USA tråden!

Jätte intressant diskussion för jag har tänkt mycket på det där med att flytta hem i framtiden då vi har börjat att prata om vi skall kanske vill försöka adoptera ändå. Vi har pratat om(förra året) att när vi är amerikanska medborgare så kanske vi vill prova på Sverige men jag vet inte hur sjysst jag tycker att det är emot min man som behöver börja på nytt så att säga. Inte bara med språket men med jobb och lära sig bo i en annan kultur ännu en gång. Så jag har en känsla att vi kommer att stanna här. Skulle vi skilja oss och inte har några barn då tror jag nog att jag skulle flytta hem till Sverige direkt. Jag har mer vänner där och jag har faktiskt boende där med. DC känns USA som ditt land? Eller är du landslös? Jag har mixade känslor och känner mig kluven.

En till kommentar angaende "Madde's flytt..."  A ena sidan haller jag med om att det kanske verkar smart att hyra (om mojligt) medans ni kollar om ni verkligen trivs i Sverige och vill stanna.  A andra sidan sa kanske det ar troligare att ni kommer att trivas och vilja stanna om ni bor nagonstans dar ni trivs.  Darfor sa kan jag tycka att det finns fordelar med att kopa hus direkt i er situation (eftersom det kanske inte finns nagot att hyra som ni ar intresserade av).  Alltsa, jag tror inte man kan rada er till att kopa eller hyra.  Men, jag tror inte heller att det ar helt svart eller vitt om det ar smart att kopa eller ej.  Allt beror pa vad for slags person man ar, och det vet man ju egentligen bara sjalv!

 själv så skulle jag vilja flytta granne med Hewa om jag flyttar hem. Jag gillar att det är så nära till allt (sthlm, Uppsala och Arlanda) Perfekt!!!

Eva, din mamma måste komma från samma trakter som min mamma (som växte upp på Kullahalvön - där bor fortfarande min mormor och mina två morbröder med familjer). Jag skulle vara väldigt nervös inför att köpa hus i Sverige om man inte vet att man ska bo kvar ett tag - tycker det verkar som att bomarknaden i Sverige snart kommer att drabbas av samma grej som hände här. Folk köper ju hus de egentligen inte har råd med, tycker jag mej förstå, och hur kan det vara hållbart med mindre än 2% ränta?

MG - usch vad jobbigt med magsjukan! Hoppas du kryar på dig fort! Madde - jag håller med om att bostadssituationen i Sthlm är horribel, det är verkligen jättesvårt att hitta hyresbostäder. Googlade lite, vet inte om du redan sett dessa sidor men om inte så kanske det kan vara till hjälp www.bostaddirekt.com/ www.hyrbostad.se/ www.andrahand.se/ bovision.se/ Det är nog inte omöjligt att hitta men det kan nog kosta en del att hyra ett hus. Vi hyrde ut vårt för 9500 kr/mån (kallhyra) och det var inget mäklaren reagerade på eller hyresgästen verkade ha några betänkligheter över. Då ligger ändå vårt hus en bra bit utanför Stockholm och dessutom på landsbygden. Annars tycker jag ni ska titta på bostadsrättsradhus (som Rhino nämner) för det blir ju större än en lägenhet, lite huskänsla rentav, men kostnaden är lägre. Så, något helt annat, skönt att alla ni gratulerade så glatt över min nyhet igår iaf, tack! Berättade för mamma idag. Jag _visste_ ju egentligen vilken hennes reaktion skulle bli men jag sitter ändå här och är ledsen Hade väl hoppats att hon åtminstone kunde låtsas bli glad... Men i hennes värld är två barn rätt lagom. Hon tyckte väl att det skulle bli mycket jobb, sen tyckte hon det var synd med tanke på mitt jobb... Själv tycker jag ju att karriären gott kan vänta, dessutom har jag väl mer och mer insett att någon karriär kommer jag inte kunna göra, jag är helt enkelt inte intresserad av en karriär inom apoteket och läkemedelsindustrin är rätt körd i det här landet så då återstår att börja om på nytt och då kan jag lika gärna göra det först om några år. Känns lite som en föräldraledighet också kan vara ett sätt att vänta ut en, förhoppningsvis, vändande arbetsmarknad. Hon lyckades inte ens få ur sig något grattis och jag känner mig jättebesviken på henne. Vet bara inte riktigt hur jag ska orka säga det till henne. Vi har trots allt välordnad ekonomi, två fasta jobb utan större risk för uppsägningar, vi har boende och bil, så vad gnäller hon om?!

Fast köper man ett hus direkt så är man ju ganska fast precis där på den gatan, men hyr man nån månad så har man mer val och kanske hittar något man tycker ännu mer om. Jag hade nog aldrig våga köpa direkt när jag inte bott i Sverige med barn. Jag är väl kanske tråkig men jag tycker att för mycket står på spel att ge sig in i ett husköp med huvudet före allra mest i Sthlm där saker sker fort och ändringar görs hela tiden. Precis som du säger, vi alla är väl olika.

Sen förstår jag inte varför ni andra "oroar" er så för att Maddes man inte skulle trivas. De har kommit överrens om att prova på att bo i Sverige ett par år. Om han nu inte skulle trivas sådär super så är väl inte två år hela världen? Skulle han inte kunna stå ut med det?        

Vaaa,,vart bor Hewa då? (kommer inte ihåg!) Vi kikar mest på hus i Öregrundstrakten just nu. Det känns kanoners att bosätta sig i en svensk urskog vid havet tycker vi