Jag har valt att vara hemmafru. Naturligtvis skulle det aldrig gå om inte min sambo kunde försörja oss allihop och var med på detta. Jag är(än så länge) helt nöjd med min tillvaro och finner den menningsfull. Vi har 2 barn i ålder 5 och 7 år och bor i en villa i östra Stockholm. Det skulle vara kul att få kontakt med andra mammor i liknande situation så att man kan utbyta tips och tankar eller kanske låta barnen leka tillsammans ibland?
Varma hälsningar på er alla!
Tycker ändå Sandra och Frippe hade en rätt relevant kommentar angående ekonomin. Vad man måste komma ihåg är att saker och ting är väsentligt dyrare i storstadsområdena, tex boende men ofta även försäkringar, särskilt på bil.
Vad som kan vara en väldigt bra inkomst på en mindre ort kanske inte räcker långt på en annan ort. På mindre orter är det ofta lättare att få tag på hyreslägenheter, i större städer måste man ofta köpa en lägenhet och då kan det kosta väldiga summor. För att inte nämna skillnaderna i huspriser.
Flytta då! Blir ju det naturliga argumentet mot det. Men då måste man komma ihåg att alla arbeten är inte spridda i landet. Många med lite mer specialiserade utbildningar är hänvisade till storstadsregionerna för där finns jobben.
Så då blir det lite av ett moment 22. Höga boendekostnader & jobb eller låga boendekostnader & inget jobb.
Sen tycker jag det är lite orättvist att anta att bara för man har höga levnadskostnader så köper man märkeskläder och lägger massor med pengar på nöjen. När vi har bott i Sverige har vi haft tämligen höga levnadskostnader. Inte pga nöjen och märkeshysteri dock. Men exempelvis har vi valt att för barnens skull bo på landet. Där finns ingen lokaltrafik så vi är hänvisade till två bilar. Visst det är ett val vi gjort men dock ett utifrån förbättrad livskvalité (ingen av oss var intresserad av att bo i en betongförort även om det blivit billigare).
Utlandssemestrar har vi gjort två stycken på våra snart 11 år tillsammans. Däremot har vi skidåkning som intresse och det är naturligtvis kostsamt. Dock har vi tur och kan ordna gratis boende i fjällen, vidare ärver vi ofta skidor inom familjen till väldigt rimliga priser. Så inte ens det kostar särskilt mycket, förutom liftkorten vilka iofs inte är billiga.
Vad jag vill ha sagt med det här långa (jag vet, förlåt) inlägget är att det inte alltid är så lätt som att prioritera. Vissa saker går inte att prioritera bort helt enkelt. Till syvende och sist blir det ändå en fråga om livskvalité och för mig är det faktiskt inte livskvalité att behöva vända på varje krona och tänka två gånger på varje liten utgift. Vilket vi skulle bli tvugna att göra om jag stannar hemma även då vi flyttar hem till Sverige igen.
Då börjar jag hellre arbeta igen (om än inte heltid), ber morföräldrarna rycka in ibland för att barnen ska få lite mindre dagistid och unnar mig bra kött som vi kan grilla på vår altan hemma på landet där jag, trots den relativa närheten till både Stockholm & Uppsala, kan höra syrsorna spela om kvällen!
Du har tur du har morförälder nära dig som kan vara barnvakt. Visst har vi farföräldrarna till min son en kvart bort men dom har 6 andra barnbarn i närheten att hålla dom upptagen (pga skilsmassor) vart annat vecka. Så att få en barnvakt ta en hel del planering (haha, min man ska på handledarutbildning för min körövning, så vi bokade in farmor+farfar in redan nu o det är inte förrän mitt i september!). Min mor dog i 2004, min far är kvar i livet men bor i USA.
När jag bodde i USA, så hade alla i familjen bil. Att gå eller cykla någonstans, var en sällsynt sak. Men för 11 år sen innan jag flyttade hit, då var bensin bara typ $1/gallon och inte $4/gallon som det är nu. 
Det är billigare tycker jag, att bo i USA än i Sverige, men iaf tycker jag om Sverige och sin föräldraledighet och "gratis" sjukvård.
Jag är en "suburban" tjej, alltid bodde så här... fast vi hade en sommarstuga som var ute på landet där min familj o jag åkte till på helgen för att komma ifrån "stan".
Inte så mkt hus till salu ute på landet här i lilla Borlänge. Inte heller många bra hus i denna stan. Vi är öppet för Falun också, det är bara 15-20 min imellan städerna, men ändå... just nu bor vi bra i vårt stort 3rok nära stan, nära till allt, billig hyra (bostadsrätt), gratis bredbanduppkoppling 
lärjunge - jo visst är mycket billigare här i USA. Det enda som faktiskt är markant dyrare är bilförsäkringar!
Falun - Borlänge, har väl snart vuxit ihop?! Det är mysigt däruppe, på mitt förra jobb var jag en del i Dalarna och for.
Vad gäller hus hade vi verkligen tur, vi bor ändå förhållandevis billigt i vårt hus i Sverige (jag vet, det är invecklat men vi bor alltså i USA just nu, ca 1 år till, men har huset kvar i Sverige, uthyrt). Vi köpte det -00, flyttade in -01 och sedan dess har husen i närheten blivit betydligt dyrare, särskilt de som ligger på Stockholmssidan om länsgränsen (ca 1km bort).
Morföräldrarna ja. De har precis gått i pension så jag hoppas ju på lite större möjligheter att de kan hjälpa till på vardagarna när vi kommer hem. Tidigare jobbade de heltid så då var det ju mest helger de kunde hjälpa till (nu låter det som barnen var där jämt men så var det inte, kanske en lördageftermiddag i månaden när vi var och handlade eller så).
Kommentar till hewa(inl 152): Visst Ä R det billigare att bo i ett litet samhälle el. på landet. Vi hade aldrig haft råd att göra valet att låta mig vara hemma om vi flyttat ner till Göteborg där mannen jobbar.
Vi är oerhört tacksamma för att han får resorna betalda av arbetsgivaren, det underlättar enormt för oss.
jag har bara läst litegrann i tråden, men har en fråga: får man verkligen ha barnen på dagis när man är hemmafru?
jag trodde att man var hemmafru för att man ville vara hemma med sina barn bla.
jag tycker även att hemmafruars barn kan få gå på dagis 15 timmar i veckan, men jag har tidigare läst att bara barn till arbetslösa och föräldrarlediga med småsyskon får ha sina barn 15 timmar i veckan och så de som jabbar förstås. kanske är olika från kommun till kommun som mycket annat.
Jat har ingen åning. Har ingen använding av dagis... o kommer inte heller sätta sonen i dagis när våran nästa barn kommer inom ett par år. Vi ska fortsätta på ÖF tills han börja 6 års verksamhet...
Hoppas ngn annan kan hjälpa dig med frågan!
Oops... "Jag" inte "Jat"...
Till 123troll:
Det du säger stämmer. Min son går på dagis 15 timmar och dotter har gått på 6 års verksamhet (vilket är inte riktigt samma sak)och börjar 1-an i höst. Så funkar det ä alla fall hos oss, men det är alltid bra att ringa och fråga vad som gäller i din kommun.
Hälsningar/Tyrlilu