SYLTFISK

lusse,
Vi har det inte lätt.
Ibland önskar jag att sambon kunde känna hur jag har det.
Tror inte han ens kommer att komma i närheten av att längta lika mycket som jag gör.

Äsch, nu måste jag sova. Någon som kommer vara online imorgon förmiddag?

www.familjeliv.se/Forum-5-66/m20428977.html

Kolla in några av inläggen på sista sidan av tråden... HJÄLP!

Kunde inte motstå att kommentera lite....

Cia: Tror aldrig killen kommer känna som man själv gör och längta lika mycket.

Jag jobbar 16-21 imorgon så jag kommer väl hänga här på fm och försöka vara lite aktiv med skolböckerna (eller inte)!
Sov så gott gumman!

Fröken:
Men inte ska du känn att du tvingat honom! Som du sa...han skulle nog inte göra det om han verkligen inte ville.  Just nu känns det som att jag vill tvinga sambon!!

Vet inte vad jag ska säga till honom imorgon...måste fundera på om jag är villig att vänta ett år extra. Usch, hjälp mig med argument

Cia:
Nej tror inte sambon någonsin kommer förstå min längtan, vill bara att han ska försöka.. Sussa sött så ses vi här imorgon

Fröken,
Nä, det tror inte jag heller.

Men då kanske vi hörs imorgon då, börjar inte jobba förrän 13.30

Sov gott mina vänner!

Lusse: Det bästa argumnet du kan komma med är väl din längtan och dina känslor, att du vill ha en liten som är hälften du och hälften han. Att du så gärna vill börja ditt liv som fru och mamma... Det är väl vad jag skulle säga. Att bara vara ärlig om dina känslor är nog det allra bästa. Här brukar lite tårar funka oxå, men de kommer ju på köpet när man diskuterar detta.... Vet inte vad mer kan kan säga. Vad har du tänkt säga? Sen som du säger får du väl tänka över om det är värt att vänta ett år för att få det så perfekt som du alltid velat?!

Nej, nu börjar de känslorna om att jag tvingat honom gå över, eftersom jag märker att han förbereder sig själv och säger att han behöver tiden fram till nyår för att bli redo. Så jag tror han kommer börja längta sen när plus-jakten börjar. Huvudsaken för mig är att han blir glad när han väl ska bli pappa och att han längtar efter bebisen. Vägen dit får jag väl kontrollera då...'hihi'...

cia: nattinatti

Vad klok du är, Fröken! Grejen är att jag vet inte hur jag känner...blev helt omkullkastad av det här och kan inte tänka klart.

Han drog upp hela det här med att ta hand om ett barn på studentekonomi inte är ett drömläge och så, men om vi börjar försöka -09 så är vi ju fortfarande studenter i 2-3år till?! Vet inte hur han tänker riktigt...OM han tänker Nej, jag får fundera på detta nu i natt...kommer inte bli mycket sömn. Usch kommer börja stortjuta..
En liten del av mig är ju också rädd för hur vi kommer klara av ett barn som studenter...och om jag då propsar för barn och allt skiter sig så kommer mitt samvete få sig en törn

Ang. dig; Killen har 9månader på sig att vänja sig...i takt med att magen växer kommer han nog inse hur roligt det är! Och även om han kanske? är tveksam i början så ska det mycket till att någon ångrar ett barn

Ja precis, han kommer vänja sig vid tanken när det blir aktuellt, det är jag 100% övertygad om. Jag vet att han kommer bli en jättebra pappa oxå. Han har bara så svårt att ta det där steget och säga att nu kör vi igång...

Hoppas iallafall att du får lite sömn inatt. Trots att det känns fruktansvärt jobbigt. Det värsta är ju när man ställt in sig på något och sen omkullkastas planerna totalt. Sen tror jag att ni skulle klara er fint på två studielån med bebis. Vi kommer inte ha mer pengar, eftersom jag bara kommer på lägsta fp och sambon får ut ungefär 12k i månaden. Så det blir ungefär 16k med barnbidrag. Som studenter kommer ni ju få 15k + barnbidrag så det kommer väl funka? Sedan tror jag inte det kommer vara några problem för er med bebisen sen, ni har ju varandra och det är huvudsaken. Bara man vill, så går det!

Ja jag är helt övertygad om att vi klarar oss ekonomiskt....frågan är om jag klarar av att plugga samtiigt som jag har en liten bebis att ta hand om. Men efsm sambon också ska bli lärare så är ju inte han i skolan 5dagar/vecka heller...jag får väl plugga när han är hemma, på helgerna osv.

Klarar jag det så blir det. 7300x2, sen tillägg för barn på ca. 450:- + barnbidrag på ca. 1050:- och ev. bostadsbidrag. Av pricip vill inte sambon ta bostadsbidrag....varöfr inte liksom?! Men vi bör klara oss.

Hmm...ska hålla tummarna för er om du lovar att hålla tummarna för mig imorgon

Absolut, jag håller tummarna hårt.

När det gäller tid så kommer det att funka bara man är disciplinerad. Man går upp vid 7 och pluggar till lunch och sen på eftermiddagen igen. Om ni är hemma båda två kan ni ju ta halva dagen var. Du får tid att plugga på fm och sen tar du bebis på em eller liknande. Det går om båda verkligen vill och man hjälps åt.

Jag kan säga att vi skulle inte klara det eftersom sambon jobbar heltid och jag vill inte ta hand om bebis hela dagarna och sen inte kunna umgås med sambon på em för att jag måste plugga. Näe fy! Det skulle jag aldrig orka. Men när båda pluggar så tror jag att det kommer funka fint. Schema och planering är bara vad som krävs. Och planering är vi ju bra på *ler*....