Mina två änglar

Hej!Tänker så mycket på dej nu när det börjar närma sig jul...julen som är barnens tid..tiden då man träffar släkt och vänner....Hoppas du på nått sätt kan få en bra jul...är inte troende jag heller men brukar tända ett ljus för mina föräldrar.Dom dog för 20 år sen.Du kanske kan tända ett ljus hemma för dom.I år ska jag tända 3 ljus....Ett för mina föräldrar och 2 för dina små.Massa kram från Carita

åh tack...
Ja att de hade världens bästa mamma o har så fortfarande finns det inte det minsta tvivel om.Jag är så säker på att de vet det oxå.Det lyser o dej o du är bara så fin!!

När jag var hemma hos min syster idag så såg jag för första gången videoklipp av barnen. Jag har inte vågat mig på det förut. Men nu var det dax. Det är så otroligt konstigt, jag bryter inte ihop o gråter, utan jag sitter o skrattar ända innifrån hjärtat och ler åt allt jag ser. jag älskade de så mycket, o jag vill ju ha de tillbaka, idag fick jag lite till kändes det som... de kom lite närmare. Saga sjöng på vart enda klipp. "jäjä" sjöng hon flera ggr.... jag funderade på vad det var, men kom sen på att hon älskade "imse vimse spindel jä spinn, bara spinn bara spinn natten lång regnet det öser ned solen går upp o ner spinn bara spinn bara spinn natten lång JÄJÄ" Hon försökte sig på hela texten med, men det var speciellt jäjä, som jag hörde och kännde så väl igen. Ett klipp till som jag såg. Då satt Max på golvet o lekte, han var inte speciellt sugen på att prata, så syster min frågade "kan du berätta vad du heter" -ja jag heter prinsessa och du heter prins, sa han. haha, min lilla pojke, utnyttjade varje tillfälle att göra en förvirrad.

Åh Emma du berättar sådanna roliga minnen om barnen att man bara kan le. Jag minns när ebba och max lekte här ute i snön. Du fick rulla snöbollar hela tiden =). Det är så skönt att få höra dina vackra berättelser om barnen man hör hur du ler när du berättar om dem. Kramar om

När kalla fakta var här häromdagen så satt vi vid graven. Magnus (reportern) sade att han fått mycket frågor om mig sen inslaget visades. Bla en fråga som återkommit om jag är troende. -Nej, sa jag. Jag är inte troende och jag tror inte man kan tro att gud finns om något sådant har hänt. -Jaha, så du var troende innan frågade han? -Nej, jag e nog mer troende nu än vad jag var innan. Förut trodde jag inte på något alls. Nu tror jag på det jag vill tro, tex att barnen finns där uppe (jag pekade mot himmlen) Det som ger mig tröst för stunden.

Skönt att ha dessa videos av barnen, som du kan ta fram och känna att de finns nära.

Det känns så bra att alla minnen man får av dig här så får man en bild av barnen när de är så glada och sjunger o skrattar o är tillsammans. Precis den bilden man vill ha.

Jag tänkte att en sak som du kanske tycker är skönt är  att du var hemma så mycket med barnen, (inte att det var skönt att Saga var sjuk) men p ga det så var ni varann närmre ändå. Det var inte den här lämna-jobba - hämta stressen, utan att du verkligen tog dig tid för dina barn. Och hade mycket tid för dem i vardagen. Och kanske också värdesatte, fångade dagen, mer för att Saga hade den här sjukdomen..bara en fundering.

Kram//Johanna

Emma,

Sån tur att ni har fina filmer av barnen! Förstår att de känns så mycket närmare när du kan titta på dom. Kan riktigt se det framför mig hur du bara väntar på din egen reaktion när du första gången ska se filmer av dom efter det som hände.

Så skönt att det gick bra och att du får känna glädje över det du ser!

JohannaMatt: Du har så rätt. Jag känner den där hämta-lämna grejen. Får så dåligt samvete av den fast jag vet att barnen trivs och har roligt med kompisar där.

Emma: Vad fint att du vågade titta på filmerna och vad glad jag blir att du klarade det bra. Kanske kan bli ett sätt att komma dem nära när saknaden är för stor. Och blir det sorgligt kan kanske också det vara skönt att få gråta.
Kram på dig.