Utomkveds - Vad händer sedan? tråd 3

...neej... Är så ledsen för er skull...

Kanske4a: Hur går det för er? Kram

Jag har haft 2 utomkveds. Första gången fick jag den där sprutan och behövde alltså ingen operation. Andra gången beslutade läkarna att operera bort min äggledare eftersom den var så skadad.

Jag var livrädd över att inte kunna få barn! 3veckor efter operationen vart jag gravid. Jag födde en flicka i Augusti :)

Utomkvedshavandeskapen berodde på att jag haft klamydia :/

Min läkare sa att det sägs att när man förlorar en äggledare jobbar den andra för båda två!

Och trots om man skulle förlora båda så kan man fortfarande få barn!

 

Ett stort grattis till er Rut! Som ni väntat på henne!

När ser det ut att bli av för er då? Kram på dig med! 

Oj, hittar ju fler goda nyheter. Stort Grattis och lycka till  Har du fått tid för VUL ännu?

Caroliiiina: menar du att man skulle kunna bli gravid på naturlig väg trots att man inte har någon äggledare? Det kan väl inte stämma?

Åhh  Hoppas så att det kommer gå bra till slut för er med, ja, för alla oss härinne som behövt vara med om X!!

Första gången för mig var det inte så illa, psykiskt eller känslomässigt (fysiskt var det ju fruktansvärt!) för jag var bara 18 år och det var inte planerat. Då kunde jag inte förstå vilken betydelse det skulle få nu senare. Jag har alltid räknat bort den vänstra äggledaren, men inte fäst mig så mycket vid det för jag hade ju den andra kvar, så räknade alltid kallt med att när jag ville bli gravid skulle jag också bli det och det stämde ju, nästan för när jag blev gravid med sonen så var det inte heller planerat. Då var det ju bevisat iaf, jag kunde bli med barn!!...trodde jag..tills mitt andra X på andra sidan när jag för första gången faktiskt ville ha barn!! Vi hade då försök i 1,5 år och sorg och besvikelse var total! Jag var i chock tillstånd faktiskt och att det sedan visade sig vara omöjligt att bli gravid naturligt igen så föll verkligen allt!!

Så till alla er här inne som går igenom allt detta nu och det är alldeles färskt för er, jag vet hur hemskt allt är, hur ont det gör vid varje misslyckad månad och sorg och längtan river sönder en innifrån...all den förbannade väntan och frustrationen tar verkligen över allt! Precis när man tror att ja värre kan det ju inte bli, ja, då blir det det! Man lever i nåt limbo, undantagstillstånd i väntan på att livet ska bli som det ska vara, komplett med det där barnet!

Finns inte mycket jag kan säga som gör er resa lättare, inget förutom det där plusset hjälper, jag vet!!
Men detta som ni går igenom nu är livet, glöm inte det. Detta är inte någon återvändsgränd, någon som tryckt på en pausknapp eller kopplat om spåret så att det drar iväg åt fel håll plötsligen. Den här erfarenheten är en fullvärdig del av vårt liv och oavsett hur denna resa slutar för oss så är detta vår resa och inget har gått fel egentligen, det var bara så det skulle bli för just oss...alla får sina svårigheter, detta blev vår helt enkelt...'

Skickar er alla massa vilja och styrka att ta er igenom allt detta, för det gör ni, förr eller senare, på ena eller andra sättet!  MIn mamma brukar alltid säga att Det blir inte alltid som man tänkt, men det blir alltid bra! ...det har jag rabblat som mantra många många gånger när det varit illa och jag tror det har hjälpt, fast jag inte kunnat riktigt tro på det just då.

Kram på er allihop 

Har ägnat morgonen åt att googla pergotime. Är det något man kan fråga sin läkare om att få prova? Vi har försökt få ett syskon i 1,5 år snart - jag har blivit gravid en gång under den här tiden (utomkvedet i somras, en äggledare borta sen dess) och om det inte tar sig under våren kommer vi kontakta en privat ivfklinik för att jag mentalt inte orkar bebisverkstad snart, ni vet ju hur det känns varje månad.

Så nu undrar jag lite över pergotime, min tanke är ju att det skulle öka möjlighet till äggsläpp på båda sidor och därmed öka möjligheten till att bli gravid (förhoppningsvis har jag passage på sidan som är kvar, vilket jag hoppas få svar på om ett par veckor). Medveten om 'risken' att få flerbarnsgraviditet - det är något vi snarare välkomnar än skyr, vilket jag tror ni förstår utan att det förklaras.

Är det något som kunde vara aktuellt att testa tror ni? Vill gärna veta lite mer innan läkarbesöket.

Tusa: tack för dina kloka och uppmuntrande ord! Man behöver få andra perspektiv ibland!

Bebinsmamma: har aldrig tänkt på det där med pergotime (jag är i exakt samma sist som dig). Jag har helt snöat in på att jag måste få veta hur det ligger till med kvarvarande äggledare...
Kanske ska/borde man vänta med pergotime tills man vet hur det ser ut? Är det stopp så hjälper det ju ändå inte tänker jag...