Det är intressant det här med språk och dialekter, det finns ett gäng sköna ord där ute som vi använder oss av där vi kommer ifrån med när vi åker till någon anna del av Sverige blir folk mycket förvirrade.
Har ni några såda typiska ord, där ni bort som gör folk förvirrade?
Vet att här i västsverige säger vi bl a :
TYKA / TYKEN = Bråka, eggla
KNÖ = Flytta dig
som folk som ha svårt att först vad det betyder.
. Vad är rännulv då?
Min småländska man säger "söla dän", och menar kasta bort/slänga. Sedan kallar han plastpåsar för pöse. Så när han bad mig "söla dän den i pösen" för första gången stod jag verkligen som ett fårgetecken. Jag kommer nämligen från Lappland!
Här i Lappland kan vi säga "Hollonabäjse" när vi är dyngraka. Uttalas med klart och tydligt o- (inte å)-ljud på första o:et. Hollo=tok bäjse =full. Här kan vi även få korrianfall eller vara på korri. Då är vi vansinning arga och frustrerade. Vi handlar även karkki eller snarra på tjågga eller kånka, dvs karameller eller snask på kiosken eller konsum.
Orkade inte läsa igenom hela tråden, så detta finns kanske redan med...
Lipa = räcka ut tungan och INTE gråta som många tycks tro
Har kanske redan varit uppe, men grina = skratta i Skåne. Är det så på fler ställen?
Jag har kommit på att jag lägger till då/rå påp slutet av ord/meningar. Vet inte om det bara är jag som gör så eller om det är nån sorts mål. Ex. Hejdå rå! Ja rå. du rå? m.m. Bor i sandviken