Hej på er.
Jo visst är det säkert så att man först pratar o ältar om allt det negativa i sin tillvaro. Det gäller ju inte bara barn utan även allt annat ju. (Jobbet, pengar, kärleken, svärmödrar osv.) Och är man dessutom trött, stressad eller har taskigt med pengar för att man är föräldraledig så är det ju 9 av 10 som klagar och berättar allt det jobbiga först. Men vad skulle hända om man gjorde tvärtom???
Håll med om att livet/samhället kanske skulle lite trevligare om vi alla kunde lära oss att prata lite mer om glädjeämnen än om tråkigheter. Jag är själv av den trorn att jag tror att det blir som man tänker. Och vill jag vara lycklig o ha glada, positiva människor omkring mig så måste jag ju vara den första att sprida det.
Jaa.. jag ska väl inte sprida en massa moralkakor i tråden men jag tycker det är en intressant tanke. Och det är nåt som min man o jag ofta diskuterar. Kommunikation och positivt tänkande kan man komma långt med.
Förresten så älskar jag mina svärföräldrar oxå. Tyvärr bor dem 60 mil härifrån (Umeå) så det är inte så ofta vi ses. Jag om min svärmor har många gemensamma intressen, som konst, yoga och att måla , vilket gör det hela mycket trevligare.