Reflux i urinvägar, njurproblem osv........

Hej, det låter precis som vår erfarenhet vid DMSA. Hon gallskrek redan vid första EMLA-plåstret, och det var ju fyra stycken. Hon var så upprörd långt innan de skulle börja sticka nål, blev fasthållen av mer än en iaf, och det räckte att "hon den elaka" (som stack och som tog bort plåstren) skulle visa sig i dörren för att hon skulle få fnatt! Tror inte att själva sticket gjorde så ont, men hon gallskrek hur länge som helst iaf. De höll på och letade och letade utan att lyckas, vilket ledde till ännu mer skrik...

Sen gick själva röntgen hur bra som helst... 

Precis... det går ju liksom inte att ge lugnande då, om alla ska vara där precis i tid och lugnande ska ges så långt innan för att det ska verka... Hur var det nu med MAG-3, man väntade inte, eller hur? Isf är det ju konstigt att de satte precis innan nuklearmedicin...

Få se nu, hon sover och jag ska försöka sammanfatta hur det gick, om jag orkar.... är verkligen helt matt. Vi kom till röntgen och sa att vi ville berätta för henne allt som skulle ske, så att hon kunde vara förberedd. Vi fick tipset igår av en granne som är läkare och vars äldsta dotter också utretts för njurarna. Hon sa att det hade funkat jättebra på deras dotter, och jag tyckte att det lät vettigt. Tyckte faktiskt att trots att hon är så liten så gick det att få henne att lyssna. Men det där med att sjunga för att hon ska bli lugn... det ger jag inte så mycket för, hon är alldeles för smart... Jag var ju dock väldigt upptagen med att klappa på henne, hålla henne i handen, prata med henne, etc, och personalen gjorde alla möjliga grejer utan att vi fick en chans atat förbereda henne på vad det var. Plötsligt börjar hon gallskrika och så visade sig att de gjorde något, visserligen något "ofarligt" som att hälla varmt vatten på tån, men det var ju så mycket som hände så tom en sån liten grej var oväntad och läskig.

Jag ville förbereda henne på ALLT, inte bara dom "jobbiga" grejerna som att "nu kommer en kateter". Det slutade alltså med att det var rätt mycket tårar och tandagnisslan... stackarn var alldeles rödgråten i ansiktet efteråt. Hon lugnade sig dock rätt så fort, när vi förklarade att det var över...

Sen träffade vi en barnläkare som var rätt så pedagogisk, faktiskt. Han tog det lugnt o visade stetoskopet osv ordentligt innan han gjorde något med det. Gick superbra, vill jag minnas. Sen fick hon sova lite innan det var dags för blodprov (kreatinin), blodtryck (som var lite högt, om jag minns rätt) och penicillin-shotten. Så fick hon en nyckelknippa som hon verkade mycket glad över :) Jag tyckte att den verkade vara mindre bra för barn <3 år, så hon kommer inte att få leka med den, inte nu iaf :)

Resultaten, dåra... så klart så ville inte röntgen-personalen kommentera, för det skulle en läkare göra. Men jag drog mina egna slutsatser jag... ska bli skoj att se om jag hade rätt, det hade jag ju faktiskt om DMSAn... :) Hon har reflux på höger sida (samma som hon har hydronefrosen på). Hon har definitivt dubbla system på den sidan, troligen även på den andra men det gick inte att se eftersom det inte var någon reflux.

Först så såg vi att blåsan blev alldeles vit. Sedan trodde jag nästan att de hadee vridit bilden på något sätt, eftersom man bara såg det vita upp mot njurarna på ena sidan, men så såg jag ryggraden och fattade att det ju bara var reflux på ena sidan och att det var därför det såg ut så.

Jag är verkligen ingen expert men tycker att om det är reflux så att urinledaren syns så borde det vara ett tunt, smalt, jämntjockt rör, ungefär som ett sugrör, möjligtvis som ett mjukt, kurvigt sugrör.  Det såg snarare ut som två korvar som slingrade sig lite, det såg inte smalt ut och inte rakt ut heller. De två korvarna ledde upp mot två "ballonger" som jag tolkade som njurbäcken, hon har ju dubblerade system och därmed tydligen två njurbäcken. Röntgensköterskan bekräftade så pass att det var njurbäcken jag såg. Detta hade ju INTE synts om det inte var reflux... Ska som sagt bli spännande att få svar, och få reda på vilken grad av reflux det är. Även om allt det här är jobbigt så är det skönt att vi kommer vidare och får reda på mer... vill ju komma fram till nån slags behandlingsplan som fungerar...

Å andra sidan så är jag ju så klart glad att hon mår så pass bra som hon gör... vi träffade en riktigt söt o go liten kille som har fått dialys sedan födseln, och som skulle få en ny njure om nån vecka... hoppas verkligen att allt går bra för dom...  

Förresten, det slutade med att jag grät också... och så tror jag att Amanda var ungefär lika gammal som Juni är nu, om jag inte har helt fel så är hon ungefär två månader äldre och det var ungefär två månader sedan vi gjorde DMSAn... läste förresten på din blogg om alla "rullningar" vid blöjbyten... vi hade en sån fas också... hon höll på att krypa ur skötbädden jämt! Hon har lugnat ned sig betydligt nu :)

Shea 1 & e digitalis:

Nä, nån infektion kan det ju inte va, då borde hon ju ha feber och vara allmänpåverkad tycker jag? Å det va hon inte ens när jag trodde hon hade UVI...Men njursten va en "intressant" tanke, har inte tänkt på det förut...man kan ju faktiskt ha "grus" som ni säger...Sen har jag faktiskt tänkt magkatarr, kan så små barn få det tro?

Vad tråkigt att ni träffar på trist personal, tycker jag!!! Jag minns att sköterskan (röntgensköterska, ej barnsköterska) mär vi gjorde första MUCG var rätt knäpp. Hilding ´har så superstor blåsa så det tog väldigt lång tid innan han kissade ut kontrastet. Då började hon muttra om att hon minsann ville ha rast och kaffe och gå hem och allt möjligt!

 

JA MEN VAD F-N, HÄR ÄR JAG MED MIN NIODAGARSBEBIS SOM KANSKE INTE ÄR HELT FRISK OCH JAG HAR MASSOR AV AMNINGSHORMONER SOM SPRUTAR UR ÖRONEN PÅ MEJ, JAG KAN VÄL INTE TVINGA UR HONOM KISSET OCH JAG SKITER VÄL I DITT J-LA KAFFE!!!! (ville jag skrika, men jag höll god min förståss, man är ju en snäll flicka). Tillsist ville de inte vänta på att blåsan skulle bli tom utan vi fick gå ner till barnmedicin och vänta, och där ville hon också gå hem tillslut (fast hon var iaf rar) så då fick vi gå till barnavdelningen (där som barn är inlagda) och vänta i deras rum och TILLSLUT kissade han (efter 2-3 timmar) så vi fick gå upp till röntgen igen.

Om vi ska göra MUCG någon mer gång ska jag nog ringa och be om en tid som inte ligger nära kafferasten tror jag.

 

E-digitalis: Det var nog refluxerna du såg. På Hilding var det två tjocka korvar som slingrade sig. På den dåliga sidan blev det som ett delta eller en sjö, det liksom bluddrade ut hur mycket som helst.

Vad gör man åt dubbla system, opererar man det?

 

Ja, en del personer är verkligen inte så .... serviceminded :) Det låter ju hemskt att muttra om kaffe i en sån situation... Nu när vi gjorde MUCen tycker jag iaf att personalen var trevligare :)Ja, det borde ju vara det. Visst är det så att urinledaren snarare är som ett tunt sugrör än en tjock korv? För att inte tala om två tjocka korvar bredvid varandra?

Vet faktiskt inte vad man gör åt dubbla system... jag blev ju opererad, men jag har förstått att man numera är mer tveksam inför att operera... men jag får väl klarhet i frågan snart :) 

Jag vet ju inte hur det ser ut på normala urinledare, men inte ska det vara en korv, mer som sugrör som du säger isf. På Hilding var de väldigt ojämna, det buktade till höger och till vänster lite hur som haver. Inte lika tjockt överallt utan mer deltaliknande.

Hennes var inte deltaliknande, men de var "korv-liknande" om man tänker sig kanske en hemgjord korv som inte är så regelbunden. Och så slingrade dom sig om varandra lite, kanske inte om varandra för den ena var väl framför och den andra bakom, men de var inte helt raka utan lite... "vävda"? Äsch, kan inte förklara bra alls :) Det var ju bara två som syntes, dvs två på ena sidan, isf fyra som jag tror att hon har.

Hej!
Hur ger ni era barn profylaxet? speciellt ni som har furadantin.
Vi har haft det lite mer än en veckans tid nu och han vägra att ta det nu.