Barn får barn
Det blir bara vanligare och vanligare att yngre blir med barn (dvs minderåriga) Vad tycker du om det?
"är inte intresserad av på hopp på unga föräldrar då de finns många bra sådana utan bara höra er åsikt generelt"
Det blir bara vanligare och vanligare att yngre blir med barn (dvs minderåriga) Vad tycker du om det?
"är inte intresserad av på hopp på unga föräldrar då de finns många bra sådana utan bara höra er åsikt generelt"
Det jag undrar över rent spontant är varför många har så himla bråttom med att skaffa barn?
man planerar inte längre för fortsatt utbildning, kanske jobba en period, eller göra något annat man känner för utan numera är det hysteri över vem som blir gravid först när man går ut 9:an...
blir man oplanerat gravid och väljer att föda - inga problem.. men jag kan inte förstå vad en 16-åring kan få ut av att PLANERA medvetet för att bli gravid så fort som möjligt... ?? vad försöker man bevisa?
varför är det så fel att vara lite tråkigt vuxen o vänta lite?
Jag förstår inte heller denna hets att skaffa barn så tidigt. Det är elever på min skola som är gravida, tre stycken just nu, en av dem är inne på sin andra. Man hör även bland tjejerna på skolan att om man är över 25 så är man alldeles för gammal för att skaffa barn. Det är alltså kört för mig...
Skaffa en grund att stå på sen kan man planera barn. Det är min åsikt.
Håller med Nyfiken gul. Varför är det fel att vara tråkigt vuxen och vänta. Göra sånt som lockar innan och ha något att komma tillbaka till när bebis ska börja på dagis.
Det är trotts allt inte det lättaste att få ett fast jobb om jag har små barn och ingen utbildning.
Ser bara till min kompis som fick barn när hon var 16 år, sitter ensamstående utan ett endaste jobb.
Synd om dem som får leva på bidrag resten av livet...
Det jag inte förstår är hur du kan kalla en 17 åring för barn, visst jag var inte myndig när jag fick barn, men jag var verkligen inte ett barn.
Jag var inte klar med gymnasiet, so what?? Jag tar studenten nu i juni med högre betyg än de flesta, med antingen jobb eller studier till hösten. Vad det gäller ekonomi har vi alltid klarat oss själva utan soc eller föräldrar. En kort period hade vi bostadsbidrag som vi fick betala tillbaka större summan av. Vi har bott i en fin trea på 74 m2. Dottern har allt hon behöver och mer ändå.
Detta kanske är helt otroligt för dig men den åldern som rent biologiskt är mest lämpad att få barn är mellan ca 17-24 år.
Så, vad är problemet?
funderade lite.. när jag var tonåring och gick i högstadiet var alla tjejers största dröm om att få bli utbytesstudent i USA och vi var många och åter många som gick till skolans SYO-konsulent o tjatade halft ihjäl den stackars kvinnan om blanketter, information och skolor utomlands osv osv...
önskedröm 2 var ju språkresa... och lyckostar var dom som fick ta sabbatsår mellan högstadium och gymnasium för att jobba en period. dom var man grymt avundsjuka på...
Idag hör jag ingenting om såna här saker..
Tycker det är helt sjukt att så unga ska skaffa barn. Lev livet först och skaffa utbildning/jobb/erfarenheter på alla sätt. Jag är 35 år och fick min 1:a nu i dec-07. Och jag ångrar lite att jag väntade men ville ha ett bra och stadigt förhållande först. Kan ju ångra lite grann oxå att jag inte reste nånting, men så är ju livet. Jag är i alla fall en lycklig mamma till en liten tös.
Jag är ung förälder, var 18 när min son kom. Har sett en hel del jävla massa strul hos andra unga föräldrar men även jätte bra unga föräldrar. Min generella åsikt är att vänta tills man känner att man behöver någon att ta hand om för det inte längre är kul att ha sig själv i centrum, självklart då med en man man älskar. Men blir man ofrivilligt gravid, TÄNK efter. Jag tycker man iaf ska ha fyllt 18, just för att själv inte ha en vårdnadshavare när man blir vårdnadshaver, sett en hel del strul på den fronten... "Du får inte flytta hemifrån" "Du måste fråga innan ni går ut någonstans" osv osv.