Svårt att bli gravid efter att ha förlorat barn - del 8

Fast det är klart känslor är färänderliga så jag skall aldrig säga aldrig - kanske sitter jag en dag och skriver i sekundärt barnlöse trådarna med önskan om ytterligare syskon. Så jag har lärt mig att aldrig säga aldrig.

Tack Kyoko för länken!
Nu har jag hittat er och ska inte tappa bort er igen

Har  inte läst nåt än men förstår att det tillkommit flera plus sen sist. Uppdatera mig gärna lite. Vilka??? Vet ju inte när jag har tid att läsa då en viss liten minimänniska tar all min tid. Men slä nger iväg ett supergrattis till er alla!

GRATTIS!!!

I min famn har jag nu min underbare Milo Santino. Bärsele är en favorit. Han fyller 7 veckor på torsdag och har blivit riktigt stor liten killen.

Massa kramar och ännu mer lyckönskningar fina vänner.

Underbart att höra från dig och att allt är bra med er!

Meryl och Jaxon har blivit gravida (hjälp mig om jag missat någon).

Själv har vår behandling strulat och är nu inne i en "vilomånad", då jag fick en cysta av senaste hormonbehandlingen inför återinförandet av våra små eskimåer.

*KRAM* och grattis till sju veckor med det underbaraste som finns - sitt eget barn! Du är en underbar vän!

Tillägger att Cachet har också plussat under din frånvaro Så det börjar utvecklas till en riktig turtråd. Hoppas att alla här inne som väntar snart skall få sina efterlängtade plus.

Nu när jag äntligenhar det STORA lilla jag längtat efter så kan ajg unna mig att längta efter något helt värdsligt som alla andra - VÅREN!!!! När kommer den äntligen att komma? Inatt hade vi -20 grader här hos oss och för någon som går och hoppas på långa prommisar på fina grusvägar så är det bara att vänta. Schäfern gav upp på mig idag och gick ut ensam - så nu ligger han där ute spanar och försvara oss mot oinbjudna inkräktare - som han visserligen inte hör eller knappt ser - så jag känner mig sååååå beskyddad

Hoppas att ni alla mår bra med växande magar och barn.

Har en ännu en dipp i botten. Fick en kopia av vår journal häromdagen och att läsa allt som hände oss och läsa om mig själv som tredje person var skitjobbigt. Vi fick dessutom veta att vår Ängel var äldre än de tidigare sagt. Han var 18 veckor, inte 17. Oh det river upp alla sår. På allt detta har min ÄL fått fnatt och på dag 19 har jag fortfarande inget utslag vilket innebär att vi troligtvis måste skjuta på FET till nästa månad. Denna väntan tar knäcken på mig.
Men vi har bestämt oss för att göra ett färskförsök på en privatklinik innan sommaren eftersom vi inte hinner det på SU och måste då vänta till september.

Kram

Amis:
Åhh, vännen så tråkigt att läsa om din dipp. Förstår den där känslan att läsa journalen. Läste för ett tag sen förlossningsjournalen för Buster och det blir så nära just då. Det går liksom inte att komma undan när man läser och gör bara så ont i hjärtat. Och så ÄL som får fnatt - dubbelt blää!! Skickar en kram
Men du tycker det är bra att läsa att ni kör ett privat försök innan sommaren - ni har väl ändå SU försöket i september eller hur? Men det försöket skall ju inte behöva användas, eller hur !!

Kyoko tack vännen för dina ord. Det känns bättre nu när jag vet att vi har en plan. FET nästa månad (hoppas jag) och om det inte lyckas, ET i juni.

Hej tjejer!
Tack för alla grattisar!! Kikar in en sväng nu när jag lyckas att inte må illa.. Visste inte att man kunde må så här illa... första graviditeten var helt utan illamående och jag var lite trött bara.. Är 8+6 idag, känns långt kvar till lite "säkrare" mark men jag försöker bara ta en dag i taget.
Kyoko - hur har ni det hemma på dagarna nu?
Amis - jag håller tummarna för ett lyckat FET nästa månad!
Tummeliten07 - styrkekram under din vilomånad!
puttelina - hur går det för dig med sprayandet?
englabella - hej på dig, kul att du kikade förbi här!
Jaxon - hur mår du nu? Hur går det?

Stor kram alla!

Hej,
Först grattis till alla som är gravida! Fantastiskt!!
Ni verkar så varma och goa alla som skriver i den här tråden
Har läst runt lite och känner att det här är nog den tråden där jag kanske hör "hemma". Tre års infertilitet och lyckades äntligen bli gravida på 3:e IVF försöket, fick fantastiska CUB resultat för min ålder. Men det slutade i sent missfall för ett par månader sedan då vi förlorade en perfekt liten liten tjej. Vi ska nu ge oss på ett fjärde IVF försök, läkarna ger oss dock inte mycket hopp då jag är extremt svårstimulerad och är inte direkt ung längre. Är knappast psykiskt redo än egentligen men pga åldern är det bara att orka!
Är det ok att hoppa på tråden även om vi inte kämpat så länge efter missfallet...Är livrädd både för att bli gravid och för att inte bli gravid igen.