Vi som plussade v34 version 3

Haha vad ska jag och Tess hävda? Att vi letade upp lite whiskey eller vin av finare årgång?  

Johanna: Ja du kan ju tänka dig vad han får stå ut med stackarn. Och det värsta är att jag är så tankspridd (läs hormonstinn) så jag frågar honom varje dag: Vad är det för dag/datum? , Går det något på teven ikväll? ,Vad ska vi äta idag? osv osv. Stackarn längtar säkerligen efter en mindre hormonerad sambo vid det här laget. Jag minns aldrig saker längre. Min almanacka är min räddning i många fall. Kompisdejter, möten, olika slutdatum och allt däremellan skrivs in för att jag ska ha någon som helst koll.

Åh jag ska tala om för Herrn att det int ebara är jag som är tokigt tankspridd!

Haha Lepa, jag har inte projekt på gång, det är dom som kommer till mig! Nä, men det blir en del att boka in med promenader, sjukgymnast, läkartid, olika slutdatum tex när man senast ska anmäla om fledighet, kontakta chefer ang sjukskrivning osvosvosv i all evinnerlighet känns det som. Det tar på orken att vara sjukskriven. Senast idag fastnade jag med en massa samtal till försäkringsbolaget och jag har ännu inte fått tag på rätt person och snart måste jag gå till bussen för att ta mig till vc.
Får se vad läkaren säger, har en ny nu...igen... *suck!*

3 Mellanmål?  Good to know så att säga! Jag tycker jag småäter hela tiden och är aldrig hungrig eller mätt utan mest törstig från och till. Men så ser jag till att äta med jämna mellanrum oxå.
8-Frukost
10-mellanmål
12-13 lunch
15- Mellanmål
17-18 middag
20-22 kvällsfika
På ett ungefär. Sedan händer det ju att det slinker ner ett extra mellanmål rätt vad det är. men men, vi skulle väl promenera med vagnarna efteråt?  

Samma här Tess, nu är det käk (igen! )
Vi hörs säkert i em/kväll efter jag varit på VC.
Kram på er!

Godmorgon.
Läkarbesöket gick jättebra. Har tydligen fått en KANONläkare! Jag kände mig som ett vrak redo att ge upp när jag gick in och när jag kom ut kände jag mig mer lik Duracellkaninen. Han var så inspirerande och har nu skrivit in i journalen att efter förlossningen osv så ska vi träffas för att lägg aupp en plan för min vikt. SÅ härligt att kunna få stöd och hjälp för jag orkar inte ta tag i det själv igen. Jag berättade att jag hade fixat det innan själv med hjälp av VV men sedan blivit deprimerad o sjukskriven och då rasade allt och då berättade han att det är jättevanligt att personer som gått ner i vikt blir deprimerade och då kändes det så skönt att slippa känna skammen över att man jobbat så hårt med vikten i över 1 år och sedan rasat ihop.
Sedan var hela han så positiv och det märktes att han redan läst igenom allt som min sjukgymnast skrivit i journalen och säkert även mina gamla journalanteckningar. 
Fram för fler sådana läkare säger jag bara! 

Idag ska jag till Bm så det ska bli roligt att höra lillhjärtat igen. 
Vad händer hos er?
Ja veckorna springer verkligen nu!  Tänk att på söndag går jag in i v33! (32+0)Det borde betyda att jag även går in i 8:e månaden, eller? 

Glömde att fråga förresten vad det blir till middag på lördag, om man får vara nyfiken? Har själv lite torka på mat id´e kontot

Ja det är väldigt sällsynt med läkare som är så ärliga och raka och som verkligen är där för att hjälpa människor!
Han fnissade när han dikterade in ang viktplan efter förlossningen och så sa han: " Nu kommer det alltid att finnas i din journal i all evighet att jag sa det där så nu kommer vi inte undan!" Sån härlig människa!

Jag ska vara där klockan 11, ska sedan åka och föra in sjukintyget o sådär till min chef o till FK sedan ska jag hem igen. Så jag skriver sedan till er och berättar hur det gick!
Jag tar gärna receptet, om inte annat så för att laga till det sedan efter graviditeten. (Just nu tycker jag att det är så jobbigt att hålla rätt på vilken lax jag får äta och inte)
LÄngtar efter fisk både jag och sambon (mest han!) för det blir lite ensidigt med kött o korv typ jämt.

Hu, jag tycker jag har späckat schema varje dag. Man skulle gärna kunna ta det lugnare men vad gör man? I perioder så är det så man skulle kunna slita håret för man är så trött på alla måsten.

Ja det är olika både om lax och folsyra har jag märkt! Jag fattade det som att man bara skulle äta folsyra de 12 första veckorna och innan man blev gravid så det har jag gjort men sedan ska man enligt vissa fortsätta äta och andra säger inget alls om det. Så jag har inte ätit folsyra efter v 12, tror ni jag får ett barn med ryggmärgsbråck nu?
Nåja, om det vore så jätteviktigt med det sedan så borde ju BM säga något direkt på inskrivningen.. tycker jag.
Några roliga drömmar på sistone förresten?
Jag har drömt jättesjuka grejer i natt, bla att jag var med i en film med ett skottdrama i. Jag satt i ena bilen (fast jag var en man) och blev beskjuten och sedan tänkte jag i filmen: "Bara han slutar skjuta så skjuter jag honom" Och när han väl slutade skjuta och jag skulle skjuta honom så blev jag förflyttad in i den andra gubben (han som satt i andra bilen som nyss sköt på mig) och blev skjuten av den gubben jag nyss var. Så jag dog i drömmen. Inte bra med "Medium" när man ska sova!

Haha Lepa, nu har vi bevis på att du inte har sovit länge din sömntuta!
Du får se till att ha en stickning eller något vid sängkanten så du har något för händerna när du inte kan sova
Jag har kommit på att det inte är någon vits med att tänka och oroa mig för förlossningen för det hjälps ju inte hur mycket jag än planerar och oroar mig så kanske det blir sugklocka eller kejsarsnitt iaf. (som jag verkligen inte vill ha)
Men visst tänker man på det från och till. Jag tänker mer på hur ont det kommer att göra.

EJ: Ja vad 17 vet han om det! Jag tror han kommer vara så skitis iaf när det väl drar igång så han kommer vara beredd att prova allt!  Han kommer nig vara den som drar igång hela "Åiiiinnn, å uuuuuut, å iiiinn..." Så han behöver inte alls vara så kaxig redan nu!
J frågade häromdagen när jag vände mig och hade svårt att andas: "Håller du på att träna på profylaxen?"
"Nä, jag har bara allmänt svårt att andas just nu!"

Ja visst är det hemskt med mardrömmar!  Jag blir alltid så skärrad och får för mig att det är onda omen i alla mardrömmar.

Håller med dig Tess, det är guld värt att ha en läkare som är inkännande och samtidigt professionell. Jag gillar inte att bli daltad med men samtidigt så vill man ju inte komma ut och fått hela läkarboken nertryckt i fickan och känna att man inte fått fram det man ville ha sagt.

Nä, nu ska jag kasta mig i duschen, tillbaka säkert innan ni hinner reagera!