens behov, inte ignorerar dem! Att strunta i att en nyfödd spädis är hungrig bara för att bebisen inte kan klockan är fruktansvärt!!!
    Du borde skriva en bok. Punkt.
  • MalinEddie
    Umm T skrev 2011-09-17 13:44:27 följande:
    Nej där har du missuppfattat :) Det jag skrev var att det var oavsett om barnet var vrålhungrigt eller inte dvs oavsett om barnet ville ha mat eller bara snutta lite!
    Då ber jag om ursäkt. Vad gjorde du om barnet ville ha mat tidigare då eller bara snutta?
Svar på tråden Barnaboken