Katastrof=(

Kram till dig & du vet vart vi finns när du vill ha råd eller stöd eller bara vill vräka ur dig saker som du funderar på eller undrar över. Tänk vad underbar tid du går till mötes.
Mvh B

När det går framåt, även om det är bara lite, så tror jag han kommer vänja sig allt eftersom. Kanske bättre att avvakta lite så det får smälta in.

Just nu vet jag inte om det är så bra som jag trodde sist...

Smabon gråter lite ibland, som i torsdags en skvätt, en gång i lördags, och två gånger igår. Men han gråter bara, är lite ledsen. Inget härj om att han inte vill ha barn men han tänker väl så antar jag.

Idag frågade jagm liksom flera andra gånger, om inte vi bara skulle stick utomlands. Men ja det beror på, sa han. Som förut har han sagt att han är rädd att han bara ska tänka på barnet på semestern och "förstöra" hans semester med massa tårar. Idag sa han lika, att det bror på...
Förstår han verkligen inte att det är för sent? Att jag gått över tiden att göra skrapning och nu är det förlossning som gäller?

Jaja, jag sa iaf att då sket vi i den resan.

Idag blev jag hemma från jobbet igen....tårarna började bara trilla ner imorse=(

Den som överlever får väl se vad som händer med det här förhållandet, mig och det eventuella barnet som trots allt känns ganska säkert nu.

Grattis till barnet! Det blir skoj. De är ju så söta de små liven.

Det känns som att han har börjat förstå att det kommer att födas ett litet barn till slut.
Han är nog bara väldigt nervös över detta och känner sig inte riktigt beredd på det.
Men låt honom gråta och låt honom vänja sig vid tanken så kommer allt att gå bra.

Jag tycker verkligen att du skall behålla barnet nu och jag tror att ni kommer att få det jättebra ihop. Han får bara vänja sig med tanken och när barnet väl är fött så kommer han att älska det över allt annat.. och dig också för den delen.
Killar är bara lite sega att förstå vad livet går ut på.
Ni kan ju resa ändå. Gör en liten miniresa någonstans, antingen i Sverige eller Europa. Jag tror att det skulle vara bra för er och ert förhållande. KOmma från verkligheten lite och bort från väggarna där hemma.

Har följt tråden här.....
grattis till bebisen o ett jätte lycka till! DU kommer att klara av detta hur bra som helst! Vare sig det blir tillsammans med honom eller ensam!! Kramis på dig!!

Hallå ts? Hur går allt för dig?

Kram!

men va fasen, kom det som en chock för honom vad som händer när man knullar? Hans reaktion i förhållande till vad han borde veta är ju otrolig...

hoppas allt går bra iaf

Ts...Hur går det för er?? Kommer ni någonvart?? Hur mår du???
Tänker på dig ofta.....
Kram....

Det har inte hänt så mycket sen sist. Vi pratar inget om det jag har i magen, förutom när jag frågar om inte vi skulle åka utomlands. Då säger han bara "det beror på dig!". Och med det menar han att gör jag abort kan vi åka, annars säger han han är rädd att resan ska bli "förstörd" med att han ska gå och tänka på det hela tiden och vara lessen över det....
Hur kan man tänka så själviskt? Eller är det jag som tänker själviskt?

Inatt drömde jag att först kom han med 2 förlovningsringar och jag blev helt otroligt lycklig! Men senare drömde jag att han började gråta och sa att han inte älskat mig på ett tag, ville bara bli av med mig men han inte vågat säga det. Men nu var det äntligen sagt och ÅH vad skönt det kändes!

Seriöst, ibland funderar jag på att tala om för honom att det kanske vore bäst för oss att gå isär. Men jag vill inte, och jag vet att han inte vill lämna mig.
Men han vill inte han barnet, och jag vill inte göra abort. Det finns fan ingen lösning på en sån katastrofal sits....Fan!

Jag har iaf börjat må bättre, mår inte sådär himla illa längre. Visst kommer det och går men mår överlag bättre nu. Ska också ringa BM på måndag och få komma dit så fort som möjligt.

Och så tror jag jag kände första sparken imorse! det måste varit det! Vilken känsla!!!