USA tråden!

Som jag skrivit innan så skulle vi gärna hyra nåt, men det är inte det enklaste i sthlm. Tittade tom på lägenheter som sista utväg, men lycka till att hitta en 4:e i sthlm att hyra. Jag tror att även om vi bara bor i sverige i 1 lr 2 år så kommer vi ju inte förlora pengar på att köpa nåt? Om vi har ett radhus i 2år så kommer det väl troligen va värt samma summa lr mer om vi väljer att sälja?

Jag håller nog med om att det kan vara bra att vänta ett tag.

Emse: Påsarna drar inte ihop sig förrens flaskan börjar bli tom. När hon suger på den så drar den ihop sig, o när hon släpper så kommer de tillbaka lite luft i flaskan.. Men ju mer hon dricker ju mindre luft går tillbaka och när flaskan är tom så är alltis påsen helt ihopskrynklad.

Det är svårt att säga om priserna går upp eller ner på kort tid.  I det långa loppet så brukar ju priserna gå upp, men inte alltid på kort tid.  Om ni bestämmer er för att flytta tillbaka så vore det ju inte kul om ni fick sälja bostaden med förlust och ha skulder kvar även efter att ni sålt.

Angående att föra över pengar så brukar det inte vara så svårt.  När min mamma sålde sitt hus för 1,5 år sedan så delade hon ut en summa pengar var till oss barn.  Våra pengar förde hon över ifrån sin bank direkt till vårt bankkonto här i USA. 

Har ni någon släkting som ni kan bo hos den första tiden?  Vi bodde med mina föräldrar när vi först flyttade till Sverige och sedan fick vi en hyreslägenhet efter cirka 3-4 månader.  Nu förstår jag dock att det är jobbigare att bo så när man har barn.

Det där tänkte jag på också. Att bryta upp och börja om i ett nytt land (varav för den ena partern är helt nytt) kan vara tärande på en relation. Tänk om det värsta skulle hända och ni gick ifrån varandra, då drar ni ju föräldrarna in i vurpan med. Detta leder mig in på följande fråga. Tror ni att vi som har ett blandat (kulturmässigt) äktenskap med barn och inte bor i ursprungslandet, jobbar mer för att hålla ihop familjen mera än de som bor svensk+svensk i Sverige. Det blir ju större konsekvenser för oss om vi skiljer oss (tex. det går ju inte göra varannan vecka liksom om ena parten vill flytta tillbaka till Sverige). Tror ni skiljsmässofrekvensen är 50% bland oss också? Eller är vi bara så mycket mer lyckliga i våra äktenskap? Eller står vi ut med mer bara för att vi är mer vidsynta? Eller, eller, eller? Vad tror ni?

Madde:
Ingen kan förutspå husmarknaden, men jag tror inte heller ni skulle förlora pengar på att köpa. Men det är ändå ett ganska stort steg. Det blir ju ganska stora summor i skulder, en vikt man inte ha på axlarna om man hyr.

Jag har för mig att jag har läst någonstans att det är fler skilsmässor bland par där den ene är svensk och den andre "invandrare" än vad det är om båda är svenskar. Jag tror helt klart att man jobbar mer med relationen om man som vi bor utomlands och har barn.  Om man skiljer sig så blir det ju väldigt struligt om man vill flytta "hem" till Sverige.

Kanske kommer ni inte att forlora nagot (men det kan man ju aldrig veta) men att kopa hus ar ju en investering over lang tid, sa att kopa ett hus om man vet att man eventuellt kommer att behova salja det ingen inom nagra ar verkar inte som en vettig investering (speciellt inte om nagon annan far ga i borgen for en). Kan inte lata bli att le lite at att ni "till och med" tittade pa lagenheter "som en sista utvag". (Och varfor behover ni en fyra? Vi bor fyra personer i en trea och det gar bra.) Om ni vill flytta till Sverige far ni nog vara beredda pa att forandra er levnadsstil en del (speciellt i borjan innan ni bott in er ordentligt), for jag tror inte att det gar att leva pa samma satt i Sverige som i USA.

Swedishmamma: Det är en intressant fråga du ställer där. Jag som inte har barn med min man, vet att jag skulle stanna i USA om jag och min man skulle skilja oss. Jag har varit här så länge nu att det är mitt hem. Sverige känns inte alls lockande att flytta tillbaks till. Jag kan ju stanna här nu utan "hans hjälp" så att säga, även fast jag inte är medborgare.
Nu hoppas jag att vi inte skiljer oss så klart. Jag tror dock att vi (min man och jag) jobbar hårdare på vårt förhållande än vad tex våra vänner gör.  Som ni vet så dejtar vi ju varann fortfarande. Jag vet att det är lättare för att vi inte har barn, men vi har vänner som har barn, som ALDRIG gör nåt på tu man hand. Lite tråkigt.

Jo, och ibland är ju husmarknaden nästan helt död...  Min mamma fick bara en spekulant när hon sålde sitt hus hösten 2008 och som tur var köpte de huset, men annars hade hon fått behålla det (kanske under lång tid) innan det blev sålt.  Hon bor ändå i en kommun där man lätt kan pendla till Malmö, Lund, Helsingborg och t om Köpenhamn.