• Anonym (Ledsen)

    Missed abort

    Jag är så ledsen.... va på UL och det visade sig att fostret dött i vecka 9 . Jag trodde jag var i vecka 15 och har alltså gått och trott att jag var gravid i 6 veckor...
    misstänkte att något var fel eftersom mina gravsymptom försvann men barnmorskan sa att jag inte behövde oroa mig. Däremot sa läkaren på sjukhuset att om man slutar ha bröstspänningar är det troligt att fostret dött...

    Fick abortpiller och nu har jag förhoppningsvis blödit ut allt. Känner mig helt tom och vet inte hur jag ska gå vidare.
    Det visade sig även att jag har en bakåtvänd livmoder och att jag hade någon slags inflamation.... bakåtvänd livmoder är det någon som vet något om det??

    Vet inte om vi ska försöka få barn igen.... eller vad jag vill säga med inlägget vill mest skriva av mig lite.... finns det någon annan som nyligen fått missfall?

  • Svar på tråden Missed abort
  • Anonym (Nere)
    sommarbebis 2010 skrev 2010-05-27 08:23:12 följande:
    Man kan aldrig bestämma över nån som sörjer det som ändå har börjat gro i ens mage, man få band till det redan vid plusset på stickan och det tror jag att killar i många fall kan ha svårt att förstå. Vi alla här i tråden är överrens om att man inte kan jämföra smärta eller sorg utan alla sörjer vi på olika sätt. Nåt som kan vara bra är att prata med en kurator eller så även efter mf. Jag hoppas att du iaf kan börja se lite framåt igen....
    Nej, det gjorde det precis inte lättare att gå igenom det själv trots att man har sambo.. Att vara ensam i ett förhållande.
    Vi har fått ett barn mellan de två missfallen, så det är hon som ger mig orken (och några grå hårstrån utöver det), att fortsätta. Efter första missfallet tog det fyra månader innan det tog sig igen.. Senaste missfallet var för lite över en månad sen, och det är fortfarande väldigt känsligt.. Plötsligt så ser man ju magar överallt..
  • sommarbebis 2010

    Jag ser fortfarande magar och små bebisar överallt trots att jag födde mina flickor 1 Mars. Man har fokus på det fortfarande efetrsom det var det man själv var inställd på att ha nu. Det är jätte jobbigt och jag har tyvärr inga tröstande ord när det gäller det. Men jag tycker inte att det låter så sunt att han bara försöker vifta bort mf, det var ju ändå början till ert gemensamma barn. Tror du att ni kommer att försöka bli gravida igen?

    *krama om*

  • Anonym (Nere)
    sommarbebis 2010 skrev 2010-05-27 09:19:24 följande:
    Jag ser fortfarande magar och små bebisar överallt trots att jag födde mina flickor 1 Mars. Man har fokus på det fortfarande efetrsom det var det man själv var inställd på att ha nu. Det är jätte jobbigt och jag har tyvärr inga tröstande ord när det gäller det. Men jag tycker inte att det låter så sunt att han bara försöker vifta bort mf, det var ju ändå början till ert gemensamma barn. Tror du att ni kommer att försöka bli gravida igen? *krama om*
    Jag kan inte ens försöka sätta mig in i hur du och andra i samma sits känner det.. Så hemskt att behöva gå igenom nåt sånt! Som "tur" är var båda gångerna tidigt för mig, ena i vecka 8, andra vecka 10. Visst fan gör det ont för det, men om man måste välja så föredrar man ju ändå att det är så tidigt som möjligt..

    Jag vet inte vad som kommer hända, men visst ska vi försöka igen nån gång i framtiden.. Han ville egentligen inte ha barnet nån av graviditeterna, alla tre piller-bebisar.. Jag får fan ta och fundera på att byta prev. tror jag. Eller inte ville ha är egentligen inte korrekt.. Han hoppades ju på att jag inte var gravid, men när det sen var så och han fått smälta det så blev han faktiskt glad.. Sa att barnen givetvis är välkomna oavsett, även om det kanske inte passar så bra just nu.. Men blir det så blir det.
  • sommarbebis 2010

    Ja visst är det så att man "föredrar" att olyckan inträffar så tidigt som möjlligt om den nu måste komma. Jag trodde ju att jag var säker, men tji fick jag. Fick ju MA i v 20... Dom var också piller barn men dom fick oss att inse hur gärna vi vill ha barn. Så nu försöker vi bli gravid igen, jag har haft ÄL två gånger och än har dte int eblivit nåt Jag blir lika förkrossad varje gång och jag saknar flickorna i min mage enormt.
    Jag hoppas att jag ska bli och må lite bättre psykiskt när jag börjar jobba nästa vecka igen, börjar dock bara på 50 % i 3 veckor men det ska bli skönt då jag varit sjukskriven sen i februari till största del pga av MA men sen har jag haft annan tur längs vägen...

    Jag tycker att ni borde gå till en kurator tillsammans så ni kan ventilera era känslor tillsammans med en utomstående. Så kanske khan förstår mer hur du känner och du kanske kan förstå honom bättre. Sånna här saker kan annars så lätt förstöra ett förhållande även om man inte vill...

  • Anonym (Jennie)

    Jag har inte läst hela tråden men förstår att den fortfarande är aktiv...

    Jag fick igår veta vid UL i v 13 att fostret var dött sedan ett par veckor tillbaka.
    På måndag ska jag tillbaka för att få tabletter och få ut "det".
    Känns tomt och jag är så ledsen! Vi hade försökt att få ett syskon i ett år och när det blev ett plus efter påskhelgen var vi överlyckliga.
    Gravidlyckan blev kort. I måndags fick jag en minimal blödning och fick tid för UL igår. Har inte ont, men läkaren kunde se att kroppen började förstå och att jag inte ska bli rädd om jag börjar blöda i helgen. I vilket fall som helst ska jag tillbaka till gynakuten på måndag.

    Nu kretsar många frågor i huvudet. Jag frågade alla frågor igår, men jag tror inte jag tog in svaren för jag minns inte vad de sa?!
    - Är det större risk för missfall i framtiden?
    - Att behöva hjälpa kroppen på traven (som tydligen inte fattar någonting) genom tabletter eller skrapning - kan det "förstöra" mina chanser för att i framtiden bli gravid?
    - Hur lång tid tar det innan mensen är tillbaka, har för mig hon sa 4-6 veckor efter, eller minns jag fel?

    Jag känner mig så tom. Jag har mått så illa hela tiden och varit så trött. Nu känner jag mig bara fånig. Till vilken nytta har jag mått illa, varit trött... det fanns ju ingenting som levde...

  • sommarbebis 2010
    Anonym (Jennie) skrev 2010-05-28 08:29:23 följande:
    Jag har inte läst hela tråden men förstår att den fortfarande är aktiv...Jag fick igår veta vid UL i v 13 att fostret var dött sedan ett par veckor tillbaka. På måndag ska jag tillbaka för att få tabletter och få ut "det". Känns tomt och jag är så ledsen! Vi hade försökt att få ett syskon i ett år och när det blev ett plus efter påskhelgen var vi överlyckliga. Gravidlyckan blev kort. I måndags fick jag en minimal blödning och fick tid för UL igår. Har inte ont, men läkaren kunde se att kroppen började förstå och att jag inte ska bli rädd om jag börjar blöda i helgen. I vilket fall som helst ska jag tillbaka till gynakuten på måndag. Nu kretsar många frågor i huvudet. Jag frågade alla frågor igår, men jag tror inte jag tog in svaren för jag minns inte vad de sa?! - Är det större risk för missfall i framtiden?- Att behöva hjälpa kroppen på traven (som tydligen inte fattar någonting) genom tabletter eller skrapning - kan det "förstöra" mina chanser för att i framtiden bli gravid?- Hur lång tid tar det innan mensen är tillbaka, har för mig hon sa 4-6 veckor efter, eller minns jag fel?Jag känner mig så tom. Jag har mått så illa hela tiden och varit så trött. Nu känner jag mig bara fånig. Till vilken nytta har jag mått illa, varit trött... det fanns ju ingenting som levde...
    Beklagar er förlust, det är verkligen jätte jobbigt att få sånna besked, vi i tråden har ju tyvärr varit med om det allihop.

    Jag kan ge svaren på dina frågor som min läkare gav mig.
    - Är det större risk för missfall i framtiden?
    - det är som att kasta en tärning, du kan ha otur att få det igen men det betyder inte att det behöver vara nåt fel på dig och dina chanser att få ett barn. (var ju inte mycket till tröst men men)

    - Att behöva hjälpa kroppen på traven (som tydligen inte fattar någonting) genom tabletter eller skrapning - kan det "förstöra" mina chanser för att i framtiden bli gravid?
    -Det ska inte påverka ens chanser att bli gravid igen...

    -Hur lång tid tar det innan mensen är tillbaka?
    -Min läkare sa 4 - 8 veckor är normalt, de flesta får tillbaka den efter 4-6.

    Jag har börjat med ÄL-test och har haft två ÄL sen mitt MAv20 med tvillingar men det har inte bitit än, men jag och min älskade sambo ska försöka tills vi får vårat barn till världen. Ser mig på sätt och vis redan som en två-barnsmamma men till två änglar. Vill ju ha en att leva med och få uppfostra och så också...

    Lycka till och hoppas att allt går så smidigt som möjligt och att ni har stöd runt omkring er...
  • Anonym (ledsen)
    Anonym (Jennie) skrev 2010-05-28 08:29:23 följande:
    Jag har inte läst hela tråden men förstår att den fortfarande är aktiv...Jag fick igår veta vid UL i v 13 att fostret var dött sedan ett par veckor tillbaka. På måndag ska jag tillbaka för att få tabletter och få ut "det". Känns tomt och jag är så ledsen! Vi hade försökt att få ett syskon i ett år och när det blev ett plus efter påskhelgen var vi överlyckliga. Gravidlyckan blev kort. I måndags fick jag en minimal blödning och fick tid för UL igår. Har inte ont, men läkaren kunde se att kroppen började förstå och att jag inte ska bli rädd om jag börjar blöda i helgen. I vilket fall som helst ska jag tillbaka till gynakuten på måndag. Nu kretsar många frågor i huvudet. Jag frågade alla frågor igår, men jag tror inte jag tog in svaren för jag minns inte vad de sa?! - Är det större risk för missfall i framtiden?- Att behöva hjälpa kroppen på traven (som tydligen inte fattar någonting) genom tabletter eller skrapning - kan det "förstöra" mina chanser för att i framtiden bli gravid?- Hur lång tid tar det innan mensen är tillbaka, har för mig hon sa 4-6 veckor efter, eller minns jag fel?Jag känner mig så tom. Jag har mått så illa hela tiden och varit så trött. Nu känner jag mig bara fånig. Till vilken nytta har jag mått illa, varit trött... det fanns ju ingenting som levde...
    jag beklagar din/er förlust. Jag fick i feb ett bekräftat ma va då i v13 och grav hade stannat upp i v9. Detta var oxå ett tänkt syskon, men nu blev det inte så. Vi har aktivt försökt sedan dess men det har inte velat ta sig än.... får se om det gör det någonsin för nu känns det inte alls så
  • sommarbebis 2010
    Anonym (ledsen) skrev 2010-05-28 09:23:26 följande:
    jag beklagar din/er förlust. Jag fick i feb ett bekräftat ma va då i v13 och grav hade stannat upp i v9. Detta var oxå ett tänkt syskon, men nu blev det inte så. Vi har aktivt försökt sedan dess men det har inte velat ta sig än.... får se om det gör det någonsin för nu känns det inte alls så
    Vå får satsa på att bli gravida under sommaren så vi får en söt liten vårbebis till nästa år Inte ge upp nu, vi måste försöka hålla oss positiva även om det är svårt...
  • Anonym (ledsen)
    sommarbebis 2010 skrev 2010-05-28 09:25:38 följande:
    Vå får satsa på att bli gravida under sommaren så vi får en söt liten vårbebis till nästa år Inte ge upp nu, vi måste försöka hålla oss positiva även om det är svårt...
    tack vännen... idag är en tung dag....
  • sommarbebis 2010
    Anonym (ledsen) skrev 2010-05-28 09:28:26 följande:
    tack vännen... idag är en tung dag....
    Dom drabbar oss alla ibland tyvärr. Är dte nåt speciellt blev det bara så?

    Jag hoppas iaf alla får en bra helg!
Svar på tråden Missed abort