Jag har valt att vara hemmafru. Naturligtvis skulle det aldrig gå om inte min sambo kunde försörja oss allihop och var med på detta. Jag är(än så länge) helt nöjd med min tillvaro och finner den menningsfull. Vi har 2 barn i ålder 5 och 7 år och bor i en villa i östra Stockholm. Det skulle vara kul att få kontakt med andra mammor i liknande situation så att man kan utbyta tips och tankar eller kanske låta barnen leka tillsammans ibland?
Varma hälsningar på er alla!
Vädret för Borlänge
www.wunderground.com/global/stations/02435.htm
Jo, så är det ju. 
Till lärjunge:
Tack, vad snäll du är som sägen så. Och vi är också försiktiga med solen. Både jag och barnen är väldigt ljushyade och solkänsliga, jag är till och med allergisk mot solen tror jag (om man kan vara det?), får solexem väldigt lätt. För mig är det brun utan sol som gäller:):):)
Till spomenka:
Jag vill inte avslöja mycket om mig här, eftersom vem som helst kan läsa i forumet.
Ni kan alla föresten skriva till min adress len_ni@live.se så kan vi umgås mer öppet.
P/S Siesta är faktiskt en fantastisk uppfinning!
Kram/Tyrlilu
tyrililu: Din svenska är bättre än min 
.
Nu vaknade lillgrodan 
.
till fairyfloss:
Nähej, det tror jag inte, men tack snälla.:):)
Vi hörs/tyrlilu
Tyrlilu: Jag förstår dig, är inte öppen om vart jag kommer i min pres här heller tex. men andra från samma del av världen förstår direkt o. kopplar mitt riktiga nasmn som ju är mitt nick här.
Kram / S
När jag blir stor *drömmer* ska jag nog försöka vara ledig på sommaren så att jag kan vara med mina barn när dom har sommarlov!
Naturligtvis beror mycket på vilken typ av arbete man har/haft/kan återgå till, det avgör ju om man har någon som helst lust att göra det öht.
Jag vill ändå påpeka att jag inte har någon som helst behov av att bevisa något för någon annan, det är inte därför jag gillar mitt jobb, det handlar heller inte om att jag inte kan hitta på någon vettig sysselsättning själv (med andra ord behöver jag ingen chef som talar om för mig vad jag ska göra, är kompetent nog att göra det själv både privat och i yrkeslivet). Men jag har en femårig universitetsutbildning i ryggen, den skaffade jag inte för att få ett jobb, inte för att bli rik, inte för att få status utan för att ämnet intresserade och fortfarande intresserar! Och då duger det faktiskt inte i längden att bara gå på muséer, baka bröd, läsa språkkurser, sköta logistiken till och från allsjöns olika aktiviteter mm även om allt det också tillför något till livet som helhet. Men mitt värde ligger inte enbart i att vara mamma och jag ser det definitivt inte som ett kall, lika lite som mitt arbete är mitt kall. Och till sist, jag syns alldeles tillräckligt väl som den jag är, inte behöver jag varken mammarollen eller yrkesrollen till hjälp!
Men här verkar den allmänna uppfattningen vara att allas dröm är att kunna vara hemmafru, om det är rätt uppfattat vill jag bara säga Wake up! Alla delar inte er dröm.
MMkay...