VI från Linköping Del 3!!!!

absolut, nu ser jag fram emot att ha en nyfödd hos mig igen, oxå för att jag vet att det blir bätre..
Tycker det är mys att ligga o titta på dom o se dom titta på världen med nya ögon, se när de vänder sig om, sätter sig upp, ställer sig upp osv.. skulle inte vilja vara utan småbarnsperioden för den har som sagt sin charm..
men FAAAAAAAAN va skönt det är nu när man kan be wille följa med in på rummet o han går själv, kan be honom komma o sätta sig i knät (o han gör det när han själv vill), man får riktiga pussar o kramar och kan riktigt busa med honom (och självklart allt det dåliga som att de aldrig lyssnar. vägrar klä på sig/av sig, äta, hälla mjölken på golvet, klättra på dåliga ställen)

här har ja fyra karlar som snarkar just nu... två katter, hunden å mannen

Ja har åsså hört att man oftast går över med första barnet så ja är inställd på att det hinner bli Juni först men sen kan man ju hoppas hon är lika punktlig som jag för ja kom på BF

mormor va 19 när hon fick mamma o mamma va 16 när hon fick mig, jag va 26 när jag fick första o nu 27 på andra.
som du säger, samhället ser ju helt annorlunda ut...
Jag tycker man ska vara färdig med sitt "singel"liv innan man skaffar barn, annars tror jag risken är stor att man vaknar en dag efter 30 o känner att man saknar allt som man inte hann göra... sen om man är färdig när man är 18 eller 38 lägger jag inte in nån betydelse i..

Exakt, det var det jag menade. Man ska ha lekt av sig och veta vad man vill med livet. Jag kan iofs tycka att även om man tror att man är vuxen vid 18 så har man ingen aning om livet. Bättre att skaffa sig lite erfarenhet och en bra grund att stå på. Framförallt tror jag att man lättare vet att man har hittat rätt i livet och kärleken om man är lite äldre. Jag trodde ju så kalrt att mitt ex som jag träffade när jag var 18 var rätt, men jisses så glad jag är att jag inte har några barn tillsammans med honom. Trots allt är det ju kärnfamiljen man strävar efter. Sen är det så klart ingen garanti, det kan skita sig ändå. Men jag tror som sagt att man har bättre förutsättningar om man väntar lite.Det är en bra inställning. Sen är det bara en bonus om hon kommer tidigare
Båda mina grabbar har kommit 2 dagar innan bf så de var ganska punktliga tycker jag

Så tycker ja me! Å däääm vad ja har haft kul å lite till å hade ja inte träffat Tedde så hade ja nog fortfarande vart där!

Mormor va som mig när hon fick mamma men sen är ju mamma sist av tre systrar å om ja tänker rätt så va mormor 17 när hon fick första. Mamma fick mig när hon va 18 men höll ju inte ihop me pappa mer än 4 månader efter min födsel å började produsera resten av högen när hon va 27 Ja får ju första vid 28 (fyller ju 29 i år) å det känns alldelles lagom, FÖR MIG!

Men alla är ju mogna å redo å allt vad det heter vid olika tillfällen...

klart att samhäller är annorlunda idag.jag menade att våra barn oxå kanske skaffar barn tidigt som vi gjorde.men nu börjar makens son bli gammal*skratt*
hellre är jag ung mormor än en gammal mormor.men alla är olika och så ska det vara

Meh! va gammal ja känner mig nu då eller JAG känner mig inte gammal men tycker att den där sifran gör det... om ni fattar vad ja yrar om...

den där siffran ser ju värre ut än det är 29 känns som ett konstigt tal tycker ja  men det är ju sant, mannen är ju 43... på pappret ska tilläggas

precis, vet man vad man vill så är det lättare att hita det man vill ha o har bättre förutsättningar (dock inga garantier som du med säger) att det ska bli ett bra förhållande som håller för barn och graviditeter...
Kan bara ta mig själv som ex denna grav, med william var det hur bra som helst, inga hormoner eller svårigheter alls, den här gången är jag gravzilla med STOOOOORT G..
Fy fan va jag kan vara sur/tvär/elak/gråtande/fnittrig/glad/galen/hysterisk/anti6/underbar om vartannat o det skiftar verkligen på 2 sek.. Att dani står ut med mig är ett under, jag hade själv stuckit för länge sen..

Det är inte lätt i ett förhållande att skaffa barn, usch vad det sliter men har man hittat rätt så klarar man sig igenom det (förhoppningsvis)

Jag vet kanppt vad singelliv innebär... tror aldrig jag varit singel, mer än då när jag gick i grundskolan. Skaffade pojkvän i nian som jag höll ihop med i två år. Sen hade jag en annan kille gymnasiet ut. Och sen träffade jag Rickard efter gymnasiet och vi har ju varit ihop sedan dess.

Ja tycker min mamma blir en ung mormor å hon är ju 47 fast det kanske är för att vi i vår släkt varken ser ut eller är som den ålder vi är... inte fan är det nån som tror att min mormor är 72, snarare 62 unga gener är bra gener

tedde blev ju morfar vid 42 å då va hans dotter ändå 20...