Underhåll för 13 åring

Okej, men den som bråkar kommer ju att stå med skägget i brevlådan i slutänden trots det. Barnet kostar, barnets intressen ska betalas och barnet tar TID, det dyrbaraste många uf har (INTE alla).

Äntligen framgång!

jag har suttit här o läst nu ett bra tag och FYYY vad arg jag blir.
Jag har en 15 åring boende hos mig på heltid och har gjort sedan den dagen vi separerade för 11 år sedan. Pappan har INGEN kontakt med vårt barn , har ALDRIG lyft ett finger eller ställt upp på något vis. Inte gratulerat på födelsedagar eller något annat. Jag får 1273 kr från FK. trots att han har en årsinkomst på 300 000 kr mer än jag om året.
Jag får stå för precis ALLT.( misstolka mig rätt , jag gör det gärna givetvis- det är ju mitt barn) En 15 åring kostar vansinnigt mycket pengar.
o pappan i detta fall tycker att han har gjort sitt genom att via fk betala 1273 kr.
Man gör det väldigt lätt för sig då tycker jag.
Att stämma honom i TS skulle jag ju kunna göra , men det kostar pengar , tid och psykisk påfrestning som jag inte tycker att vare sig jag eller mitt barn ska behöva genomlida .
Varför bara inte ta sitt ansvar .
Finns man inte till där rent fysiskt , så ska det kännas ekonomisk att man faktisk satt ett barn till världen. ( och NEJ- jag är inte ute efter att han ska försörja mig , jag har klarat mig ypperligt under alla dessa år )

Jo dem tjänar lika lite, ca 300. 000, läs TS inlägg 18 och läs TS inlägg där hon berättar att dem har två gemensama barn.
Jag arbetar med detta varje dag så jag vet vad jag talar om och utifrån TS information kan hennes sambo i hans ekonomiska situation inte bidra med mer än vad som blir utbetalt från fk därför är bästa lösningen att mamman söker genom fk dels för att hon får ut mer än vad ub blir och dels för att slippa någon konflikt mellan föräldrarna.
Barnen får anpassa sig till föräldrarnas ekonomi och leva utifrån det, 3596 kr täcker gott och väl ett barns normala behov.

Nej, det tycker inte jag heller, men hur ska jag gå till väga? Med en pappa som smörar som fan för skolpersonal etc (tror inte det fungerar dock, han visade än en gång sin opålitlighet genom att rätt var det var säga; Nej, jag kan inte ha barnen mer, jag ska jobba och då hade han haft dem en helg i månaden i 8 månader..) men som gärna kommer överens. Han anser dock att han redan försörjer mig genom underhållet till barnen.
Jag måste isf stämma honom, för vilka pengar? Jag tjänar så vi klarar oss, men det är allt.
Extra grejor är no no, det går han inte med på. Han kommer att SÄGA att han gör det, men några pengar kommer inte. Han har gett barnen varsin cykel (som han har hittat på tippen och gjort i ordning, men det skiter jag i de fick cyklar iaf) samt sina gamla mobiler när de köpte nya till sig och hennes barn, skiter i det också, det är bra mobiler, men jag undrar vad barnen ska säga när de inser vad lite de betyder för sin pappa. Som det är nu är de en extrautgift bara.

Pappan har iaf tills nu tjänat ganska lite pengar, men fick ärva för en tid sen, räknas sådant in? Annars är det liksom ingen idé att räkna ut den eg kostnaden. Och det finns inga pengar till att stämma för det heller. Visst får jag ett visst stöd via min hemförsäkring, men om det inte räcker stannar vi på halva vägen.

Är 300 000 kr lite? Vi har inte samma referensramar i så fall. Jag hade missat de inlägg du hänvisade till. Tack för infon. Det står fortfarande inte hur många barn mamman har boende hos sig. 3595 täcker inte "gott och väl" tonåringars behov.

300 000:-/år är inte lite, det är en högst normal årsinkomt. Vi ligger några tiotusentals kronor över det och anser oss ha det riktigt bra.

Mycket vill ha mer...

skall också tilläggas att även när jag haft det krisigt ekonomisk och BETT pappan om hjälp så har han bara skrattat o sagt att han gett sin del.

förstår inte dom som tycker att uh från FK på 1273 ska räcka.

Jo, men även jag är beredd att tro att det räcker till barnets basbehov, och det är ju det som det ska räcka till. Däremot räcker det inte till så mycket roliga extrasaker som kan vara kul att få ge. Kan du inte skriva upp allt du köper till barnet under ett par månader? Då får ju både han och du svart på vitt hur mycket som går åt och till vad. Då kan han ju inte säga någonting sedan, tycker man.

Jo givetvis skulle jag kunna skriva upp det . Har jag också gjort vid ett par tillfällen. Men vad jag vill säga är , att om man medvetet struntar i att ta sitt ansvar om sitt barn ( som i mitt fall ) så har man kommit undan väldigt lätt. Tänk om jag också skulle renonera som han, hur skulle då vårt samhälle se ut ?
Mitt barn saknar inte något ( inte matriellt i alla fall ) H*n har allt som sina jämnåriga kamrater . Jag skulle inte kunna säga till mitt barn att : nää du får inga nya glasögon eller linser för din pappa vill inte betala hälften ( om det nu skulle vara så att jag inte hade råd med det ) dessutom så ingår INTE sådana kostnader i UH utan skall delas utöver det.
En 15 år vill ha mobiltelefon , ha tillgång till dator , vara ute med sina vänner , ha fina kläder , vara snygga i håret osv osv ... det finns massor med saker man skulle kunna skriva upp.