Jag har valt att vara hemmafru. Naturligtvis skulle det aldrig gå om inte min sambo kunde försörja oss allihop och var med på detta. Jag är(än så länge) helt nöjd med min tillvaro och finner den menningsfull. Vi har 2 barn i ålder 5 och 7 år och bor i en villa i östra Stockholm. Det skulle vara kul att få kontakt med andra mammor i liknande situation så att man kan utbyta tips och tankar eller kanske låta barnen leka tillsammans ibland?
Varma hälsningar på er alla!
Men jag kallar mig inte hemmafru, för jag var hemmafru enbart mellan 1999-2005 innan sonen kom. Jag är en hemmaFÖRÄLDER o det är det jag säger jag är. "Stay at home mom". 
För det är en självklarhet att 'hemmafru' ingår i det också.
Till hewa och fairyfloss
Ja.. Om jag säger så här. Det samhällsklimatet vi lever i gynnar inte föräldrar som har bestämmt sig för att invistera sin tid i sina barn. Man förlurar ekonomiskt, man får dras med negativ attitud från många i sin omgivning.Det som ni tjejer uppfattar som allt för radikal inställning är egentligen ett svar på samhällets attitud mot hemmamammor, inget annat. Många av hemmamammor är nog så vana att få en massa pekpinnar från alla håll.Att dem i ställer borde ha större visioner än så, och om att man i prinsip stannar eller direkt går bak i utvecklingen under tiden då man är hemma med barnen. Men så är det ju inte! Det är ju självklart att man kan ha roligt när man arbetar också, men det är det som är accepterat av samhället. Men människor är olika och många kan få otrolig stimullans och utbyte bara av att få göra saker med sina barn. Fast det accepteras inte på samma sätt. Det är där konflikten ligger. Det finns inte något rebellisk i att vilja gå till jobbet. Det är det man uppmanas att göra och de gynnas av samhället både ekonomiskt i allmänn inställning. Men de som vill stanna hemma får väldigt mycket emot sig återigen både ekonomiskt och i samhällets inställning mot dem. (oh...jag är kass på att förklara, det blir för långttråkigt.Förlåt!)
Du har alldeles rätt tyrlilu, det Ä R precis som du skriver!
.
tyrlily: absolut, visst är det så! Men jag tycker att det är synd. Både alternativen borde ju vara lika accepterade!
till spomenka:
den sidan har faktiskt hjälpt mig att förstå bättre det som jag har kännt länge, men kunde inte riktigt sätta ord på.
till fairyfloss:
Eller hur? Just för att mäniskor är olika så borde man kunna få välja själv hur man vill lägga upp sitt liv när man får barn!
Till alla tjejer:
Ibland måste man faktiskt tvingas in i en diskution för att själv förstå saker bättre. Det är inget fel med det, tar man det på rätt sätt så leder det till utveckling och är väldigt positivt istället. Tack till er alla som är med! Till dig hewa också även om du inte vill vara med längre. (Jag vill ju naturligtvis att du fortsättär att hälsa på, du är duktig på att diskutera :):)
Vi ska till stan med barnen nu och äta lunch där. Vi har en massa super trevliga hantverkare i huset och kan inte riktigt laga mat hemma, så vi flyr till museer och parker från luch till middagstid resten av veckan. Kram på er allihoppa, hoppas vi hörs igen ikväll.
Tyrlilu
Hejhej!
Idag var vi på stranden och solade och badade i 3 timmar. Brände mej lite. Turligt nog har mina pojkar fått pigment efter sina pappa som är iranier, så de blir bara så fint bruna 
Har läst Hewas inlägg, ja alla andra för den delen med, men förstår faktiskt henne ang detta med jobb.
Jag är ju hemma med barnen, men ibland är det skönt att få gå och jobba lite, vilket jag gör när det behövs. Inte ofta men ibland. Brukar skämta om att det enda stället man får vila öronen på och vara vuxen, kvinna, och inte bara mamma,,det är på jobbet
Men jag har ju möjlighet att välja, och det skulle jag inte byta bort för något i världen!!
Mina barn mår bra av att vara hemma med mej och jag försöker också göra en massa med dem, flera ggr i veckan. Vi är ute på picknick nästan varannan dag, jättehärligt!
Vi reser en hel del, vilket är bra för våra barn får uppleva en hel del.
Nu ska jag gå och duscha av dem och mej själv 
Ha d gott, på återseende!
Av mina barn blir 2 bruna o. fina, men den lilla, hon har ärvt pappas ljusa "svenska" skinn o. inte mitt.
Här har annars varit en behagligare temperatur o. lite moln, skööönt tycker iaf jag.
Hade jobbat extra om jag hade ngt att komma tillbaka till, men tyvärr har inte jag det.
Så småningom får jag väl antingen sätta mig i skolbänken igen eller börja som säljare från scratch igen - är nog inte tillräckligt "hungrig" för det o. arb.tiden för att jobba ihop en ny kundkrets.. hua.
Å andra sidan - hittar jag öht en arbetsgivare som satsar på mig trots värken? Ja, det tål att funderas på..
Usch så ego detta blev o. långt, men kanske det var ngt jag helt enkelt behövde få ur mig.
Hoppas att även ni har haft en skön sommardag ha dé / Kram S
det i inl 287 var bara mina allm. funderingar o. till alla även om jag hakade på lite av det marre67 skrev också .
Är det någon här som har ansökt om vårdnadsbidrag? Vi ska göra det i oktober och vill gärna veta om någon har en hum om hur lång tid det tog att behandla ansökan? Har vi tur och sparar kan Zeke slippa dagis tills han är 3½.
Vi ska ansöka i Januri, då sonen fyller 1 år. Det är då de inför det här.