• Anonym (Ledsen)

    Missed abort

    Jag är så ledsen.... va på UL och det visade sig att fostret dött i vecka 9 . Jag trodde jag var i vecka 15 och har alltså gått och trott att jag var gravid i 6 veckor...
    misstänkte att något var fel eftersom mina gravsymptom försvann men barnmorskan sa att jag inte behövde oroa mig. Däremot sa läkaren på sjukhuset att om man slutar ha bröstspänningar är det troligt att fostret dött...

    Fick abortpiller och nu har jag förhoppningsvis blödit ut allt. Känner mig helt tom och vet inte hur jag ska gå vidare.
    Det visade sig även att jag har en bakåtvänd livmoder och att jag hade någon slags inflamation.... bakåtvänd livmoder är det någon som vet något om det??

    Vet inte om vi ska försöka få barn igen.... eller vad jag vill säga med inlägget vill mest skriva av mig lite.... finns det någon annan som nyligen fått missfall?

  • Svar på tråden Missed abort
  • Anonym (en till)
    Anonym (ledsen) skrev 2010-05-28 09:28:26 följande:
    tack vännen... idag är en tung dag....

    Mitt svar vägrar skriva utan för den citerade texten, underligt, jag ville bara peppa lite och hoppas att den tunga dagen inte är allt för tung. Sköt om dig!
  • Anonym (ledsen)
    sommarbebis 2010 skrev 2010-05-28 09:39:34 följande:
    Dom drabbar oss alla ibland tyvärr. Är dte nåt speciellt blev det bara så? Jag hoppas iaf alla får en bra helg!
    nej det bara känns som om vi aldrig mer kommer få ha en bebis i den här familjen och vår stora blir bara större och större och jag får liksom panik i mitt eget skin för att min kropp vägrar sammarbeta, eller är det sambons simmare som tappat gnistan... jag vet ingenting och det mesta känns helt hopplöst och orättvist.

    Fast jag vet att vi har SÅÅÅÅ MYCKET att vara tacksama över, och det är jag oxå.... skulle bara så himla gärna vilja .....

    {#lang_emotions_flower} tack alla fina ni för peppet. Det stärker och behövs... tack !!!{#lang_emotions_heart}
  • Anonym (M)
    Hej
    Får jag ställa en fråga till er som kanske vet....
    Min bästa vän fick ett konstaterat MA igår, hon trodde att hon var i 10:e v men fostret hade dött för två-tre veckor sedan. Det var bara några millimeter stort, mindre än vid ett tidigare ul för tre veckor sen. Är det ett säkert tecken på MA?
    Jag är så orolig för att sjukvården ska ha sett fel och att fostret ändå lever....
    (jag frågar för att kunna stötta henne, tror att hon själv är orolig för samma sak)
    En bm och sen en läk gjorde ul igår och kom fram till samma sak.
  • sommarbebis 2010

    När man har fått ett MA så börjar kroppen själv att föröka bryta ner det som inte lever i kroppe längre även om det inte stött ifrån sig det och därför kan det vara mindre än vid ett tidigare UL. Jag beklagar det som hänt din kompis och jag tycker det är bra att hon har en vän som dig...

  • sommarbebis 2010
    Anonym (ledsen) skrev 2010-05-28 14:31:05 följande:
    nej det bara känns som om vi aldrig mer kommer få ha en bebis i den här familjen och vår stora blir bara större och större och jag får liksom panik i mitt eget skin för att min kropp vägrar sammarbeta, eller är det sambons simmare som tappat gnistan... jag vet ingenting och det mesta känns helt hopplöst och orättvist.Fast jag vet att vi har SÅÅÅÅ MYCKET att vara tacksama över, och det är jag oxå.... skulle bara så himla gärna vilja ..... tack alla fina ni för peppet. Det stärker och behövs... tack !!!
    Hur länge har ni försökt utöka familjen?
    Jag går här varje dag och är rädd för att jag aldrig ska få hålla "vårt" barn i famnen, att jag ska "misslyckas" och aldrig bli en mamma. Det är faktiskt det jag är mest rädd för idag att jag aldrig ska få uppleva känslan av att bli mamma...

    Jag hoppas att vi ska lyckas snart...
  • Anonym (ledsen)
    sommarbebis 2010 skrev 2010-05-28 18:51:18 följande:
    Hur länge har ni försökt utöka familjen?Jag går här varje dag och är rädd för att jag aldrig ska få hålla "vårt" barn i famnen, att jag ska "misslyckas" och aldrig bli en mamma. Det är faktiskt det jag är mest rädd för idag att jag aldrig ska få uppleva känslan av att bli mamma...Jag hoppas att vi ska lyckas snart...
    grejen är den att vi inte försökt så länge. Vi började i oktober, blev grav i nov, ma i feb och sedan dess har vi försökt ........ men jag inser ju att det inte är så länge. Men det känns ändå jävligt mellan varven....

    Hur länge försökte ni innan tjejorna?
  • Anonym (M)
    Tack sommarbebis 2010 för ditt svar! Lugnade mig mycket och då vet jag vad jag ska säga till henne också. Tack för allt fint du skriver. Ja, jag försöker hjälpa och jag tror inte jag har gråtit så här mycket på länge, länge...
    Det var så outhärdligt sorgligt att det blev ett MA, som hon kämpat för att bli gravid...
    Jag har läst en del här i tråden och blir verkligen så tagen av alla öden. Önskar dig och er alla lycka till!
    Själv kämpar jag också för att bli gravid men misslyckas månad efter månad.
  • sommarbebis 2010

    Det är det som är lite jobbigt, innan tjejerna trodde jag inte att jag var redo för barn så jag åt p-piller i smyg och råkade slarva i slutet av oktober plus att jag åt antibiotika så det blev av misstag och jag hade inte mgae att berätta för killen om p-pillren då han längtade så fruktat efter barn och nu på nåt sätt så känns det som om jag fick MA pga att jag kanske inte förtjänade att bli mamma... Men nu har vi ju försökt sen i början av april, så man ska väl inte ge upp än men man vill ju att det ska ske på studs... Vi får försöka peppa och motivera varandra

  • Anonym (ledsen)
    sommarbebis 2010 skrev 2010-05-28 19:17:07 följande:
    Det är det som är lite jobbigt, innan tjejerna trodde jag inte att jag var redo för barn så jag åt p-piller i smyg och råkade slarva i slutet av oktober plus att jag åt antibiotika så det blev av misstag och jag hade inte mgae att berätta för killen om p-pillren då han längtade så fruktat efter barn och nu på nåt sätt så känns det som om jag fick MA pga att jag kanske inte förtjänade att bli mamma... Men nu har vi ju försökt sen i början av april, så man ska väl inte ge upp än men man vill ju att det ska ske på studs... Vi får försöka peppa och motivera varandra
    verkligen! Och det kommer och gå er väg, det är jag säker på!
    Kram
  • sommarbebis 2010

    Jag är verkligen glad att jag hittat den här tråden och er alla i den även fast vi alla är periodare så finns vi iaf här för varandra... Skönt att kunna vara helt ärlig och kunna ventilera utan att nån dömmer en...

    Ha en riktigt trevlig helg nu

    *krama*

Svar på tråden Missed abort