• bondi

    HUR kan det vara ok att skola in 1-åringar på dagis!?

    Jag vet att det diskuterats förut och jag vet att många inte har ngt val. Men hur kan upplägget vara så att dessa 1-åringar ska skolas in på dagis!? Jag KAN inte förstå det!!! Tar verkligen illa vid mig å deras vägnar.
    Pratet om att "de trivs" elr "det går så bra" osv är ju bara nonsens. Barnet FÖRSTÅR ju ingenting i den åldern. Studerar man hur en 1-årings hjärna fungerar så känns såna kommentarer väldigt överflödiga. 

    "Bebisar som precis lärt sig gå" är ju vad dessa små charmtroll är. Hur bra kan det vara för dessa små knoddar att lämna sin trygga borg, mamma elr pappa, o vistas i stökiga miljöer med ingen som helst trygghet kvar!? Jag lider när jag går förbi o ser dessa små barn som tillbringar, i många fall stor del av sin tid där de absolut inte borde vara. Tycker det är så skevt det bara kan bli.

    Jag har själv 3 barn varav 2 av dom är 2.5 är. Jag tycker att DOM är för små för dagis. Ser jag på min lilltjej som är 15 mån ser jag en bebis på stapplande ben. Tanken på att sätta henne på dagis ger mig rysningar.

    Jag vet att jag kommer få en massa påhopp om att, som jag inledesvis nämnde, många inte har ngt val. Jag VET att många inte har ngt val. Jag lider med de som inte har det, verkligen. Jag spottar inte på dessa människor.

    MEN

    Det finns många som har ett val. Hur tänker dessa människor? Är så intresserad av att veta hur man öht KAN släppa sina känslor o skola ett så litet barn o lämna ansvaret åt ngn annan, det bästa ansvaret man har?

    Ha en fin kväll

  • Svar på tråden HUR kan det vara ok att skola in 1-åringar på dagis!?
  • Kalinka
    pönz skrev 2009-05-30 20:20:46 följande:
    Förresten, det finns väl ändå ingen som HAR ETT VAL som ändå lämnar barnet på dagis vid ett års ålder? Finns det? Har jag då aldrig sett. Tar man inte ut all föräldrapenning då eller, sparar man till senare (när?)? För jag tänker att de enda som inte har ett val är de som föräldrapenningen tar slut för. Har man föräldrapenning kvar så är man väl hemma. Det låter väldigt väldigt konstigt att folk gör så, så jag tror att du talar till en vägg.
    Vi har inte mindre än 160 fp-dagar kvar att ta ut på SGI-nivå. Dagar som min man skulle ha tagit ut. Nu är det så att jag inte har någon SGI, så jag har inte råd att vara hemma längre. Och min man jobbar inom byggbranschen, där det inte är läge att ta föräldraledigt nu, om man vill behålla sitt jobb. Läget är en aning annorlunda än vad det var när vår dotter föddes.
  • sophiie
    bondi skrev 2009-05-30 19:42:36 följande:
    Jag vet att det diskuterats förut och jag vet att många inte har ngt val. Men hur kan upplägget vara så att dessa 1-åringar ska skolas in på dagis!? Jag KAN inte förstå det!!! Tar verkligen illa vid mig å deras vägnar. Pratet om att "de trivs" elr "det går så bra" osv är ju bara nonsens. Barnet FÖRSTÅR ju ingenting i den åldern. Studerar man hur en 1-årings hjärna fungerar så känns såna kommentarer väldigt överflödiga.  "Bebisar som precis lärt sig gå" är ju vad dessa små charmtroll är. Hur bra kan det vara för dessa små knoddar att lämna sin trygga borg, mamma elr pappa, o vistas i stökiga miljöer med ingen som helst trygghet kvar!? Jag lider när jag går förbi o ser dessa små barn som tillbringar, i många fall stor del av sin tid där de absolut inte borde vara. Tycker det är så skevt det bara kan bli. Jag har själv 3 barn varav 2 av dom är 2.5 är. Jag tycker att DOM är för små för dagis. Ser jag på min lilltjej som är 15 mån ser jag en bebis på stapplande ben. Tanken på att sätta henne på dagis ger mig rysningar. Jag vet att jag kommer få en massa påhopp om att, som jag inledesvis nämnde, många inte har ngt val. Jag VET att många inte har ngt val. Jag lider med de som inte har det, verkligen. Jag spottar inte på dessa människor. MEN Det finns många som har ett val. Hur tänker dessa människor? Är så intresserad av att veta hur man öht KAN släppa sina känslor o skola ett så litet barn o lämna ansvaret åt ngn annan, det bästa ansvaret man har? Ha en fin kväll
    Jag skolade in min son vid ett års ålder, pga att jag inte hade ekonomisk möjlighet att vara hemma ensam. Men detta var för ca 10 år sedan, opps va tiden går fort. Nästa barn ska vara hemma några fler månader.. Har ingen ånger eller något för att min son började tidigt.
  • Cailyn

    jag tror att dagis är jättebra för barn, sen skan man diskutera vilken ålder som är lämplig för barn att börja.. eller tycker ni att barnen ska vara hemma tills det är dags för skolan?

    min son började på dagis när han var 15 mån och det funkar jättebra, han har utvecklats (el fortsatt utvecklas) massor sen han började där och tycker det är jättekul att vara tillsammans med de andra barnen (sen har jag gått ner i tid för att han inte ska behöva vara där så långa dagar iaf)

    finns det ngn forskning som visar att dagis skulle skada barn (ca 1år)? De flesta jag känner började ju på dagis när de var 1-1,5 år gamla... jag tycker att det funkade bra

    sen kommer jag lätt in på en annan punkt, som visserligen inte är det du har frågat.. men jag tror inte det är bra för ngn när mamman (nästan alltid mamman) blir någon slags hemmafru... där vet jag att det finns forskning som visar att hela familjen mår bättre av ett mer jämställt förhållande. där är dagis jättebra, (eftersom kvinnor tjänar ca 70% av vad männen tjänar, så blir det ju oftast kvinnan som blir den som får stanna hemma om det är ngn som ska vara hemmaförälder) och hjälper familjer till ett mer jämställt liv

  • susannemalmö

    Tja, jag tjänar inte mycket på ICA och min familj försörjer inte mig, jag hade ändå hälften av dagarna kvar när min dotter var ett. Så visst hadejag ett val, varför är det så svårt att tro?

    Jag stängde absolut inte av några känslr. Jag visste att det var den bästa lösningen för vår familj och hade ingen som helst ångest över det. Och självklart förlitade jag mig på att personalen gör ett bra jobb, annars lämnar man väl inte sitt barn på förskolan. Jag förstår inte varför man är skulle var en sämre förälder för att man gör et val som passar familjen bäst, även om det inte är samma val som du gjort.


    bondi skrev 2009-05-30 20:25:40 följande:
    Jag tror det är svårt för en ensamstående att prioritera så mkt, har jag fel? Är man inte väldigt beroende av sin egen inkomst? Dvs om man inte har en givmild o förmögen familj bakom sig elr likn. Antar att en ensamstående förälder måste ta ut fp 7 dgr/veckan o då räcker väl inte pengarna mer än strax över året? Så där ser jag inte hur man ska kunna prioritera? Vårdnadsbidraget täcker ju inte ens hyran?Så förklara gärna hur du/ni har ett val, som ensamstående o självförsörjande?Jag är som jag tidigare nämnt, genuint intresserad av att veta hur man GÖR för att klara av att skola in en 1åring? Rent känslomässigt? Ja. Stänger man av? Förlitar man sig på personalen? Det sistnämnda vore ju det bästa, för då är man väl såpass trygg med dessa. Tycker ändå att det är otroligt hur olika vi mammor är. Jag skulle trots den bästa personalen på jorden inte kunna släppa iväg en 1åring. Berätta gärna.
  • bondi
    Kya skrev 2009-05-30 20:24:48 följande:
    men var har du fått det ifrån? ett barn i ettårsåldern distansierar sig INTE från sina föräldrar. 2-3 år brukar vara första gången de ens försöker, då första trotsen kommer.ett barn som är mitt uppe i anknytningen till sina föräldrar distansierar sig inte. så det stämmer inte.
    Word
  • CloudBerry the 1st

    Min 4-åring går 15 timmar i veckan som hon alltid gjort sedan hon var 2 och det har varit lagom, nu behövs 25 timmar och när vi börjar plugga/jobba så kommer hon att få gå det.

    Vissa har inget val helt enkelt men visst hade jag varit politiker så hade jag sett till att ingen fick börja i barnomsorg innan de fyllt två.


    Min blogg som är mesigare än vad jag är: cloudberry1st.devote.se/
  • susannemalmö

    Låter ungefär som min dotter. Så nä, jag har verklige inget dåligt samvete.


    Bonanza skrev 2009-05-30 20:28:21 följande:
    Vad då stänger av? Förlitar sig på personalen gör man ju självklart. Så här gjorde vi:Gick dit, såg att hon lekte och hade skitkul, lämnade korta stunder i början och längre stunder sen. Inte en tår under hela inskolningen. På hela året har hon gråtit kanske 2-3 gånger vid lämning. Jättetufft för mammahjärtat att låta sin lilla unge leka med kompisar och ha skitkul. Verkligen jobbigt.
  • KickanAnnika

    TS:
    "Tycker ändå att det är otroligt hur olika vi mammor är. Jag skulle trots den bästa personalen på jorden inte kunna släppa iväg en 1åring. "

    Du utgår bara från dig själv som uppenbarligen har ett val. Vi har svårt att få föräldradagarna att räcka tills att barnet är 3 år eller så faktiskt. Lika svårt har vi att ta med barnen på våra arbeten eller vara hemma utan inkomst.
    Om det så bara fanns en skitförskola att tillgå fick vi nog vackert ta det alternativet (för att du hårddra det riktigt).
    Det handlar inte om hur vi är som förälder, hur jobbigt det är för oss att "släppa iväg" barnen etc. Förstår du det?

    Finns det alls någon nyans mellan att ha sin 1-åring någon timme om dagen på fsk eller heltidsdagar? Är det skitsamma vilket, det är bara skit att lämna sitt barn på förskola?

    Jag förstår fortfarande inte - är det systemet eller föräldrarna det är fel på?

Svar på tråden HUR kan det vara ok att skola in 1-åringar på dagis!?