Eftersom vår tidigare tråd "VI från LInköping fortsätter babbla" är stängd och tråden "Linköping, någon" stängdes av så tänkte jag starta en ny tråd.
Nu får det inte bli några påhopp eller annat som kan göra att denna tråd stängs!
Hur har eran morgon varit? Vi vaknade strax efter kl.09, vi har ätit lite frukost och fixat en del här hemma. Idag ska vi bara ta det lugnt! Äntligen verkar det fina vädret komma tillbaka 
Go fm ..här hemma har man en trotig 5 åring som har hållt låda sen 7 imorse och inte vänder humöret på vad man än säger el gör..
Alma är på top humör och bara springer och gör bus, väntar p svar från O pappa om han kan hämta henne hemma idag för sj orkar ja knappt stå p benen..NU skulle ma verkligen behövt körkort...men som vanligt hör han la av sig i sista stund så man får stressa som en avlöning och komma försent till mötesplatsen mm,, fy känner att denna dag började ruttet ända från start 
Hej!
Här ska man göra 6 st tårtbottnar idag, har ju storkalas i morrn.
Var på bvc igår med Elin. Hon hade väl inte vuxir så mycket denna gång men ligger ändå över kurvan. 68 cm lång och 7380 g i vikt.
Ikväll ska vi städa hela huset så vi kan garnera tårtor i lugna ro i morgon fm.
och grattis till er 18 åring
men mitt i all sorg så fick sonen en kusin som han ännu inte har sett, då farbror med sin fru och barn bor långt utomlands.så nu får man hoppas att de kan ses i år
.
du är ingen dålig mamma.du är höggravid och måste ju tänka på din hälsa oxå.barnen far ju inte illa av att vara inne en dag.v-rummet är som nån annans.golvet är så ljust nu och möblerna blev kanon och även gardinerna.
starx ska man hämta lillan och bege sig förbi centrum och sen stora tösens skola.
ja man får hoppas att sonen får träffa sin farbor.han behöver få ha kontakt med sin släkt på sin pappas sida.förr var det farfar som umgicks med sonen så ofta han kunde.men efter hans hastiga bortgång förra året så slets en av sonens stora hjältar bort.hans farfar var den finaste person jag någonsin har mött.det var många som tog farväl vid begravingen då.hela vreta kloster kyrka var full av arbetskamrater och släkt o vänner.hans farfar var en mycket älskad och omtyckt kyrkoherde/präst.
livet måste gå vidare.men man märker att sonen inte alltid är så glad om man råkar prata om hans farfar och pappa.det är väldigt känsligt och det förstår man.hans pappa finns ju inte där för sin son.men jag hoppas att hans pappa en dag ska må bra och kunna få träffa sin son när han vill.hans pappa behöver all hjälp han kan få villket han idag får till slut.
nu har man vart på VC och fått en massa piller, läkaren hade ingen aning om vad som var fel med armen men vi hoppas väl på att det blir bättre, fick förbud att lyfta saker ca en vecka frammåt, jo jättelätt när man har småbarn hemma och är i full fart med att flytta.. *vissel vissel*