VI från Linköping Del 3!!!!

Min svärmor var jättesur på oss när hon fick veta att jag var gravid 2005. Hon tyckte vi var alldeles för unga (eller rättare sagt så ville hon inte bli farmor när hon hade barn som var tonåringar). Själv så tyckte jag inte det var så jättetidigt, jag var då 22 år och min sambo 26. Ser ingen ljusning i att behöva leva livet innan man skaffat barn. Det är ju så mycket roligare när man har barn när man kan hitta på en massa roligt med dem. Saknar inte det andra direkt. Men man är ju helt olika som personer - så är det ju bara. I gymnasiet hade jag flera klassskompisar som hade barn redan och de var ju inte mer än 16-18 år när de skaffade dem.  Leka kan man ju göra resten av livet.

Fick precis veta på dagis att de skulle till Valla på onsdag. HAde så gärna velat följa med, men det går ju inte nu när man inte kan göra något roligt längre. Tråkigt för Molly, men hon får ta och vänta tills bebis är ute. Tycker dock att det är lite störande att inte alla dagisbarn kan få dölja med ut till Valla. De lägger ju nästan allt roligt på onsdagar tycker jag. Och den dagen fick jag ju byta bort då de inte kunde ha Molly kvar då. *suck*

Jag träffade Rickard via Lunarstorm. Vi bestämde oss för att träffas en dag och eftersom jag bodde i Värnamo och han i Mönsterås så bestämde vi oss för en blinddate i Kalmar. Vi gick på bio och gick ut å åt lite mat sen åkte vi oplanerat hem till honom och jag sov över natt.. och så nästa natt och så nästa natt... =P Vi flyttade sen ihop och har inte varit ifrån varandra en dag sedan dess.. eller ja, inte mycket mer än så i alla fall.