• Anonym (suck)

    Jag hatar pojkvännens present

    Ok...jag har haft ekonomiska svårigheter ett tag pga jag varit sjukskriven. Min pojkvän jobbar men bor rätt långt bort, vilket är lite tråkigt eftersom vi sällan ses. Nu skickade han mig en present till jul...

    ...innan jag förklarar mer så vill jag säga att jag hade varit tacksam för nästan vad som helst. Önskade mig ett par varma strumpor, vilket är något jag behöver. Men praktiskt taget vad som helst hade varit trevligt. Detta är den enda julklappen jag kommer att få så jag såg fram emot det.

    Iallafall presenten kom idag...han hade betalat typ 500kr extra för att skicka det med fedex snabbleverans från USA till Sverige...totalt har han spenderat 800 kronor för...EN BIT PAPPER!

    Ok för någon som lever på minimumbeloppet känns det rätt absurt att någon betalar 800kr för en bit papper där det står "grattis, du har fått en stjärna namngett efter dig". Hade det kostat en tia så ok...men jag kan inte låta bli att tänka på vad man egentligen hade kunnat fått för så mycket pengar. Jag erkänner att jag är oehört besviken. Vad ska jag med ett papper till? Och vad säger jag till killen? Han vill veta vad jag tycker om presenten :( Ska jag vara ärlig och säga att jag inte tycker om den eller ska jag ljuga? Just nu undviker jag hans text meddelanden eftersom jag verkligen är usel på att ljuga.

    800 spänn för en bit papper....kan fortfarande inte fatta det! Och jag fick spendera hela dagen inomhus för att vänta på fedex som skulle komma idag.

  • Svar på tråden Jag hatar pojkvännens present
  • amalie79

    Jag kan förstå din inställning men tycker inte du har någon rätt att säga nånting om det till pojkvännen. Bara att hålla god min och tacka, tycker jag men håller medo m att det funnits bättre saker att lägga så pass mycket pengar på.

  • Jojjo841212

    Det e ju en romantisk gest. Det e ju själva tanken bakom, att få en stjärna döpt efter sej...
    Jag hade tyckt att det var romantiskt i alla fall. Ljug och säg att du blev glad/rörd. Elakt att säga te nån att man inte uppskattar presenten man får.

  • Anonym

    Anonym (svarat tidigare) skrev 2009-12-22 14:23:40 följande:


    Jag har suttit i den sitsen, jag har levt ensam med barn, jag har levt under mycket mycket mer pressade situationer än det och jag tycker fortfarande att man ska vara tacksam för att en människa velat ge en någonting alls. Varje gåva som är given från hjärtat är välkommen. Ts mfl är bortskämda, egensinniga personer som helst ser att de får bestämma över andra och vad som är fint nog att ge bort istället för att vara tacksam för att en annan människa velat ge dem någonting. Jag tycker ni borde vara utan julklappar och att människor i er omgivning har bättre vett nästa jul än att ens försöka ge er nånting, ingenting duger ju ändå.
    Men om det duger med ett par varma sockor, är man bortskämd då?

    I min familj och i sambons familj finns det en del saker man gör för att alla ska känna att de får bra presenter. För mig är det brist på social kompetens att bara gå ut och köpa nått man själv gillar och förvänta sig att alla ska bli översvallande tacksamma. Och framförallt slöseri med pengar och en missad chans att ge bort något verkligt BRA till personen.

    -Fråga folk vad de önskar sig eller höra sig för hos deras släktingar vad de tror kan passa.

    -Tänka jättemycket vad man själv tror att personen vill ha eller har användning för, vad hon eller han skulle tycka var kul.

    -Alltid spara kvitto och köpa på öppet köp.

    -Fråga om det var en bra present och erbjuda sig att byta om det är fel storlek, färg eller nått som personen aldrig kommer kunna använda.

    Vi brukar ge bort ganska mycket och dyra presenter i förhållande till vad vi har för ekonomi i övrigt och då blir det viktigt att det är bra saker man ger bort. Alla ska känna efter julafton att någon verkligen har tänkt på dem och att de fick något som det ska bli mysigt att använda eller uppleva.
  • nika
    FlamingRed skrev 2009-12-22 07:46:31 följande:
    Hur den trista stereotypen av tjejer förstärks i denna tråd...Tjejer ni är helt slavar under kultur och invanda mönster. Hade den här pojkvännen köpt rosor för 800kr, vilket man lätt kommer upp i för finare rosor, så hade _ingen_ misstolkat hans avsikt.Rosor är också 800kr "bortslängda" pengar.Men eftersom en namngiven/köpt stjärna inte motsvarar det som är romans i eran värld så kämpar ni gärnet för att hitta på orsaker till varför denna present är meningslös eller dålig. Även fast den faktiskt representerar samma abstrakta tankar som rosor gör.Först är ni trångsynta som inte kan ta till er en "ny" romantisk gest, vidare är ni osympatiska som hittar på ursäkter för att rationalisera era känslor.
    I klartext om kvinnor inte tycker om något de inte tycker om är det för att de är kvinnor. Och den som inte uppskattar det du uppskattar är trångsynt och osympatisk. Intressant slutsats.

    Rosor syns och luktar och en del föredrar det framför att en stjärna får ens namn i en bok. Det är inget att starta ett könskrig här om;)
  • Anonym
    Anonym skrev 2009-12-22 13:23:03 följande:
    Alla som ropar "bortskämd" och "otacksam". Har ni själva levt under existensminimum med ett barn???Det förändrar ens syn på pengar rätt mycket. När man själv går i affären och tänker "Vilket slöseri det skulle vara att köpa Zoegas kaffe när det finns Willys egna märke, inte lika gott men tian i mellanskillnad lägger jag på lillans vinterskor." Man blir inte öppen för den här typen av dyra romantiska gester när man har så dålig ekonomi. Jag tror snarare det är ni som är bortskämda om ni inte kan sätta er in i TS situation. Dessutom har man väldigt olika syn på vad som är romantiskt och det som är gulligt för den ena är dravel för den andra. Nu råkar jag tycka att "name a star" är lika pinsamt och WT som att fria i Idol. Om man ska ge bort en stjärna så tycker jag att man ska välja ut en SYNLIG stjärna själv, hitta en fin stjärnkarta där man märker ut stjärnan (kan göras riktigt snyggt i Photoshop och skrivas ut på lite tjockare papper) och göra det till en fin tavla eller kort. Varför ta vägen via ett företag som tjänar pengar på att göra små lappar som man kan göra bättre själv (jag kan i a f)??? När man dessutom kan få en synlig stjärna som man kan peka på. Det är precis lika juridiskt bindande som det förstaget håller å med, det är samma tanke och flera av er verkar tycka att det är tanken som räknas. Tyvärr men när man har väldigt lite pengar så är det inte längre tanken som räknas. Jag skulle aldrig ge bort en symbolisk present till nån som lever under existensminimum.
    Det finns nog många som levt på existensminimum både med och utan barn... jag har gjort det och skulle iaf uppskatta det då det är en tanke bakom det hela... visst kan det tyckas vara dyrt, men ändå... Det är inte dina egna pengar, så då kan du ju inte säga nåt... jag skulle ändå inte vilja att någon ska ge mig pengar när jag har det dåligt ställt... Jag har alltid klarat mig själv och kommer alltid att göra, vare sig jag får "konstiga" presenter eller inte!! Men jag skulle aldrig ta emot pengar bara för att ajg har det dåligt...
  • klocka

    Jag blir helt mörkrädd över hur naiva folk är. Flera personer i den här tråden har skrivit om att de har ?fått? stjärnor och ?fått ge namn till stjärnor? (?det är ju en hel Stjärna uppkallad efter dej!? skrev någon). Men tror ni verkligen på det? Helt obegripligt. (Och nej, ingen ingen i hela världen kallar denna stjärna för ?I love Lena?. Det namnet existerar bara på en papperslapp hos dig själv.)

    Jag undrar även: är det det faktum att den som ?givit bort stjärnan? har skänkt bort pengar till oetiska företag ni uppskattar, eller själva pappersbiten ni fick? För om det inte har med pengarna så kan jag gärna skicka alla som vill en papperslapp där det står att ni får en stjärna/får ge namn åt en stjärna, blir ni glada då? Tänk vad populär jag kunde bli.

    Nej, TS, instämmer med silentwings, schnauser m fl, din partner verkar helt enkelt naiv, okunnig, och ointelligent som går på en sådan bluff. (WT skrev visst någon också.) Hade det varit jag hade jag dragit öronen åt mig direkt över en sådan ?present?. Hellre ingen ?present? än en present som så odiskutabelt avfärdaren givaren som en idiot.

  • Anonym
    FlamingRed skrev 2009-12-22 14:33:33 följande:
    En gåva är en gåva, oavsett hur bra den är i praktiken eller i romantiken. Vill ni som inte har några pengar använda era gåvo-möjligheter till att bli försörjda så kanske ni skall vara lite tydligare med det. Vilket dravel om att han känner mig inte nog, eller vi kanske inte passar ihop. Nej tro fan det om ni är ute efter en "kärlek" som tar första bästa chans att försörja er... Ingen man kan veta om en kvinna känner sig köpt, eller utnyttjad för hon sitter i en ekonomisk sits när mannen försöker hjälpa till, eller om hon som nu tycker mannen inte fattar vem hon är för att han _inte_ hjälper till. Att en kvinna däremot kommer använda all intelligens hon har för att rationalisera sina känslor är dock uppenbart. TS hade förväntat sig en mer praktisk present, och hennes stilla sinne slår bakut när hon inte fick det. Då börjar en process med att tänka ut på vilket sätt mannen är skyldig till detta, och genast haglar tankar som att han inte känner dig, borde fattat bättre och rent utav kanske är dålig för dig. Ingen tid läggs på att tänka en positiv tanke om honom, eller reflektera över hur tydlig man varit med sina behov... För nej, är inte mannen tankeläsare då är han en dålig man för att han inte känner dig bättre... Oavsett hur fattig man är, och hur ofta man dricker soppa på stads-missionen så kan man f*n hantera en gåva på ett bättre sätt.
    Jag har genom åren gett min sambo presenter av typen böcker om sånt han intresserar sig för, utrustning till hans sporter och fritidsintressen, lite finare tröjor som passat honom perfekt, biljetter till konserter med hans favoritartist osv. Han ger mig liknande presenter men för mina egna intressen. Jag skulle vilja påstå att vi har samma idé om vad som är en bra present, plus att vi är bra på att känna av vad den andra behöver och uppskattar. Vi har också samma åsikter om vad man ska lägga pengar på i sin vardagsekonomi, hur man täcker de grundläggande behoven först och sedan lyxar till det för ev. återstående pengar. Jag skulle ha väldigt svårt att leva med nån som gav mig presenter typ "name a star" eller som själv förväntade sig att få nått sånt. Vi skulle inte alls ligga på samma våglängd vad gäller synen på vad man har för behov och hur man använder pengar. Och ja, jag är ute efter en man som ger mig något jag behöver i julklapp. Kalla det att vilja bli försörjd. I så fall vill jag och min sambo att vi ska försörja varandra. Ett ganska bra utgångsläge tycker jag!

    Sen måste jag tillägga att min kille inte sitter och läser på familjeliv så han är lyckligt omedveten om att vissa tjejer vill ha romantiska presenter och blir besvikna om det får sånt som han brukar ge till mig. Och även om han skulle läsa här så skulle han aldrig klumpa ihop mig med alla andra tjejer och tro att vi fungerade likadant. Precis som jag INTE tror att alla män är bittra och förvirrade över att tjejer vill bli försörjda eller inte känna sig försörjda eller bli tankelästa av sin man.
  • Anonym (my)

    Att det ska vara så jävla svårt för svenska folket att vara tacksamma för det lilla,,, vad spelar det för roll vad man får är väl tanken som räknas ändå... nu tyckte säkert din kille att han var jätte romantisk och gullig så var glad istället för att sitta och gnälla... hans pengar han väljer själv vad han ska ge och hur mycket de ska kosta..

  • nika
    FlamingRed skrev 2009-12-22 14:33:33 följande:
    En gåva är en gåva, oavsett hur bra den är i praktiken eller i romantiken.Vill ni som inte har några pengar använda era gåvo-möjligheter till att bli försörjda så kanske ni skall vara lite tydligare med det.Vilket dravel om att han känner mig inte nog, eller vi kanske inte passar ihop. Nej tro fan det om ni är ute efter en "kärlek" som tar första bästa chans att försörja er...Ingen man kan veta om en kvinna känner sig köpt, eller utnyttjad för hon sitter i en ekonomisk sits när mannen försöker hjälpa till, eller om hon som nu tycker mannen inte fattar vem hon är för att han _inte_ hjälper till.Att en kvinna däremot kommer använda all intelligens hon har för att rationalisera sina känslor är dock uppenbart. TS hade förväntat sig en mer praktisk present, och hennes stilla sinne slår bakut när hon inte fick det.Då börjar en process med att tänka ut på vilket sätt mannen är skyldig till detta, och genast haglar tankar som att han inte känner dig, borde fattat bättre och rent utav kanske är dålig för dig.Ingen tid läggs på att tänka en positiv tanke om honom, eller reflektera över hur tydlig man varit med sina behov...För nej, är inte mannen tankeläsare då är han en dålig man för att han inte känner dig bättre...Oavsett hur fattig man är, och hur ofta man dricker soppa på stads-missionen så kan man f*n hantera en gåva på ett bättre sätt.
    Man behöver inte vara tankeläsare för att förstå att en fattig människa är fattig och därmed inte kan köpa sig en del saker människor med mer pengar kan köpa, både mer vardagsnära och mer "onödiga" och att man kan fråga. Men det är klart att man kan berätta också. Själv drar jag mig för att göra det oombedd eftersom det kan styra på ett negativt sätt om personen redan har en bra idé.

    Själv skulle jag inte köpa en fårskinnsfäll till en vegan men vafan en gåva är en gåva säger du ju och ska uppskattas och inte skulle en sådan gåva vara tecken på att man inte känner personen ordentligt, eller? TS kanske är en väldigt praktiskt person som inte uppskattar symboliska presenter. Att i så fall inte känna till det tyder på att man inte känner henne så väl tycker jag.

    Jag skulle bli jättebesviken om min sambo köpte mig en en biltidning i julklapp, men han blev glad när han fick en av mig. Det är alltså inte presenten i sig utan hur bra den passar individen och alla individer är olika.
Svar på tråden Jag hatar pojkvännens present