Vi med GBS (grupp B streptokocker) Stöttetråd under graviditeten
nääääääääääää nu börjar jag böla... struntade nu i om hon skulle bli arg på mig och ringde... då har hon gått för dagen 
så jag får inget svar förrän måndag Faaaaaaaaaan
Inlägg från: Full av förhoppning
|
-
-
jag vet inte... måste bara försöka lita på vad barnmorskan säger och det är att jag ska få ABdropp oavsett om jag har aktiva bakterier för tillfället eller ej. Jag kommer att riva upp himmel och jord om de försöker neka migFarstamamma skrev 2008-01-11 19:08:00 följande:TS: Om barnmorskan lovar antibiotikadropp - måste de följa det på förlossningen då?För i så fall ska jag också kräva att min bm skriver in det i min journal.
-
Barnmorskan ringde idag med beskedet jag redan visste... bakterierna är kvar och det svider så jag visste ju redan det.... fick det jag bad om denna gång. Cefadroxil sandoz... men de lär inte heller ta bort skiten.
ska till läkare imorgon och försöka få bli sjukskriven... klarar inte detta mer nu med all oro efter FEM missfall och 3 bekanta som förlorat sina barn i GBS.... + all stress och skit på jobbet och kollegor som är irriterade på en ständigt för att de inte gillar att man jobbar 75% Känner hur blodtrycket och pulsen börjar höjas av all stress och oror.. och det är INTE bra med tanke på havandeskapsförgiftningen förra graviditeten (som iallafall gick vägen)
Återkommer i morgon med hur det blev... gode gud måtte han lyssna på mig och måtte försäkringskassan lyssna på honom ... för jag orkar inte mer nu Mår piss!!!!!
-
är du sjukskriven pga GBS?
Behöver alla tips och råd jag kan få inför morgondagen... är så rädd och nervös att bli nekad... eller att bara bli sjukskriven typ två veckor för det skulle nästan göra mer skada än nytta då mina kollegor skulle bli ännu mer irriterade då för att jag skulle vara borta en kort period och de kanske inte skulle få någon vikarie och ännu mera hattande fram och tillbaka
flower76 skrev 2008-01-14 22:41:53 följande:Låter helt sjukt om dom skulle våga neka dej sjukskrivning.Jag har varit sjukskriven sedan November, och är det nu till bebyn kommer. Så det känns skönt. Vi förlorar massa massa i inkomst, men det känns som det kvittar bara alla mår bra.Stå på dej och lycka till....Full av förhoppning skrev 2008-01-14 20:50:37 följande: -
Jag har inga sammandragningar utan mitt är psykiskt efter fem missfall och 3 bekanta som förlorat sina barn bara veckor innan förlossningen på grund av denna skiten... + pliktkänsla trots att jag inte känner glädje, lust, motivation eller ens har hjärnan med att sköta mitt jobb bra.
Jag blev sjukskriven först en månad till att börja med på grund av "krisreaktion" (står det som diagnos) och psykisk överbelastning som resulterar i oro och ångest.
Han var underbar min läkare och förstod mig. Mina kollegor blev också glada. De sade att det inte var personligt mot mig utan att det nog var bäst för alla parter om jag blev sjukskriven... så nu är alla nöjda och glada.... utom min pappa som tycker sjuskrivning av denna anledning är fel... då jag inte har nåt "fysiskt" handikapp eller nåt sånt...
Men mitt blodtryck hade höjts och det är INTE bra då jag hade havandeskapsförgiftning med dottern....
-
Nej det uppdagades efteråt, de visste inte att de hade GBS... det är ju en tröst iallafall..
-
lia79 skrev 2008-01-15 20:26:15 följande:Måste bara få fråga dina vänner som har förlorat sina bebisar nån v innan visste dom om att de hade GBS? Hade dom fått behandlingFull av förhoppning skrev 2008-01-15 20:03:39 följande:Nej det uppdagades efteråt, de visste inte att de hade GBS... det är ju en tröst iallafall..
-
vet hur det känns... jag blev sjukskriven i förrgår för jag mår som jag gör psykiskt... det börjar höja mitt blodtryck och jag får en massa eksem av stressen... ska in nu och lämna sjukintyget och är livrädd... chefen lär INTE vara gladPinkie skrev 2008-01-17 08:34:16 följande:Heej!! Finns ni? Stöttning är precis vad jag behöver!! Oroar väl snart på mig ett magsår!! Hinner inte läsa genom tråden nu, ska snart lämna största på dagis, men jag återkommer! Drar min historia kort bara.Har en dotter född 0502, inga GBS-problem under den gravven. Har en son född 0611. Vid rutin-UL i v. 18 lämnade jag en urinodling eftersom jag haft UVi tidigare. Updagades snabbt att jag hade GBS och fick antibiotika. Furadantin hjälpte nada och fick efter nån vecka äta Cefamox också! Var sen bakteriefri en period för att sedan testa pos.igen och fck då Kåvepenin. Innan man hann kontroll-odl. efter den behandlingen gick vattnet i v. 35+0 och jag blev igångsatt dagen efter, efter att ha fått iv. AB. Sonen var frisk!!Är nu gravdi med nr. 3 och har BF 080702 är alltså i v. 17! Tycker mig ha haft SD måndag och tisdag kväll och igår ringde jag BM för att fråga om min senaste odling. Fick då till svar att det växte lite och om jag inte hade symtom behövdes ingen behandling. SD eller inte?? Har fått Kåvepenin nu!!Ligger vaken halva nätterna orolig för att fostret ska dö eller förlossningen komma igång och nu är det ju helkört!! Skulle kunna lägga mig i dvala och vakna upp iv. 30 lr nåt när bäsen iaf har stora chanser att klara sig!!Utåt är jag jättepositiv och kollar ny sykonvagn mm. men inombords gnager oron sönder mig!!
Sjukt att de inte behandlar... SD ÄR ju ett symtom! -
De ger olika sorter AB för att de INTE ska bli resistenta.... konstigt nog ger de Furadantin till nästan alla och jag har ALDRIG hört talas om att de har hjälpt.
OM bakterierna försvinner även om det bara är för några veckor eller månader och sedan återkommer, så har de iallafall försvunnit under en tid och under den tiden har man undvikit att smitta barnet... så resonerar jag iallafall.
Idag var jag och lämnade mitt sjukintyg och det gick bra... känns mkt bättre nu och jag känner mig lättad att slippa den bördan och stressen.
-
Det är ju jättebra och jag är glad för din skull, men vi andra kommer att ventilera vår oro här i tråden, det får du vara beredd på för det var därför jag skapade tråden.Ebbelina skrev 2008-01-17 17:38:47 följande:Men vet ni vad, jag tänker inte låta min graviditet förstöras av att jag har GBS! Jag vill kunna glädja mig, planera och se fram emot bebisen, inte hålla på och fundera på allt som kan gå fel.Det är ett beslut jag tagit. De två första dygnen efter jag fick veta att jag hade GBS var jag hysterisk, och mest uppskrämd blev jag faktiskt av allt jag läste här på FL.Men som sagt, jag har bestämt mig för att det inte ska få förstöra min graviditet, och eftersom bm och läkare här klart och tydligt sagt att de inte tänker kolla min GBS mer förrän om 8 veckor så måste jag ju helt enkelt lita på att dom vet vad dom gör.
Jag önskar dig all lycka!