• Anonym

    skumt??

    Fick ett sms ikväll av någon "Vet du var din man är? Skulle inte tro att du vet, men jag kan upplysa dig, han är med mig!".

    När jag ringer numret så är det ingen som svarar och jag hittar ingen på eniro med det numret. 

  • Svar på tråden skumt??
  • satakatse
    Anonym skrev 2010-02-01 17:41:06 följande:
    Jaa det är möjligt men när skulle han haft tid att prata med den vännen när han knappt hinner prata med ts;)  Nää blää vad jobbigt,stackars ts..
    sant... men ibland verkar män ha mer tid och snacka me sina kompissar än me sin käraste.. {#lang_emotions_tongue_out}

    jooo, skitjobbigt me sånt oavsett om de är sant eller någon som jävlas...
    Stör det dig att jag har stavat fel? KOM ÖVER DET! Allt jag läser är fan felstavat..
  • Anonym
    satakatse skrev 2010-02-01 17:43:04 följande:
    sant... men ibland verkar män ha mer tid och snacka me sina kompissar än me sin käraste.. jooo, skitjobbigt me sånt oavsett om de är sant eller någon som jävlas...
    Jaa det där stämmer faktiskt,snacka om att känna sig mindre viktig när han hinner prata med polare men inte med mig:(
  • Anonym (tillit)
    Anonym skrev 2010-02-01 17:20:26 följande:
    Fortfarande så finns det där skumma smst som talar emot mannens ord. Därför att om hon får reda på det nu så kan hon göra nåt åt det snabbare än att hinna bygga upp massa annat och sen PANG får hon reda på att personen bakom sms talade sanning. Jag tycker iaf att hon inte ska vara så naiv och lita blint på sin man när hon faktiskt fått  ganska skumma sms som skulle kunna betyda nåt,det skulle inte vara första gången i världshistorien som otrohet kommer fram på det sättet,faktiskt. Du skulle ha garvat men det skulle inte jag gjort och det gjorde inte ts heller.
    Jag skulle alltså garva åt den tragiska människan, inte åt det jag blev utsatt för.

    men ärligt, jag lämnar tråden nu. Jag har sagt mitt. Utan tillit är förhållandet ingenting värt enligt mig, men andra kanske tycker olika och tycker det är helt okej att vara misstänksam mot sin partner, och även att partnern är misstänksam mot dem. Själv skulle jag bli otroligt besviken om min sambo skulle tvivla på mitt ord, trots att det är vanligt med otrohet.

    Hur var det nu, oskyldig tills motsatsen bevisas, eller "misstänk direkt så fort det plingar till i mobilen"?
    Det måste vara jobbigt att gå runt och misstro varandra hela tiden. Vad lätt det måste vara för den som vill förstöra ett förhållande att faktiskt göra det. Bara skicka ett sms så är saken klar, typ...är det inte otrohet så förstörs allt när den ena börjar anklaga den andre för attt ljuga eller börjar snoka, för tänk-om-ifall-att! Då behövs ju inte ens ett sms, bara att sätta igång och "hålla ögonen öppna" även UTAN sms, för tääänk om han är otrogen och ingen sms:ar mig!
  • tyson81

    Hoppas att allt reder sig för dig vännen.

  • Haraaz
    Anonym (tillit) skrev 2010-02-01 20:33:57 följande:
    Jag skulle alltså garva åt den tragiska människan, inte åt det jag blev utsatt för. men ärligt, jag lämnar tråden nu. Jag har sagt mitt. Utan tillit är förhållandet ingenting värt enligt mig, men andra kanske tycker olika och tycker det är helt okej att vara misstänksam mot sin partner, och även att partnern är misstänksam mot dem. Själv skulle jag bli otroligt besviken om min sambo skulle tvivla på mitt ord, trots att det är vanligt med otrohet. Hur var det nu, oskyldig tills motsatsen bevisas, eller "misstänk direkt så fort det plingar till i mobilen"? Det måste vara jobbigt att gå runt och misstro varandra hela tiden. Vad lätt det måste vara för den som vill förstöra ett förhållande att faktiskt göra det. Bara skicka ett sms så är saken klar, typ...är det inte otrohet så förstörs allt när den ena börjar anklaga den andre för attt ljuga eller börjar snoka, för tänk-om-ifall-att! Då behövs ju inte ens ett sms, bara att sätta igång och "hålla ögonen öppna" även UTAN sms, för tääänk om han är otrogen och ingen sms:ar mig!
    Var går gränsen då? Ska man lita blint på ens partner även om bevisen är solklara?
  • Anonym (tillit)
    Haraaz skrev 2010-02-01 20:49:19 följande:
    Var går gränsen då? Ska man lita blint på ens partner även om bevisen är solklara?
    Öh, det har jag väl inte sagt? Tvärtom snarare. Självklart ska man inte lita på någon om man har bevis, då dumpar man väl skiten eller försöker förlåta eller vad man nu vill göra. Läs alla mina inlägg, tack.
  • Anonym
    Anonym (tillit) skrev 2010-02-01 20:57:46 följande:
    Öh, det har jag väl inte sagt? Tvärtom snarare. Självklart ska man inte lita på någon om man har bevis, då dumpar man väl skiten eller försöker förlåta eller vad man nu vill göra. Läs alla mina inlägg, tack.
    Men tänk om du hittar ett par trosor i hans bil som inte är dina och frågar han vems trosor det är,om han då säger att han inte har en aning om hur de hamna där så gissar jag att du bara släpper det för du måste ju lita på att din man är ärlig,el? det är ju typ det du säger..
  • Anonym (tillit)
    Anonym skrev 2010-02-01 21:03:43 följande:
    Men tänk om du hittar ett par trosor i hans bil som inte är dina och frågar han vems trosor det är,om han då säger att han inte har en aning om hur de hamna där så gissar jag att du bara släpper det för du måste ju lita på att din man är ärlig,el? det är ju typ det du säger..
    Eh, nä. Det är inte det jag säger. Jag "måste" inte lita blint på honom. Jag väljer att lita på honom. 

    Och jo, jag hade valt att lita på honom, fast han hade ju förstås inte kunnat säga "jag har ingen aning" om jag visste att bilen inte varit utlånad, för då hade det ju varit någon form av bevis (det är det jag är ute efter, det måste finnas logiska bevis. Om bilen aldrig varit utlånad och ingen har nycklar och endast han använt den så är "jag har ingen aning" inte ett logiskt svar = en form av bevis). hade han däremot sagt: "Jo men du minns ju att Pelle lånade bilen, ska fråga honom vad han haft för sig egentligen."

    Sen är det ju så att jag faktiskt känner min sambo. Jag skulle kunna höra på honom om jag kunde lita på det han sa.

    Och fortfarande så skulle jag tro mer på honom än på sms.

    Jag litar på honom tills bevis läggs framför för mig. Svårt? Inte det minsta. kryptiska sms är inte bevis. Trosor i en bil som ingen annan har haft tillång till är i stort sett bevis.

    Som sagt: jag skulle sluta lita på honom direkt om jag fick BEVIS för otrohet. Jag är inte helt naiv och dum.
  • Anonym
    Anonym (tillit) skrev 2010-02-01 21:17:22 följande:
    Eh, nä. Det är inte det jag säger. Jag "måste" inte lita blint på honom. Jag väljer att lita på honom.  Och jo, jag hade valt att lita på honom, fast han hade ju förstås inte kunnat säga "jag har ingen aning" om jag visste att bilen inte varit utlånad, för då hade det ju varit någon form av bevis (det är det jag är ute efter, det måste finnas logiska bevis. Om bilen aldrig varit utlånad och ingen har nycklar och endast han använt den så är "jag har ingen aning" inte ett logiskt svar = en form av bevis). hade han däremot sagt: "Jo men du minns ju att Pelle lånade bilen, ska fråga honom vad han haft för sig egentligen." Sen är det ju så att jag faktiskt känner min sambo. Jag skulle kunna höra på honom om jag kunde lita på det han sa. Och fortfarande så skulle jag tro mer på honom än på sms. Jag litar på honom tills bevis läggs framför för mig. Svårt? Inte det minsta. kryptiska sms är inte bevis. Trosor i en bil som ingen annan har haft tillång till är i stort sett bevis. Som sagt: jag skulle sluta lita på honom direkt om jag fick BEVIS för otrohet. Jag är inte helt naiv och dum.
    Ja men säger han att det var Pelle då var det säkert det.. Öhh haha gud så naivt!
    Klart som sjutton att han inte erkänner sådär på en gång men du gör det väldigt lätt för honom,nåja!
    Du tror att du känner din sambo,inte samma som att du faktiskt känner han helt och hållet..
Svar på tråden skumt??