Svetlanas Fanclub

Hmpf.. jag skrev till er igår, men så "hjälpte" Liv till lite och swosch så var det borta, och sen tog den stulna datortiden slut. Men, ny dag, ny chans!

Många kramar Foff! Det är mycket att hantera nu på en gång för dig och den där kollegan hade ju definitivt kunnat stanna upp och tänka innan hon attackerade dig.. Ös på du! 

Vad var det jag skrev igår då? Jo, att Postafentabletter kan man exprimentera lite med, för det kan räcka med en halv för att få effekt och har man tur slipper man en del av tröttheten också då (bieffekten menar jag, den naturliga gravidtröttheten får man dras med ändå )

Nä, nu är Liv här igen.. Over and out!

Wohoo, jag överlevde dan trots fyra möten, svintrött sur och grinig.

Men jag bokade om mitt utvecklingssamtal, det kändes inte riktigt fair mot chefen att ha det idag (!).

Och fortfarande inte någon som är riktigt sugen på lägenheten, det verkar som om köparna har sålt smöret och tappat pengarna. Så vi drar ner priset lite och det sa jag ju från början, jag fattar inte hur mäklaren tänkte riktigt om man tittar på vad som bjuds för övrigt? Suck, det vore bra om det hände nåt på den fronten nu...

Ågren lär vara min följeslagare en tid framöver.

Och varför blir det dubbelt radavstånd överallt nu också?...GAH!

J*vla surt mumu. Hoppas det löser sig till det bästa!!!

Jobbigt Pejo. Har skrivit ner i min dagbok hur jag mådde när jag väntade Klara. Det var flera dagar som jag inte lyckades komma till jobbet förän kl 11.

Vi har haft en spontan weekendresa. Trots att lilltoans inredning är utspridd i trädgården + att köket ska börja rivas nästkommande helg. Vi har varit på badhotellet i Fredrikshavn. Klara och Mikael har badat hela dagarna, jag har myst med Elvira och slukat inredningstidningar. Vi har ätit på barnvagnsvänliga restauranger och vi har lyckats äta lunch(hittade ett favoställe på fredagen) tre-rätters både fredag och lördag(scandichotellet + Mexican). Salsan satte fart på Elviras mage, men hon har varit glad ändå . Vi har sovit och så skönt att känna sig utvilad ...

Hemkommen från fackmöte, och kanske ser man aningens ljusare på framtiden. Men lugnad? Nej. Fika efteråt med gamla kollegor och gamla studiekamrater, det var både behövligt och skönt att kunna tjöta vidare och kunna tjöta om annat.

Nu vill jag bara sova, men vet inte om mitt sena kaffedrickande tillåter det.

Det här tär på mig mer än jag förstår. Jag somnade inte förrän efter tolv inatt, och sen vaknade Milla vid kvart över fyra. Efter lite bökande gjorde vi välling och sen bökade hon lite till och så somnade hon om. Och där låg jag, klarvaken och grubblandes... Jag skulle behöva en barnfri helg och bara sova ikapp snart, det har blivit alldeles för lite av den där sov-varan på sistone.

Otroligt nummer ett: En tjej fick ju faktiskt ett konkret erbjudande direkt efter det där hemska mötet i torsdags. Hon har varit anställd längst och skulle således erbjudas de "bra" jobben först. Hon fick erbjudandet klockan fem och skulle svara dagen efter klockan halv tio. Hon fick med sig anställningskontraktet hem. Där stod det mycket prydligt vilka tjänster det gällde, vilka konsekvenser ett ja- eller nejsvar skulle ge och fina rutor att kryssa i ja eller nej. Det stod inte ett ord om lön. Hon skulle inte får träffa brukaren eller dennes familj innan, om hon skulle tacka ja till ett av personlig assistens-jobben. Fatta att de vill tvinga oss att skriva på ett kontrakt om anställning med ospecificerad lön och utan tillfälle eller möjlighet att ens löneförhandla eller träffa den vi ska arbeta med ! Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta.

Otroligt nummer två: De lokala förhandlarna på lärarfacken sitter i samma korridor och är tjenis med de som det ska förhandlas med. Häromdagen kom ett par lärare in på en lokal restaurang vid lunchtid och i ett hörn sitter ett sällskap och gapskrattar. Det är våra lokala fackföreträdare och de som det förhandlas med. En av lärarna stegar fram och säger "jaha, här sitter ni och har trevligt". Någon mumlar "ja, man måste ju äta". "Jo", säger läraren, "men man kan välja vilket sällskap man äter i, ni sitter för fan i förhandling". Behöver jag nämna att det känns ganska skönt att förhandlingarna i frågan numera sköts på regional nivå?

Otroligt nummer tre: Det tog oss en stund att få facken att förstå att vi tycker det är ett bättrealternativ att bli uppsagd än att erbjudas dessa rävsax-alternativ. De tror att arbetsförmedlingens krav är värre än det vi står inför. Nu har vi äntligen fått dem att förstå att vi vill att de ska jobba för att de erbjudanden vi fått/ska få ska anses som oskäliga, så vi blir uppsagda istället. Om vi blir uppsagda så har vi många olika jobb i ett helt land att söka. Här blir vi erbjudna fem stycken, varav fyra är deltid, alla med låg lön och noll kompetenskrav.

Inte visste eller förstod jag att det var så svårt att få tag i personliga assistenter att man måste tvinga lärare till dessa jobb?

En av mina bättre kompisar som gått tillbax till jobbet som lärare nu efter jul, har fått en tjänst som personlig assistent nu i 2 mån för inskolning av en "besvärlig" elev. Vet inte riktigt hur det kommer att te sig efter dessa två månaderna, men det är ju sin sak att ta jobbet som en planeringslösning för en kost stund o sedan återgå till sitt normala lärarutövande efter sommaren än att få det som en permanent lösning.

Trött... men det är självförvållat. Har inte lagt mig i tid sista dagarna och idag har jag dessutom lämnat blod, och det hjälper ju inte precis. Men var glad jag är ändå, och nöjd, att jag efter år av planerande äntligen gav mig iväg och blev blodgivare till slut

I kväll väntar sängen, dr Phil (va, har han börjat utan mig?!) och Age of Love. Det sistnämnda är en helkass datingsåpa på femman och helt perfekt att somna till Jag fattar inte vad som drar, men titta, det vill jag.

Bimsan, hoppas det vänder snart och lägenheten blir såld!  

I morgon åker spiralen in. Usch och fy vad jag tyckte det gjorde ont förra gången .

Fel smilegubbe - ska vara .

Har lagt in två nya bilder i mitt galleri. Mina fina flickor och lilla jag.

F*n säg till mig att jag inte ska gå ner mer i vikt nu och säg gärna till om en vecka igen. Jag har förmågan att gå ner och visst får man en kick av det ...