Jag har valt att vara hemmafru. Naturligtvis skulle det aldrig gå om inte min sambo kunde försörja oss allihop och var med på detta. Jag är(än så länge) helt nöjd med min tillvaro och finner den menningsfull. Vi har 2 barn i ålder 5 och 7 år och bor i en villa i östra Stockholm. Det skulle vara kul att få kontakt med andra mammor i liknande situation så att man kan utbyta tips och tankar eller kanske låta barnen leka tillsammans ibland?
Varma hälsningar på er alla!
Jag ÄR hemmafru...
Fast det är ju just det som är poängen. Jag är inte hemmafru mot min vilja, inte ens nu under den här ändå rätt begränsade tiden.
Jag vill bara föra fram ett annat sätt att se på saken, nämligen att man kan vara fullt nöjd med både och. De som undrar över hur man får tiden att gå, hur man får pengarna att räcka, hur man kan vilja vara hemma år efter år är inte nödvändigtvis avundsjuka. Det är inte höjden av lycka för alla att vara hemma med barnen, det betyder faktiskt inte att dessa människor innerst inne, om de bara vågade erkänna det, egentligen önskar att de fick vara hemmafru. Det betyder inte heller att de ständigt går med dåligt samvete pga barn som längtar efter dem när de är på jobbet.
Jag trodde att det var lite högre i tak i den här tråden men det här får nog bli mitt sista inlägg, känner att jag inte riktigt platsar här eftersom jag trots allt ibland längtar till mitt jobb som jag tycker är kul och berikande.
Du skrev: "Alla delar inte er dröm."
Det är en självklarhet? Vi är alla olika... som snöflingor!
Jag tycker att vara hemmaFÖRÄLDER är det bästa "yrke" någonsin 
Det finns inga jobb som kan jämföra. Allt annat jobb är ointressant för mig. (Okej, om jag fick spela i en BECK film och fick träffa Persbrandt, då skulle jag kanske jobba lite utanför hemmet.) *ler*
Skulle inte byta ut min eftermiddag idag mot vilket välbetalt jobb i världen 
.
Vi har stått runt vinbärsbusken, plockat o. ätit av bären, diskuterat vad vi ska göra med dem - bara hur underbart mysigt som helst .
På fm. var vi inne, värmen gjorde att vi inte orkade annat, nu fläktar det lite ute däremot :).
Vi kommer nog göra kräm och lite gelé, hoppas att det räcker till både och, annars får vi väl plocka mera.
.
Hej alla tjejer! Kul att få umgås med er litet igen efter denna varma helg:):)
Till hewa:
Du måste ju förstå att alla har inte så himla spännade jobb som kanske du har. Om det är DET du ville framföra med dina förra inlägg så... .Kul för dig, jag beundrar dig för det! Fast man behöver inte ha universitetsutbildning för att förstå att det är omöjlighet för alla människor att hitta ett arbetet som är = med deras hobby, om jag uttrycker mig så. Världen fungerar inte så. Det är väldigt tråkigt att man absolut MÅSTE hålla med dig om man SKA längta till sitt jobb. Annars är det inte "högt i tak". Om förresten varken din mammaroll eller ditt jobb är en kall nog för dig , vad är det då? Jag är bara nyfiken. Du behöver inte svara om du vill länma diskutionen. Det får förbli ett mysterium.:):) Jag vet att alla är inte avundsjuka på hemmafruar. Det är ju självklart. Människor är olika. Dessutom får inte det moderna samhället några extra skattepengar från hemmafruar, tvärtom, man slipper betala in utgifter och momsen på massa "tjänster". Därför är det legitimerade attituden mot hemmafruar är negativ. De ger staten förlust! Man ska arbeta. Det är det som är accepterat av samhälle. Inte att man ska vara hemma med sina barn. Därför tyckte jag att det är kul att få hitta flera som är i samma sits och som trivs i denna roll.I fall du har missat något!
Ha det bäst i alla fall. Det var kul att ha dig här.
Hoppas att min inlägg inte uppfattas som för "krokodilaktig". (Nu när jag läser det i efterhand... )Det var i så fall absolut inte min mening, hewa. Du ska ju så klar känna hur du själv vill ang arbetet. Människor är som sagt olika . Men det du känner är det som man ska känna enligt samhällsnormer. Däremot finns det inte tillräkligt med tollerance om man vill vara hemma. Du hittar inga inspirerande filmer som beskriver tapra hemmafruars meninsfulla tillvaro ("Desperats housewifes?") Att vara hemmafru är inget som staten uppmanar till eller som ska inge respekt. Däremot finns det uppsjö av filmer om "Working girls" för att det gagnar samhället att kvinnor ska uppfostas att vilja förvärvsarbeta.
Detta kanske skulle intressera någon eller några här:
www.haro.se
Är med som iaf passiv medlem där, även om jag skulle vilja vara aktiv. // S
Till Spomenka:
Gud vad kul det var att få se att det är flera som tycker likadant! De har förklarat allting mycket bättre än jag.
citat ut haro
"Inom detta nätverk kan vi koncentrera oss på de mer specifika frågeställningar och situationer som kvinnor hamnar i när vi väljer att prioritera barnen och familjen framför förvärvsarbetet under några år av vårt liv. Detta trots att vi vet om vilken diskriminerande sits vi försätter oss i.
Det är just när vi får barn som den stora diskrimineringen mot oss kvinnor visar sig. Det är inga större problem så länge vi följer samhällets uppsatta regler och utnyttjar föräldrapenningen och sedan direkt går ut och jobbar igen. Men om vi väljer att ta hand om barnen längre tid än vad föräldraförsäkringen gäller, så hamnar vi utanför samhällets trygghetssystem med bl a utebliven ATP, sjukpenning, rätten till socialbidrag och blir även nedvärderade i samhällsmedborgarnas ögon."
Är inte det sant?
Tack Spomenka, du är bäst.